Skip to main content

Etikett: Sverigedemokraterna

Svar till SD: ”Jag kan absolut ta det moraliska ansvaret”

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till Svar till SD: ”Jag kan absolut ta det moraliska ansvaret”

Kent Ekeroth (SD) beskriver i en debattartikel i Dala-Demokraten vad han anser vara vikten av att Sverige inför angiverilagar och flera av hans påståenden kräver att bemötas. 

Beslutet att skicka in en skrivelse till regeringen om att angiveri inte hör hemma inom hälso- och sjukvården, bygger på att en sådan lagstiftning kommer gå i konflikt med redan antagna och vedertagna etiska lagar och principer som vi menar är viktiga att hålla fast vid. Trots Kents försäkran om att utredningsförslaget skulle vara förenlig med internationella regler och konventioner, så behöver man bara läsa nedanstående slutsatser från EU:s expertråd kring mänskliga rättigheter för att förstå att så inte är fallet.

“Faktiska eller uppfattade skyldigheter att upptäcka och rapportera irreguljära migranter kan avskräcka människor från att utnyttja sina grundläggande rättigheter.

EU:s medlemsstater bör inte använda sig av metoder för att upptäcka irreguljära migranter som i praktiken innebär att dessa inte får tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning eller rättssystemet. Tjänsteleverantörer bör inte vara skyldiga att rapportera papperslösa migranter till migrationsmyndigheterna.” 

Vidare försöker Ekeroth påskina att det i princip skulle ha pågått en okontrollerad invandring i Sverige. Svensk migrationspolitik har alltid varit reglerad och beviset för det är att Sveriges olika regeringar de senaste sju åren strypt åt möjligheterna att söka asyl i Sverige. Utfallet är tydligt, för trots ett brinnande krig i Ukraina, har antalet personer som söker asyl minskat med 159%, enligt SCB. Bilden om en okontrollerad invandring är således skev och syftar endast till att måla upp en hotbild mot att Sverige skulle vara invaderat av människor från främmande kulturer som skapar social oro i landet.

Genom att peka på de allra svagaste och mest utsatta, att de skulle utgöra ett hot mot samhället och enligt Ekeroth lägga grunden för en eskalerande kriminalitet i Sverige, vill han vilseleda läsarens blickar bort från de reella orsakssambanden. Det är en skenande ekonomisk ojämlikhet – de rika blir rikare och de fattiga fattigare – i kombination med en långvarig underfinansiering av svensk välfärd, som lägger grunden för en ökad social oro med dess följder. När framförallt skola och socialtjänst runt omkring i landet inte får nog med pengar för att kunna klara sitt uppdrag får det konsekvenser. Konsekvenser som Ekeroth vill skylla den papperslöse för, därför ska hen jagas. 

Det är förstås enklast, då behöver han inte förklara och försvara Tidö-avtalets ekonomiska politik, som nu visar sig innebära ett statsstödsunderskott på ca 18 miljarder till Sveriges alla kommuner och regioner. Pengar som hade behövts för att bibehålla dagens nivå och standard av välfärd i landet.

Som svar på Ekeroths direkt riktade fråga: Jag kan absolut ta det moraliska ansvaret för att jag vill möjliggöra låt oss säga 1000 människors rätt till att känna trygghet om de söker nödvändig vård, även om en av dessa eventuellt skulle kunna ha begått ett brott.

Frågan går dessutom att vända: Är du beredd att ta det moraliska ansvaret för alla de barn, unga och gamla som kommer att fara illa till följd av det ekonomiska stålbad som blir effekten av Sverigedemokraternas prioriteringar? Är det ansvar, att hellre sänka skatter för de med högst inkomster, priset på snus och diesel, än att säkerställa att välfärden har de pengar den behöver?  

Vad gäller utredningen som Ekeroth menar att vi borde invänta, för att vi ännu inte vet vad den kommer att föreslå. Kort går det att konstatera: som man ropar, får man svar! Det är bara att följa direktiven, för att se varthän denna utredning är tänkt att landa. Därför var det nödvändigt för Region Dalarna att agera redan nu. 

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd
Region Dalarna

2023-09-26

Skrivelse till regeringen om att anmälningsplikt inte bör införas i hälso- och sjukvården

Skrivet av nathalie den . Postad i Politik i regionen. Inga kommentarer till Skrivelse till regeringen om att anmälningsplikt inte bör införas i hälso- och sjukvården

Nämndinitiativ Till Regionstyrelsen:

I Tidöavtalet står det att det ska lämnas förslag till en ordning med “anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet”. Det beskrivs hur kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket om papperslösa i syfte att försvåra möjligheten att leva i landet utan tillstånd. 

Dessa formuleringar har många fackförbund och civilsamhällesorganisationer reagerat på. Vårdpersonalens uppgift är att ge patienter vård, omsorg och stöd utifrån behov. Det finns stora risker för liv och hälsa med anmälningsplikt inom vården. De människor som lever som papperslösa i Sverige kommer på grund av rädsla att avstå från att söka nödvändig vård och riskera sin hälsa och i värsta fall sitt liv. Särskilt befaras att gravida och våldsutsatta kvinnor inte kommer att söka vård.

Regionstyrelsen bör tillskriva regeringen om vikten av att inte införa anmälningsplikt eller informationsplikt i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Även om det finns en skrivning i Tidöavtalet om att anmälningsplikt skulle kunna strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården, kan detta inte ses som en garant för att hälso- och sjukvården inte kommer att omfattas. 

Det är av vikt att som regionala politiska företrädare agera i tid innan beslut, för att påvisa de stora konsekvenserna förslaget skulle innebära i den egna verksamheten. 

Därför yrkar Vänsterpartiet:
  • Att Regionstyrelsen tillskriver regeringen att anmälningsplikt inte bör införas i hälso- och sjukvården. 

