Skip to main content

Etikett: Region Dalarna

Rapport för mars 2023

Mars har passerat och april har kommit. Även påsken har nu passerat. Nu när påsken är över och det politiska arbetet i Region Dalarna går in i en ny fas efter en tids lugn.
Det som har varit på tapeten under mars månad, och fortsatt är även under april, är sjukvårdspersonalens löner och villkor, förändringar i kollektivtrafiken, SKRs kongress och delegationsbeslut. Läs hela rapporten nedan.

Ekonomi

Ny budget för 2024-2026 ska tas fram och beslutas om i juni.
Förutsättningarna har under året på ett dramatiskt sätt förändrats, allt i spåren av den pågående höga inflation som Sverige drabbats av. Men lika mycket som en följd av att den borgerliga regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna minskat andelen statligt stöd till kommuner och regioner. 

En jämförelse mellan 2022 års ekonomiska resultat och det prognostiserade utfallet för innevarande år, berättar med all tydlighet hur förutsättningarna ser ut. 2022 fick Region Dalarna ett överskott på 413 miljoner kr, vilket utgör ca 3,7% av den totala budgeten. Av detta överskott kommer 190 miljoner avsättas i RUR (resultatutjämningsreserv), som kan liknas vid en intern fondering som ska kunna användas för att hantera framtida negativa budgetresultat. 

För 2023 ser det ut som att regionen går från ett kraftigt överskott 2022 till ett underskott på -730 miljoner kr. Den främsta orsaken till det är kraftigt höjda pensionskostnader av engångskaraktär, men som även en tid framöver kommer att vara fortsatt hög. Enligt våra avtal ska Region Dalarna värdesäkra de summor som vi avsätter för pension, vilket innebär att kostnaden höjs och sänks i linje med utvecklingen av inflationen. Vänsterpartiets regiongrupp inleder under april och fortsätter in i maj månad sitt arbete med att ta fram en alternativ ekonomisk plan och budget för Region Dalarna som vi kommer skriva mer om längre fram.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Den 20-21 mars höll SKR valkongress, där styret för kommunförbundet skulle väljas.
Vänsterpartiet Dalarnas representant var på plats på Slakthuset i Stockholm där kongressen hölls. Där fastställdes att SKR från och med i år har en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Resultatet av valet av ombud till kongressen som ägt rum i Sveriges olika region- och kommunfullmäktige innebar att Vänsterpartiet gick fram och inbördes i den nya majoriteten blev det näst största partiet. 

Kongressen handlade främst om att välja olika representanter till olika uppdrag inom SKR, men det förelåg också ett beslut där vi som parti valde att gå emot resten av kongressen, inklusive de övriga i majoriteten. Det gällde nivån på arvode. Enligt förslag skulle ersättningen för ett heltidsuppdrag likställas med vad ett statsråd har i ersättning, vilket innebär 140 000 kr i månaden. Vänsterpartiet föreslog istället att arvodet skulle följa nivån med ett riksdagsarvode, vilket fortfarande är högt, men hade inneburit en halvering av summan. Att vi valde riksdagsarvodet som riktmärke, var att det då blir enklare att hålla en enhetlig linje i partiet.

Om Vänsterpartiet i riksdagen i framtiden skulle få bifall på sitt förslag att sänka arvodet för riksdagsuppdraget, skulle ett sådant beslut per automatik sänka arvodet i SKR.  Tyvärr var Vänsterpartiet nästan ensamma om detta förslag, men med stöd av Miljöpartiet. Vårat förslag avslogs och arvodet fastställdes i enlighet med statsrådsnivån. Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet och menade att det förvisso alltid är orimligt med så höga arvoden, men särskilt i det ekonomiska läget vi befinner oss i nu.

Majoriteten av människorna i Sverige upplever just nu en faktisk värdeminskning av sina löner, samtidigt har kommunförbundets medlemmar, dvs Sveriges kommuner och Regioner, otroligt tuffa ekonomiska år framför sig, och att då höja arvodesnivåerna anser vi klingar falskt ur ett etiskt perspektiv. 

Annat av intresse som framkom var uppgiften om tillbakablicken över hur finansieringen av välfärden i Sverige sett ut över tid. Det visade på att det har skett en ekonomisk överskjutning från stat till kommuner och regioner. I början av 2000-talet finansierade staten välfärden med 50% av kostnaderna. Nu 20 år senare har den fördelning förändrats där staten endast står för en tredjedel och att kommuner och regioner nu själva får stå för lejonparten av kostnaderna. Gissningsvis är denna förskjutning en effekt av den omsvängning av skattepolitiken som regeringen Reinfeldt införde efter 2006 års val och som vi nu fortfarande lever under. 