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd

2023-08-17

1 maj-tal: Kajsa Fredholm

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till 1 maj-tal: Kajsa Fredholm

Kajsa Fredholm, Vänsterpartiets riksdagsledamot från Dalarna, höll tal på 1 maj-firandet i Falun:

I skolmatsalar runtom i Dalarna går inflationssiffrorna att avläsa i åtgången av köttbullar och potatis. Barnen äter mer av lunchen, särskilt på måndagar och fredagar. För på helgerna räcker maten hemma inte till för att bli mätt.

Många hjälporganisationer har fått en ny typ av hjälpsökande: arbetande småbarnsföräldrar som inte längre kan betala räkningar och mat och kläder till barnen.

Bakom den ekonomiska kriser finns flera orsaker som en svensk regering har små möjligheter att påverka. Rysslands angreppskrig mot Ukraina, effekter av pandemin till exempel.

Men hur djup krisen blir och hur bördorna fördelas är däremot något en regering definitivt kan påverka. Om den vill.

Det tragiska är, att när svenska folket nu står inför den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet så har vi en regering som inte verkar bry sig ett enda dugg om att försöka lindra dess effekter.

Bankernas utlåningsfest och den totala bristen på bostadspolitik har drivit upp bostadspriserna.

Åt detta gör högerregeringen och SD ingenting. I kör med bankernas privatekonomiska rådgivare och riksbankschefen uppmanar regeringen istället folk att ”bita ihop” och ”leta efter extrapriser i butikerna”.

Den här totala oviljan att agera är en skandal. När barn inte kan äta sig mätta och folk använder sina sparpengar för att betala hyra och räkningar är det en regerings skyldighet att göra något för att skydda sin befolkning.

För det är klart att det går. Vänsterpartiet har lagt fram en rad konkreta och genomförbara förslag på hur staten kan lindra krisen för vanligt folk:

  • Vi vill se ett skarpt avtal mellan regeringen och matkedjorna om sänkta priser på mat. 
  • Vi har föreslagit stöd till alla kommuner för att kunna erbjuda frukost till skolelever.

När barn och unga går hungriga måste politiken agera!

Vi har också föreslagit halverade avgifter i kollektivtrafiken och billigare barnomsorg. För många familjer skulle det innebära en stor skillnad i plånboken varje månad.

Och vi är tydliga med vad som är viktigt i krisen: Ta pengarna som går till RUT och lägg dem på att höja barnbidraget.

Allt det här säger högern nej till. Deras prioriteringar i krisen ser annorlunda ut. Till alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden har dom istället gett tusen kronor i sänkt skatt per månad.

Samhällets slits isär av sådan ekonomisk orättvisa. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att politiken istället ska minska klyftorna och garantera alla sin rättmätiga del av det välstånd vårt land producerar.

Alla ska ha råd att sätta mat på bordet, alla ska ha råd med en värdig bostad och ha pengar att leva för när räkningarna är betalda. Det är politikens ansvar.

Ingen har undgått de skenande elpriserna under vintern. Också detta skulle politiken kunna ändra på – det är bara viljan som saknas.

Det är hög tid för en krispolitik som fördelar bördorna rättvist, skyddar de mest utsatta och bygger samhället starkare för framtiden.

 

Kris i välfärden
Inflationen drabbar inte bara privatpersoner. Också sjukhus, skolor och äldreboenden känner av högre priser på el, mat och utrustning som de behöver.

Redan i höstas när högerregeringen och Sverigedemokraterna lade fram sin statsbudget stod det klart att de bestämt sig för att skära ner rejält på välfärden.

Det betyder att många kommuner i Dalarna kommer att tvingas spara och skära ner på förskolor, skolor och äldreomsorg. Detsamma gäller regionens sjukhus och vårdcentraler.

Man undrar vilken verklighet regeringen lever i… 

Det behöver inte se ut så här i Sverige. Vi är ett rikt land, ett land där medborgarna gärna bidrar efter förmåga för att alla ska ha tillgång till en bra sjukvård. Men om den viljan och det förtroende svenska folket har för vården ska upprätthållas krävs att politiken tar sitt ansvar och ger vården de resurser som krävs.

Samma sak gäller skolor, förskolor och stöd och omsorg till äldre och funktionshindrade.

Inget av detta borde vi spara och snåla på. Tvärtom bör ett klokt samhälle värna om de som arbetar i de här livsviktiga yrkena och ge dem de allra bästa förutsättningarna att göra sitt jobb.

SD är det största partiet i det styrande blocket. De nedskärningar som nu väntar i skolan, vården och omsorgen runtom i vårt land – det är Jimmie Åkessons nedskärningar.

 

Klimatkrisen
För en månad sedan konstaterade regeringens eget klimatpolitiska råd att Sverige för första gången på 20 år har en regering vars politik innebär ökade utsläpp av växthusgaser, istället för minskade.

Tidigare regeringar har gjort alldeles för lite. Nu har Sverige en regering som aktivt förvärrar situationen.

Man undrar om de inte förstår vad som händer mitt framför näsan på dem. Under våren har de italienska bönder som odlar råvarorna till standardrätter som pasta med tomatsås konstaterat att bristen på regn hotar hela produktionen.

Här i Sverige har vi istället drabbats av snösmockor långt in på våren. Även det är något vi kan vänta oss mer av när klimatet störs och förändras. Och i Sydostasien söker människor skydd från en brutal värmebölja, trots att den varmaste säsongen ännu inte har börjat.

Klimatförändringarna påverkar världens ekonomi och människors vardag här och nu. Och det är här och nu som vi måste agera för att bromsa dem. Det kräver politisk handlingskraft och mod att utmana de krafter som står i vägen för den omställning som måste ske.

Den så kallade marknaden kommer nämligen aldrig att lösa klimatkrisen. Marknadslogiken kommer alltid att sätta kortsiktiga vinster främst. Marknaden bryr sig inte om rättvis fördelning eller hela samhällets behov av fungerande transporter, mat och välfärd.

Det gör att högerpolitik aldrig kommer kunna ta oss från dagens fossilsamhälle till det hållbara samhället.

Därför måste politiken ta ansvar för klimatomställningen, styra och se till att det som behöver göras blir gjort.

I kontrast till SD:s och högerregeringens gnälliga motvilja mot att göra något alls, ser vi i Vänsterpartiet klimatomställningen som en möjlighet att bygga vårt samhälle starkare och göra livet bättre för de flesta.

Alla ska ha råd att åka kollektivt, därför vill vi se halverade biljettpriser i kollektivtrafiken och satsningar på järnvägen så att man kan lita på tågen.

Alla som behöver bilen ska ha råd med en elbil. Därför vill vi införa en elbilspremie som gynnar produktionen av billiga elbilar, ja, en folkelbil.

Vi vill investera i energieffektivisering av bostäder, vilket kommer att ge lägre boendekostnader.

Staten måste också ta sin del av ansvaret för att elektrifiera den tunga industrin som är en så viktig inkomstkälla för vårt land. Politiken måste lyssna på industrin och snabbt bygga ut förnybar energi i stor skala.

Vårt framtida välstånd och människors hälsa är beroende av att de här investeringarna görs här och nu. De måste göras i stor skala och med tydlig politisk riktning.

Vänsterpartiets klimatinvesteringsprogram är en politik för ett mer jämlikt och rättvist samhälle, där människor kan leva bra liv, bättre liv, i hela Dalarna.

Avslutningsvis vill jag säga att det står mellan högerns ”Var och en för sig själv” eller vänsterns ”Alla tillsammans”.

Och (V)i vet att det bara är alla tillsammans som kan skapa de förändringar som krävs.

Tack.

1 maj-tal: Patrik Liljeglöd

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till 1 maj-tal: Patrik Liljeglöd

Patrik Liljeglöd, Vänsterpartiets oppositionsråd i region Dalarna, höll tal på 1 maj-firandet i Falun:
Då är vi här ännu en gång på första maj, arbetarrörelsens högtidsdag, och jag har fått äran dela mina ord med er.
Jag skulle kunna prata om 6- timmars arbetsdag med bibehållen lön. Jag skulle kunna tala om alla de som år dör på sin arbetsplats varje år. Jag skulle kunna prata om att vi behöver öka kraven på att återställa arbetsrätten. Jag skulle kunna prata om så mycket mer, som både hade varit viktigt och aktuellt. Men i år blir det något av ett revisorstal – då vår gemensamma ekonomi och bristen på aktiv ekonomisk politik, enskilt är vårt största hot i närtid efter klimatkrisen.
Sverige leds nu av en borgerlig regering, som tillsammans med SD beslutat om en statsbudget där staten vägrar att ta sin del av den nödvändiga kostnaden för vår gemensamma välfärd. För regeringen och SD har det varit viktigare att sänka skatter för de som redan har mest – dom rikaste – än att vi ska ha en fungerande vård, skola och omsorg ute i landet. Deras ovilja att agera skyller de på inflationen och försöker försvara sin passivitet med att de inte vill bidra till att öka inflationen än mer.
Problemet med den beskrivningen är att den bygger på en ren felaktighet. Det är nämligen inte en fungerande hälso- och sjukvård, att våra barn får den skolgång de har rätt till eller att våra äldre har en omsorg, som orsakat inflationen. Nej, det är vårt beroende av fossila bränslen som lagt grunden för det.
 
Rysslands vidriga anfallskrig mot Ukraina var den utlösande faktorn som fick energi- och drivmedelspriserna att skena. För att Europa inte varit tillräckligt omfattande i den nödvändiga energiomställning som behöver komma till stånd, inte minst för att kunna mildra en allt nära förestående klimatkatastrof.
 