Delegationsbeslut och politisk åskådarplats

Det finns en tendens inom regionpolitiken att alltmer principiellt och strategiskt viktiga beslut fattas av regionens tjänstepersoner genom en delegationsordning.
Så var fallet med smittskyddsläkaren Backlund, den tillfälliga nedstängningen av smärtrehabiliteringen och även det tillfälliga lönetillägget för sjuksköterskor som vi Vänsterpartiet fått reagera på i efterhand och som vi även har skrivit om i våra återrapporter och debatter. Många av dessa frågor, är heller inte några frågor som lyfts till politiken via nämnder eller styrelse utan allt som ofta något vi får ta del av via media. Det i sig är något problematiskt och riskerar att förflytta politiken från att ha en ledande roll till att i det närmaste inta åskådarplats. För att motverka denna utveckling kan det på sikt krävas att förändringar görs i delegationsordningen, så att politiken kan komma in i ett tidigare och mer aktivt skede. 

Personalpolitik och lokala kollektivavtal

Trots att Regionstyrelsen har det övergripande arbetsmiljöansvaret och att det finns ett personalutskott, som Vänsterpartiet innehar en ersättarplats i, lyfts de flesta principiella personalbesluten enbart som frågor av informativ karaktär.
Om det förekommer politiska beslut kring riktning och avgörande, fattas de förmodligen bakom kulisserna eftersom ärendena hittills aldrig varit uppe för beslut utan hanterats som för kännedom. Så har fallet varit t.ex. kring frågan om hur regionen ska hantera situationen om kravet på striktare följsamhet kring dygns- och veckovila. Här har regionens tjänstepersoner informerat om sina tankar och möjliga vägval och politiken har haft möjlighet att yttra sin åsikt, utan att det i sig innebär någon förpliktigad följsamhet.

I samband med informationen om att eventuellt säga upp lokala avtal, har Vänsterpartiet varit tydliga med att lyfta att det lokala avtalet kring ISP (individuell schemaplanering) i sig inte utgör något hinder för att kunna upprätthålla dygnsvilan. Vi är medvetna om att ISP fungerar både bättre och sämre i olika verksamheter och anser att ISP borde kunna få vara kvar på de enheter där det fungerar väl och är till nytta för en fungerande verksamhet. Att rakt av säga upp avtalet kommer upplevas som en kraftigt försämrad möjlighet till inflytande över den egna arbetssituation, där ISP fungerar väl. På samma sätt har vi varit tydliga med att Regionen inte rör avtalen gällande olika former av arbetstidsförkortningar. Här anser vi snarare att Regionen bör arbeta mer aktivt i riktningen mot ytterligare förkortad arbetstid, för att säkerställa både återhämtningstid och ork för arbetet under arbetstiden. 

Undersköterskor är en viktig länk i hela hälso- och sjukvårdskedjan och Vänsterpartiet påpekar kontinuerligt att insatser och premierande åtgärder inte ensidigt får gynna en yrkesgrupp och lämna andra i samma lag blir utan. Vilket vi även skrivit en debattartikel om.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken har även denna månad fått en betydande roll och under senaste sammanträdet med Regionstyrelsens behandlades både frågan om hur kollektivtrafiken ska drivas och beslut om sommarlovskort för unga.
Egen regi eller upphandling? Som vi redan i december 2022 kunde konstatera, verkar Socialdemokraterna gör en politisk U-sväng i frågan, något de senare kom att försöka avvärja genom att bifalla Vänsterpartiets yrkande om att möjligheten till egen regi skulle vara ett av förslaget till framtida möjliga vägval. Ett vägval som regionstyrelsen den 3 april ställdes inför. Där och då valde Socialdemokraterna ändå att förorda ytterligare en period av upphandlad kollektivtrafik. Detta trots att de under valrörelsen var samstämmiga med Vänsterpartiet om att trafik i egen regi skulle ge Region Dalarna bäst förutsättningar att bedriva en trafik som kan vara följsam för utveckling och nya behov, på ett sätt som upphandling aldrig kan klara av att möta. Vänsterpartiet yrkade på att Region Dalarna skulle påbörja arbetet att rigga upp en organisation för att överta trafiken i egen regi. Vi förlorade omröstningen och reserverade oss mot beslutet.

Reservation:
Det är inte försvarbart vare sig ekonomiskt eller ur perspektivet strategisk trafikförsörjning att upphandla utförandet av allmän och särskild kollektivtrafik.

Att inleda en upphandling är i sig en kostsam historia, men konsekvensen av att upphandla driften av allmän och särskild kollektivtrafik innebär att Region Dalarna är bakbundna av villkoren i upphandlingen under lång tid framöver. Det försvårar för regionens framtida strategiska arbete i att utveckla och anpassa trafiken efter Dalarnas framtida behov av att öka andelen människor som både ska kunna och vilja resa kollektivt. 