Det är allvar nu, men vi har tyvärr en regering som i samarbete med Sverigedemokraterna väljer att blunda för den verkligheten.
På en av de borgerliga ledarsidorna skrevs nyligen angående Region Dalarnas ekonomi, att det var viktigt att skydda de fattiga mot Vänsterpartiets politik. Anledningen var att Vänsterpartiet varnade för att konsekvensen av att göra stora nedskärningar i vården för att täcka underskottet orsakad av regeringens och Sverigedemokraternas passivitet, vore katastrofalt.
När staten låter bli att ta ansvar så behöver vi finna andra sätt att möta det. Kan det innebära att vi behöver höja skatten i regionen, ja det skulle det kunna. Är det det vi primärt vill? Nej!
En skattehöjning har aldrig ett egenvärde, men det ledarskribenten missar att skriva eller reflektera över är:
Vad händer om vi inte ökar våra gemensamma intäkter?
För att tala klarspråk:
2023 är regionens kostnader 1,3 miljarder kr högre än budget. Om nedskärningar är vägen fram så kommer personalkostnaderna vara det första man ger sig på. För att komma åt den summan skulle det krävas att motsvarande 950 personer skulle få lämna sina arbeten. Det är inte svårt att föreställa sig vilken verkan det skulle få på vården. Ännu längre väntetider, mer lidande och död för de som behöver vårdens hjälp och insatser. Personalen som redan idag arbetar till sprängningsgränsen av vad som är möjligt, skulle avkrävas ännu mer för att kunna möta Dalfolkets behov och förväntningar. Alternativet vilket förmodligen skulle vara borgerlighetens våta dröm, vore att istället för att höja lönerna, sänka dom med runt 12%. Det är tack och lov inte möjligt.
Oavsett om det är svårt idag att locka människor till att arbeta inom vården – skulle det vara en omöjlighet efter en sådan neddragning.
Men det är viktigt att förstå att:
När ledarskribenten skriver att vi ska skydda den fattige från Vänsterpartiets politik, så beror det på att hen hellre ser ett samhälle där vi istället för att gemensamt finansiera vår välfärd, har ett där alla och envar måste ha sina egna lösningar för att säkerställa sin trygghet. Ett samhälle där den med en egen sjukvårdsförsäkring kan garanteras vård och den som är utan får vänta, om tid, resurs och möjlighet ges.
När den borgerliga ledarskribenten skriver att samhället måste skydda den fattige mot Vänsterpartiets politik, måste vi förstå att det inte är för den fattiges försorg, utan till försvar för den rikes privilegierade liv och höga inkomst. För i en borgerlig ledarskribents världsbild är ökade inkomstskillnader och ekonomisk ojämlikhet något bra, som ska sporra den fattige till än mer arbete och flit.
Tyvärr har under lång tid vårt gemensamma tillåtits att sakta monteras ned. Konsekvensen av det blir inte minst tydligt nu när inflationen slagit till som hårdast och drabbar just de med lägst inkomster och fattiga förhållanden som mest. När den som har det sämst ställt som mest hade behövt vår gemensamma kollektiva styrka, då väljer regeringen att låta henne stå ensam i sitt ångestval. Mellan el och värme eller mat på bordet. Om utvecklingen får fortsätta, kan en andra vågens fattig-Sverige likt den vi hade på 1800-talet snart vara över oss.
När regeringen och SD hellre ser skattesänkningar för de rikaste, än att säkerställa att Sveriges kommuner och regioner klarar sitt uppdrag och ekonomi. Då kommer kraven på besparingar, då kommer kraven på att den som arbetar i det offentliga ska få arbeta fler timmar för samma lön eller med sämre villkor. Sen kommer neddragningarna, samma arbete förväntas utföras på färre antal huvuden.
När regeringen och SD hellre ser skattesänkningar för de rikaste, än att säkerställa att Sveriges kommuner och regioner klarar sitt uppdrag och ekonomi. Då hotar en kris med möjliga massuppsägningar bortom nästa hörn, inte kortsiktigt, men om nuvarande regering tillåts fortsätta på inslaget spår och inte gör något, är det där vi slutligen hamnar. Det kommer inte bara drabba de som offentligt anställda, utan en sådan utveckling kommer skölja likt en våg över hela vårt samhälle, med allt vad det innebär.
Det blir så när en borgerligt individualistisk politik får råda. Då ställs arbetare mot arbetare – vem ska ha arbetet kvar och vem ska vara utan. Då blir frågan om vilken räkning som inte ska betalas ditt val och din ekonomiska prioritering och inte en del av vårt gemensamma ansvar för hur människor ska ha det i vårt samhälle.
 
Det är ingen slump att regeringens och SD budget ser ut som den gör. När välfärden underfinansieras på detta sätt, kommer den slutligen krackelera och i takt med det upphör människors tilltro till våra gemensamma kollektiva lösningar. Och med det öppnas det upp för en helt annan typ av samhällsplanering och struktur, där kvaliteten på utbildning, vård och skola, tillgång till kultur och kvalificerat arbete kommer vara sammankopplad med din sociala status och tjocklek på plånboken.
Vänsterpartiet vägrar en sådan utveckling och när regeringen sviker folket i Sverige, folket i Dalarna, så behöver vi kliva fram och visa att en annan väg är möjlig. Vänsterpartiet kommer vara den rösten och våra förslag och vår politik kommer vara den som skyddar de svagaste i samhället mot en individualiserad borgerlig politik.
 
Läget är svårt, men vi är inte ensamma. Dalarna är en av Sveriges 20 regioner, men vi drabbas samtliga av regeringens orimliga och ojämlika ekonomiska politik, som för att citera Peps Persson “ Gör den fattige så fattig och den rike så förbannat rik”.
Men idag är ingen dag att tryckas ned av den orättfärdiga politik och de ojämlika villkor som den drabbar oss, nej idag är en dag att resa sig. Det är en dag där vi ska återfinna arbetarkampen från förr och samla oss i kraften i att vi med en gemensam röst besitter makten att förändra.
 
Tillsammans kan vi hjälpas åt att få fler att höja sina blickar och se bortom sin egen gård. Vi kan och vi måste, tala med en granne, skriv till en vän, din bror och din syster. Lyssna och reagera när du hör själviskheten tala hos någon annan – visa på att vi är inte ensamma utan vi är många och när vi hjälps åt blir det bättre. Vi har möjlighet att ta ett gemensamt ansvar för att alla kan få det bra i Sverige och att alla i Sverige behövs.
Det behöver vi, om vi som samhälle och individer ska klara framtiden, för oavsett vad den borgerliga individualistiska politiken tror, så är vi alla beroende av och en del av varandras liv.

Rapport för februari 2023

Skrivet av nathalie den . Postad i Nyheter. Inga kommentarer till Rapport för februari 2023

Nu har februari passerat och det har hänt mycket under månaden. Här kommer en (lång – men intressant) sammanfattning av vad som hänt och vad vi har gjort. 

Hälso- och sjukvården

Vårdval BUP behöver avslutas så fort som möjligt!
Under februari månads regionfullmäktige hade Moderaterna ställt en interpellation (en fråga för debatt) om majoriteten skulle kunna tänka sig att införa LOV (Lagen om valfrihet) även inom vuxenpsykiatrin. Den frågeställningen synliggjorde vad vi misstänkt länge när psykiatrins ekonomiska förutsättningar länge varit eftersatt, att det varit deras långsiktiga mål att privatisera hela psykiatrin i Dalarna. Moderaterna vill gärna måla upp LOV inom BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) som ett framgångsrecept, vilket vi skrivit om tidigare.

Föregående mandatperiod lämnade Maja Gilbert Westholm in en motion om att fortast möjligt avsluta LOV inom BUP. Skälen till det är uppenbara, eftersom LOV splittrar vårdens resurser och försämrar förutsättningarna för de som är i behov av psykiatrins hjälp. Vidare föreslogs det i motionen att i kombination med LOV:s avslutande så ska en genomlysning och satsning på BUP genomföras med syfte att kunna behålla och återrekrytera personal för att åstadkomma ett bra flöde för barnen.

Denna motion var uppe i februari månads Hälso- och sjukvårdsnämnd på sin väg mot Regionfullmäktige. Vänsterpartiet yrkade såklart bifall till motionen, men det anmärkningsvärda i det sammanträdet, var att den ledamot i den politiska ledningen som först klev fram och yrkade avslag på motionen bar Socialdemokratiskt flagg. De motiverade sitt avslag med att man gjort en överenskommelse inom den politiska majoriteten att LOV inom BUP ska kvarstå i ytterligare två år, för att sedan utvärderas. Det innebär att psykiatrin även fortsättningsvis kommer lida av underfinansiering och splittring även under Socialdemokratisk ledning.   

Smärtrehabiliteringen i Säter/Falun
Under februari månad kom det till vår kännedom att det tagits ett tjänstemannabeslut i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen om att Smärtrehabiliteringen i Säter/Falun tillfälligt ska stängas. Som en konsekvens av detta går det inte längre att remittera nya patienter till enheten. Bakgrunden till stängningen ska enligt uppgift ha varit att man under en längre tid inte haft en fast läkare knuten till smärtrehabiliteringen. Eftersom beslutet är taget på delegation och inte går att överpröva genom ett politiskt ställningstagande, samtidigt som Vänsterpartiet ser ett stort behov av just en sådan verksamhet i Dalarna, skickade Vänsterpartiet in ett nämndinitiativ till kommande sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden. I den ställer vi en rad frågor till Hälso- och sjukvårdsdirektören Åsa Dedering om hur planen ser ut framöver och hur vi ska kunna säkerställa att nuvarande och framtida smärtpatienter får rätt vård och hjälp.

Kollektivtrafiken

Efter att februari månad förpassats till historien kan vi konstatera att Vänsterpartiet ensamt i Region Dalarna är det parti som driver på för en attraktiv, jämlik och jämställd kollektivtrafik i Dalarna. Det är Vänsterpartiet som håller blicken fäst mot målet och som agerar efter insikten i att genom en väl utbyggd och använd kollektivtrafik kan Regionen åstadkomma den enskilt största och nödvändiga insatsen för ett bättre klimat. Regionen ligger liksom de flesta kommuner efter i arbetet att kunna uppnå de satta klimatmålen för 2030. Ekonomin skapar en passivitet hos den politiska ledningen och de två övriga oppositionspartierna går från M som intar ett skygglappsbeteende, till SD som uppvisar en renodlad faktaresistens och klimatförnekelse. Det är en sorgesam tid vi lever i, men desto större anledning för Vänsterpartiet att hålla fanan högt.

Region Dalarna vill fortsätta vara beroende av upphandlingar och Vänsterpartiet är nu ensamt kvar i kravet på drift i egen regi
Vi har fortsatt att driva frågan om att Kollektivtrafiken ska drivas i egen regi, då det skulle ge Regionen större manöverutrymme och möjlighet till att anpassa kollektivtrafiken efter inte bara dagens behov, utan även framtidens. Upphandlingar skapar osäkerhet, är dyra, särskilt med tanke på att de i mer regel än undantag överklagas och försätter Regionen i tidsnöd. Upphandling av kollektivtrafiken skapar även inlåsningseffekter över lång tid framåt. Med nuvarande upphandlad kollektivtrafik och nämndbudget, går det att konstatera, att samtidigt som kollektivtrafiknämnden har stora underskott, gör de upphandlade bolagen stora vinster och människors förtroende och upplevelse av det kollektiva resandet i Dalarna i undersökningar ligger på en bottennivå. I det läget vore det rimligt för fler partier än Vänsterpartiet att inse att vi borde göra annorlunda än att göra ett försök till upphandling ännu en gång. I valrörelsen gjorde Socialdemokraterna stor sak i debatten att det var särskilt angeläget att ta tillbaka driften i just egen regi. Den åtgärden har de numera genom sina representanter i Regionen föreslagit att avslå. 

Sommarlovskort
Ännu en väg som Socialdemokraterna valt bort, framför viljan att sitta vid makten, är den om avgiftsfria sommarlovskort för skolungdomar. Här är det Vänsterpartiet som håller fortsatt kurs och säger samma sak både före och efter valet, medan Socialdemokraterna även här svänger om. Enligt den politiska majoriteten ska ett sommarlovskort kosta 550 kr. Den ekonomiska ojämlikheten tillåts alltså att fortsätta gå ner i åldrarna och skapa segregerade förutsättningar för ungdomar att kunna delta i kultur- och fritidslivet som blir beroende på var du bor och hur dina föräldrars ekonomi ser ut.

Dalarnas kollektivtrafik förtjänar en framåtskridande syn med fokus på tillgänglighet
Regionfullmäktige har antagit en strategisk “trafikförsörjningsplan” som i många delar är bra, men på tok för defensiv i sin hållning. Trots andra tongångar före valet, fortsätter även den nya majoriteten att underfinansiera kollektivtrafiken. Det leder till ett fokus på trafikminimering och endast minsta nödvändiga användning och att målsättningar sätts som att kollektivtrafikens kostnader i större grad ska finansieras via biljettintäkter. 

Vänsterpartiet menar att det behövs göras en synvända och vända utvecklingen mot att minska kostnaden för biljetter och öka den skattefinansierade delen av verksamheten. Det är då vi kan utöka trafiken och på sikt göra den avgiftsfri. 

Fram tills det målet är uppnått ser vi att det finns flera nödvändiga och bra steg att ta på vägen. En del i det är förstås prismodellen “en tia om dagen” som vi skrivit om tidigare, men även att det i framtagandet av underlag och nya analyser läggs ett fokus på att beskriva möjligheterna till att utveckla och utöka trafikförsörjningen via kollektivt resande i Dalarna. 