Därför menar vi att Region Dalarna bör bygga upp en organisation som själva tar sig an ansvaret för driften av allmän och särskild kollektivtrafik, men med möjlighet att upphandla trafik i mindre skala, som ett komplement till den egna organisationen. På så sätt kan vi skapa oss ett handlingsutrymme och organisatoriska muskler, redo att möta framtiden. I arbetet med att igångsätta driften i egen regi kan modell Västmanland med fördel användas som förebild. 

Sommarlovskort för ungdomar bör vara avgiftsfri
Förslaget till beslut var att sommarlovskort för unga även ska finnas för 2023 mot en avgift på 550 kr plus kortavgift.
Vänsterpartiet menade att syftet med sommarlovskort är att öka den ekonomiska jämlikheten och kortet därför behöver vara avgiftsfri. Det var vi ensamma om att tycka och vi reserverade oss även mot detta beslut. 

Reservation:
Inledningsvis ser vi förstås det som positivt att Region Dalarna väljer att införa sommarlovskort för ungdomar, vilket är en fortsättning på det initiativ och satsning som Vänsterpartiet genom budgetförhandlingar med regeringen 2014-2018 fick till. 

Syftet med sommarlovskort är att utjämna den ekonomiska ojämlikheten hos ungdomar, vars förutsättningar att kunna verka i samhällslivet, både ur ett socialt och kulturellt perspektiv, ofta helt är avhängigt från föräldrarnas ekonomiska situation. Genom att avgiftsbelägga sommarlovskortet uppnås tyvärr motsatt effekt och det innebär att det primärt är ungdomar med ekonomiskt bättre förutsättningar som kommer kunna ta del av satsningen, medan andra som inte har råd ställs utanför. Avgiften blir därmed en del i ett paket att cementera den socioekonomiska situationen över generationsgränserna.

Vi menar att ekonomisk jämlikhet är en viktig aspekt i vår strävan till ett bättre och mer rättvist samhälle. Av den anledningen bör detta beslut innebära att sommarlovskort ska vara avgiftsfria.  

Gör Dalarna till en trafikzon
Under året kommer ett förslag om ny zonindelning för kollektivtrafiken att komma upp för beslut.
Förslaget som ligger är att hela Dalarna ska utgöra en trafikzon, Borlänge borträknat, som kommer att vara en egen zon frikopplad från övriga Dalarna. Det förslaget om det blir verklighet innebär att alla resor till, från eller genom Borlänge kommer att vara dyrare än resor i övriga Dalarna. Vi ser det inte som rimligt att Borlänge ska utsättas för att bli en prismässig paria för övriga befolkningen i Dalarna och ser det heller inte skäligt att den som bor i Borlänge ska få dyrare att resa i Dalarna än någon annan kommuninvånare i länet, så fort de vill resa över kommungränsen. 

I linje med vårt tidigare förslag “en tia om dagen”  kommer Vänsterpartiet föreslå att hela Dalarna i framtiden ska vara en och samma priszon och att kostnaden för en resa blir densamma vart än du ämnar åka i länet.  

Detta var ett axplock av den politik som Vänsterpartiet drivit under mars månad 2023 och om du läst ända hit:
Tack för din tid!

Om du har några frågor, tveka inte att skriva ett mail och fråga. 

Väl mött,
Patrik Liljeglöd

 

Det är dags att sluta ta undersköterskan för givet

Jag har lyssnat på debatten, läst flertalet förslag och hunnit delta på möten i Region Dalarna, där framtidens kompetensförsörjning i vården varit en brinnande fråga och  en välgrundad anledning till oro. Det är ett tufft läge med personalbrist som leder till övertid som övergår i överarbete som i sin tur leder till sjukskrivningar, och ett behov av än mer övertid växer med det. 

Olika ideér för att uppmuntra sjukvårdens personal lyfts fram, ofta i form av olika slags bonusar för att uppnå kortsiktiga lösningar på långsiktiga problem.  Visst, vi har ett akut läge här och nu som måste lösas, samtidigt inser jag snart att många av förslagen är ensidigt fokuserade på läkare och sjuksköterskor. Det är såklart otroligt viktiga arbetsgrupper, men den yrkeskår som utgör nära en tredjedel av Regionens samtliga anställda tycks ha glömts bort, eller tagits för given. Det är undersköterskan, den som oftast har det nära samspelet med patienten, det ständigt närvarande vakande ögat och den som sköter den närmaste omvårdnaden. En yrkesgrupp som är oumbärlig för att hela kedjan av vård ska fungera och en yrkesgrupp som det redan idag, i likhet med sjuksköterskor och läkare, lider brist av. 