Vi föreslår även att region Dalarna bör ingå och genomföra samarbete med företag och intresseföreningar inom upplevelse och besöksmålsbranschen för att vidare göra det kollektiva resandet till det mest naturliga och självklara valet, även för den som tillfälligt besöker Dalarna. Efter debatten och beslut i Regionfullmäktige är bilden tydlig: Det är Vänsterpartiet som har politik och en vilja att förbättra och utveckla – övriga hukar och vill gå vidare till andra frågor. Problemet är att vi inte har den tiden, vi måste göra allt vi kan för att minska utsläppen och i det arbetet är en utökad kollektivtrafik den enskilt största åtgärd för ett bättre klimat som vi på kort tid kan åstadkomma.

Återkommande beslut om avgiftsfria bussar för ukrainska medborgare
Ett återkommande ärende som vi ännu en gång beslutat om, är att tillfälligt erbjuda Ukrainska medborgare avgiftsfrihet när de åker buss. Vänsterpartiet är för avgiftsfriheten, men vill tillägga att alla som drabbas av krig och flyr från krig är på sina olika sätt ändå lika drabbade och vi yrkade därför på att avgiftsfrihet på bussar ska gälla alla som flyr från krig oavsett nationalitet. Ytterst anser vi att all kollektivtrafik borde vara avgiftsfri, men när frågan var uppe om att ge en grupp baserad på deras nationalitet en viss förmån, menar vi att ett sådant beslut bör omfatta alla som är i liknande situation och förhållande. På så sätt blir beslutet mer likvärdigt

Regionstyrelsen

Ett Dalarna fritt från våld
Region Dalarna har tillsammans med länets övriga kommuner och myndigheter antagit en länsövergripande strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor i Dalarna. Strategin har bra målsättningar och tankar, men vi såg behovet av att Regionen i egen del behöver konkretisera och presentera hur det praktiska genomförandet ska se ut, för att kunna förverkliga strategin. Vänsterpartiet föreslog därför ett sådant tydliggörande, vilket bifölls av övriga partier och även blev Regionstyrelsens beslut.

Från nämnd till beredning
Den politiska ledningen valde att efter valet lägga fram förslaget om att lägga ner Fastighetsnämnden och göra om den till en beredning under Regionstyrelsen. Skälen till detta angavs vara att förtydliga verksamhetens strategiskt viktiga koppling till övriga nämnder och verksamheter. De stora skillnaden i och med förändringen blir att den politiska sammansättningen, som kommer vara lika stor som tidigare, inte längre får beslutsmandat, utan istället bereder ett förslag för Regionstyrelsen som då istället blir beslutsfattare i alla frågor som rör regionens fastigheter. Det i sig innebär att den politiska processen blir avsevärt mycket längre med risk för att det uppstår en lång fördröjning i processen mellan när Regionfastigheters behov av beslut uppstår, till de slutligen får det tillgodosett. Enligt delegationsordningen måste alla investeringar och åtgärder som har ett ekonomiskt värde över 10 miljoner, ett politiskt godkännande.

För att synliggöra vad förändringen kan innebära i praktiken kommer följande scenario: 
Säg att ett läge uppstår där fastighetsförvaltningen behöver ett politiskt beslut för att komma vidare i sin arbetsprocess. All nödvändig information finns på plats den 12 februari. Enligt tidigare ordning skulle då ärendet ha kunnat lyftas på nästkommande Fastighetsnämnd som i det här fallet ägde rum den 22 februari och därefter skulle förvaltningen fått de politiska direktiv de behöver för att komma vidare.

Samma situation med den nya beslutsgången skulle istället bli så här: Behovet av ett beslut uppstår den 12 februari, den 22 februari sammanträder Fastighetsberedningen som hanterar frågan och skickar ett förslag till Regionstyrelsens arbetsutskott den 20 mars som ger Regionstyrelsen ett förslag till beslut tills de sammanträder den 4 april. I bästa fall får då Fastighetsförvaltningen ett besked och eventuellt klartecken om fortsatt arbete eller ej. I värsta fall uppstår det frågor i regionstyrelsen som då skickar tillbaka ärendet till beredningen som sammanträder igen den 26 april, varpå nästkommande Regionstyrelse äger rum i slutet av maj, vilket motsvarar en fördröjning på tre månader. 

Den tröghet i systemet som förändringen innebär, gör det svårt för oss att känna att den kan vara av godo – i bästa fall rymmer den en from förhoppning av att det kanske skulle kunna komma något gott av det. I samma ärende låg även förslaget att Fastighetsberedningens ordförande skulle ha ett arvode på 40%, vilket är samma nivå som tidigare ordförande för Fastighetsnämnden skulle haft. En beredning som inte får fatta beslut har inte samma ansvar som en nämnd och därför fann vi det orimligt att ordförande får ett så pass stort arvode, särskilt med anledning av att regionens flesta andra beredningar har en nivå på 15%, vilket vi ansåg vara en mer rimlig nivå för en beredningsordförande. Därför föreslog vi att alla ordföranden för beredningar vara likställas till den lägre procentsatsen. 

Regionservice

Lasarettsköket i Falun
Vi har tidigare skrivit om den interpellation som vi ställde till servicenämndens ordförande Sebastian Karlberg (S) om vilka planer den nya majoriteten har för lasarettsköket i Falun. Under regionfullmäktige i februari fick vi ett svar. Det var uppenbart att Socialdemokraterna tyckte att frågeställningen var ansträngande för dom att svara på, med anledning av att de tidigare varit starkt kritiska till modellen att mat ska tillagas i Mora för att sedan transporteras till Falun. Svaret som gavs var att köket inte skulle rivas eller utrymmas och att samtliga inventarier som spisar, kokkärl med mera ska vara kvar.

De betonade att att de skulle säkerställa att det finns en beredskapskapacitet i Dalarna och att Faluns kök då ingår i det. Vi frågade då vad ordförande mer konkret menade med en bibehållen kapacitet om det innebar att köket i Falun även fortsättningsvis kommer ha samma personella resurser som tidigare. Det kunde ordförande inte svar på, utan han klargjorde att den nya majoriteten avser att verkställa tidigare fattade beslut om än med vissa oklara modifieringar.

Från senaste sammanträdet med Servicenämnden går det att utläsa att införandet utav regionens nya måltidssystem innebär kyld enportionsmat till patienterna. Vilket medför att det uppstår kostnadsminskningar för produktionsköket i Falun. Med det konstaterandet är det inte svårt att dra slutsatsen att personalneddragningar kommer att genomföras i köket i Falun. Det försämrar i praktiken förutsättningarna för en god krisberedskap på Falu lasarettskök, snarare än vad som tvärtom utlovats.

Under nämnden gavs även informationen att besparingarna som antas i grundförslaget som förvisso inte beslutats än, motsvarar ca 10 tjänster. Ingen person ska enligt förslaget sägas upp på grund utav en uppkommen arbetsbrist, däremot kan personal tänkas komma omplaceras till Vårdnära service. Den planen kan i sig vara olycklig eftersom kockar är en bristresurs och borde vara några regionen snarare borde vara måna om att behålla, än att omplacera till andra arbeten.

Vänsterpartiet kommer fortsättningsvis bevaka denna fråga och vi anser fortfarande att bibehållen kapacitet på Falu lasarett är både viktig och nödvändig, samt att vi behöver göra mer för att minska behovet av transporter i länet och att det nya måltidssystemet verkar i motsatt riktning för det. 

Detta var ett axplock av den politik som Vänsterpartiet drivit under februari månad 2023 och om du läst ända hit:
Tack för din tid!

Om du har några frågor, tveka inte att skriva ett mail och fråga. 

Väl mött,
Patrik Liljeglöd

 

UTTALANDE: Stärk folkbildningen

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till UTTALANDE: Stärk folkbildningen

UTTALANDE

Stärk folkbildningen

Vänsterpartiet Dalarna ser med största oro på hotet mot folkhögskolorna från regeringen och SD. I Region Dalarna har Kent Ekeroth yrkat på att regionen ska ta sin hand från de egna folkhögskolorna. Lyckligtvis har SD i dagsläget inget reellt inflytande i regionen. Varken staten eller regionen tänker sig dock att kompensera folkbildningen för inflationen. Tvärtom vill regeringen ta bort satsningar på folkhögskolorna. 

Vi ser många anledningar till varför folkbildningsrörelsen borde stärkas, i motsats till vad som nu sker. Under de förutsättningar som nu råder med en försvagad ställning för demokratin och en svag ekonomi med förväntad ökande arbetslöshet, är folkhögskolorna viktigare än någonsin. Att lägga ned utbildningsplatser i ett läge där fler går ut i arbetslöshet och behöver nya kompetenser är en obegriplig politik. Vad gäller demokratifrågan är det dels ett tydligt uppdrag för folkbildningen att jobba för stärkande av demokratin. Viktigare är dock att folkhögskolorna under lång tid levererat goda resultat i frågan, vilket är väldokumenterat. Deltagare som genomgått en folkhögskolekurs är i högre grad engagerade i såväl debatt, politik som föreningsliv. Vi frågar oss med vilka bevekelsegrunder man vill undergräva en sådan verksamhet.

Det finns som sagt många anledningar att stärka folkbildningen. Här vill vi till sist lyfta ytterligare en anledning. Det allmänna skolväsendet har gått från det ena misslyckandet till det andra. Fler och fler ungdomar går igenom grundskola och gymnasium utan godkända betyg. Fler och fler ungdomar sitter hemma och går inte ens till någon skola. Folkhögskolorna kan inte lösa hela detta stora problem, men vi vet att många elever som misslyckas i det allmänna skolväsendet lyckas i folkhögskolan. Detta innebär en stor samhällsekonomisk vinst. Slår vi undan benen på folkhögskolorna, vänds detta till en samhällsekonomisk förlust och många personliga tragedier. 

 

Vänsterpartiet Dalarnas distriktsårskonferens
Folkhögskolan Malung
2023-02-04

Regeringen borde gett oss Sverigepriser på el i julklapp

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till Regeringen borde gett oss Sverigepriser på el i julklapp

Jag läser i mobilen att det har varit minus tio grader i Leksand under natten. Ringer min 86-åriga mamma och kollar hur läget är. Hon bor i hus som värms upp med el och sen eldar hon i köksspisen.

Att elda och få upp värmen tar tid. Kommer veden att räcka, kanske ska hon beställa mer. Det är tjocka tröjor som gäller inomhus. Jag oroar mig för att hennes elräkning ska bli alltför hög i vinter. För inte så länge sedan befann vi oss i en akut pandemi. Med dagliga presskonferenser från regering och myndigheter som informerade om smittläget.

Nu är det priserna på el som ligger högst på dagordningen. Jag har tittat på några presskonferenser som regeringen haft, men tycker att det saknas riktiga förslag på hur elkrisen ska lösas. Att vi behöver ett akut elprisstöd är klart och tydligt, men att inte också göra något åt orsaken till de höga priserna är rent av korkat.

Regeringen och Sverigedemokraterna när en våt dröm om kärnkraft som de basunerar ut dagligen. Det kan man tycka vad man vill om men det kommer inte att sänka elpriserna i närtid. Elprisstödet som nu föreslås är både orimligt och ologiskt. Hela 55 miljarder kronor ska betalas ut till hushåll och företag för förra vinterns höga elpriser. Detta utifrån en rekommendation från EU att stater bör stödja de hushåll som pressas av höga elräkningar.

Men förslaget kommer inte att stödja alla hushåll som pressas av höga elräkningar. Regeringen och Sverigedemokraternas elprisstöd gynnar främst dem med flera fritidshus, inte alla dem som sitter i ett litet hus på landet. Märkligt är även att den del av Sverige som har det kallast inte finns med i stödet.

Hela elfrågan har dock en djupare dimension som gäller själva konstruktionen av elprismarknaden. Fast få partier vill tala om det. Varför vill ingen prata om att vi producerar mer el än vi gör av med?!

Sammantaget under ett år har Sverige god tillgång till el. Sverige var Europas största exportör av el under första halvåret förra året. Kostnaden för att producera el i Sverige ligger på ungefär samma nivå hela tiden. Den har alltså inte ökat.

Varför har då elpriserna skenat? Jo, det är effekten av en dysfunktionell elmarknad som ser till att vi fått svajiga med ofta skyhöga elpriser. När elmarknaden får styra så är det Tyskland som bestämmer vårt elpris i Sverige. Så blir resultatet av att låta marknaden ta över samhällskritiska verksamheter, och det fungerar inte. Det har vi sett under lång tid. Dagliga exempel kan vi se inom sjukvården, skolväsendet och inte minst järnvägen.

Vänsterpartiet lade fram förslaget om Sverigepriser redan i somras. Att bara komma med olika elprisstöd löser inte det grundläggande problemet. Det är som att bara försöka lindra symptomen när man är sjuk fast det finns ett botemedel.

Det finns nämligen ett förslag som skulle sänka och stabilisera svenska konsumenters pris på el och samtidigt korrigera några av problemen med elprismarknaden. Och det är att införa Sverigepriser på el enligt den så kallade Bekenmodellen.

Den innebär att införa separata priser på den el vi konsumerar inhemskt och den vi exporterar. Det kommer att stabilisera de svenska elpriserna på den nivå de bör befinna sig sett till produktionskostnader, runt 40 öre per kilowattimme, utan att påverka vår möjlighet att fortsätta exportera fossilfri el till kontinenten.

Vänsterpartiet lade fram förslaget om Sverigepriser redan i somras. Att bara komma med olika elprisstöd löser inte det grundläggande problemet. Det är som att bara försöka lindra symptomen när man är sjuk fast det finns ett botemedel. Politikens ansvar är att se till att ingen betalar mer än nödvändigt för elen.

När jag kommer hem på kvällen ringer jag mamma igen. Hon har beställt hem mer ved och hoppas att den nu ska räcka över vintern.

Hörni, det är dags för ett eluppror. Inför Sverigepriser på el nu!

Kajsa Fredholm
Riksdagsledamot 
Vänsterpartiet

2022-01-10

Socialdemokraterna gör en politisk U-sväng

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till Socialdemokraterna gör en politisk U-sväng

Dagligen hör vi nyheter om den pågående inflationen, som för varje dag som går gör hundralappen i vår hand mindre värd än den var dagen innan.

Många människor drabbas, men det är inte enbart i den ekonomiska världen som inflation råder. Tre månader efter valutgången är det ett faktum att det även råder politisk inflation när löften ges med en prislapp. Inte ett pris på vad de kostar att infria, utan vad som krävs för att låta bli. I rasande takt förlorar ett löfte i grunden sitt värde.

I bakgrunden hör jag dovt ur mina barndoms minnen, de uppmanande orden eka: “Lova inte sådant du inte kan hålla. Är du osäker? Säg då hellre, jag ska göra mitt bästa. Det är det här jag vill.”

Att Moderaternas löfte i valrörelsen, om sänkt dieselpris på fem kronor litern och Sverigedemokraternas löfte om det dubbla, var orealistiskt och en uppenbar bluff, borde inte förvåna många. När SD:s Oscar Sjöstedt i ett försök att bortförklara varför sänkningen inte blir av trots löftet, blir hans svar: “ibland är verkligheten och spökar”.

En kommentar som knappast bidrar till att ge det givna ordet någon ökad status, men som samtidigt på ett bra sätt tydliggör och avspeglar deras brist på politisk trovärdighet.

Högre förväntningar har jag då på Socialdemokraterna i Region Dalarna. Därför gör det mig särdeles ont att behöva konstatera, att de nu gör en politisk u-sväng och plötsligt förespråkar att det i Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan ska inbäddas ett hot om privatisering/konkurrensutsättning, för de verksamheter som “under en tid inte klarar av att uppfylla vårdgarantin”. Vården i Dalarna ska alltså även fortsättningsvis drivas med höjd piska, redo att snärta till om målen inte uppfylls.

Tyvärr ger detta även en tydlig signal om att privatiseringen kring BUP kommer fortgå även under Socialdemokratiska ledningen och att ni säger ja till möjligheten att privatisera än mera.

Men jag börjar nu tvivla på, om det hos Socialdemokraterna finns någon existerande smärtgräns på politiska eftergifter för att få ingå i den styrande makten?

Att leka affär med vården och våra gemensamma skattemedel, fick alltså inte det slut som hade varit nödvändigt och som utlovats.

Att partier i ett samarbete måste jämka sin politik och ståndpunkter med varandra är både begripligt och bör ges en viss förståelse för. Men jag börjar nu tvivla på, om det hos Socialdemokraterna finns någon existerande smärtgräns på politiska eftergifter för att få ingå i den styrande makten?

Motståndet till de privata intressena i vården var trots allt en fråga där Socialdemokraterna i Dalarna, nästintill högtidligt markerade sin ståndpunkt och utmålade den som orubblig.

Det råder en kraftig inflation, både ekonomiskt och i värdet av ett givet ord. Det får mig att osökt tänka på Thomas Di Levas sång och texten: “Vem ska jag tro på? Tro på, tro på när. Tro på när allt är så här. Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut.”

Men först 2026 när (V)i kan vara där, vara en del, och se till att löften som ges, kan hållas.

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd Region Dalarna
Vänsterpartiet

2022-12-13