Därför blir det inte bara märkligt, utan framstår som rent utav oförskämt att ta del av det förslag som ska ge en sjuksköterska i ett arbetslag 3000 kr/mån och undersköterskan inget, trots att behovet och bristen på dem bägge är lika stora. Det är tyvärr inte heller en engångsföreteelse, vi har sett det förut. Minns debatten från förra sommaren där sjuksköterskan erbjöds 15 000 kr per flyttad semestervecka, medan den lediga tiden för undersköterskan i samma lag värderades  6000 kr lägre. 

Vi måste flytta fokuset från detaljerna och se helheten, där varje del är lika viktig. En lösning som ofta nämns är vidareutbildning, där undersköterskor ska uppmuntras till att skola om sig till sjuksköterskor , vilket inte är fel i varje enskilt fall. Men vi måste samtidigt förstå att varje undersköterska som vidareutbildas till sjuksköterska kommer lämna en tom plats efter sig och någon annan kommer behöva rekryteras för att utföra dennes arbetsuppgifter. När det då varken växer läkare, sjuksköterskor eller undersköterskor på träd, innebär det endast att vi förflyttat problemen från en länk till en annan i kedjan. 

För att verkligen närma oss en lösning behövs det mod att ta tag i en helomvändning i hur det utförda arbetet värderas. Vill vi i samhället ha en fungerande vård, så måste vi kunna bemanna den och lyckas vi inte göra det, betalar vi förmodligen för lite, både i lön och arbetsvillkor.

Det kommer att kosta, men ytterst måste vi ställa oss frågan: Vill vi ha en jämlik tillgång till vården, där alla oavsett ekonomi, kan få hjälp vid behov? Då måste vi vidta mått och steg.

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

Rapport för februari 2023

Nu har februari passerat och det har hänt mycket under månaden. Här kommer en (lång – men intressant) sammanfattning av vad som hänt och vad vi har gjort. 

Hälso- och sjukvården

Vårdval BUP behöver avslutas så fort som möjligt!
Under februari månads regionfullmäktige hade Moderaterna ställt en interpellation (en fråga för debatt) om majoriteten skulle kunna tänka sig att införa LOV (Lagen om valfrihet) även inom vuxenpsykiatrin. Den frågeställningen synliggjorde vad vi misstänkt länge när psykiatrins ekonomiska förutsättningar länge varit eftersatt, att det varit deras långsiktiga mål att privatisera hela psykiatrin i Dalarna. Moderaterna vill gärna måla upp LOV inom BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) som ett framgångsrecept, vilket vi skrivit om tidigare.

Föregående mandatperiod lämnade Maja Gilbert Westholm in en motion om att fortast möjligt avsluta LOV inom BUP. Skälen till det är uppenbara, eftersom LOV splittrar vårdens resurser och försämrar förutsättningarna för de som är i behov av psykiatrins hjälp. Vidare föreslogs det i motionen att i kombination med LOV:s avslutande så ska en genomlysning och satsning på BUP genomföras med syfte att kunna behålla och återrekrytera personal för att åstadkomma ett bra flöde för barnen.

Denna motion var uppe i februari månads Hälso- och sjukvårdsnämnd på sin väg mot Regionfullmäktige. Vänsterpartiet yrkade såklart bifall till motionen, men det anmärkningsvärda i det sammanträdet, var att den ledamot i den politiska ledningen som först klev fram och yrkade avslag på motionen bar Socialdemokratiskt flagg. De motiverade sitt avslag med att man gjort en överenskommelse inom den politiska majoriteten att LOV inom BUP ska kvarstå i ytterligare två år, för att sedan utvärderas. Det innebär att psykiatrin även fortsättningsvis kommer lida av underfinansiering och splittring även under Socialdemokratisk ledning.   

Smärtrehabiliteringen i Säter/Falun
Under februari månad kom det till vår kännedom att det tagits ett tjänstemannabeslut i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen om att Smärtrehabiliteringen i Säter/Falun tillfälligt ska stängas. Som en konsekvens av detta går det inte längre att remittera nya patienter till enheten. Bakgrunden till stängningen ska enligt uppgift ha varit att man under en längre tid inte haft en fast läkare knuten till smärtrehabiliteringen. Eftersom beslutet är taget på delegation och inte går att överpröva genom ett politiskt ställningstagande, samtidigt som Vänsterpartiet ser ett stort behov av just en sådan verksamhet i Dalarna, skickade Vänsterpartiet in ett nämndinitiativ till kommande sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden. I den ställer vi en rad frågor till Hälso- och sjukvårdsdirektören Åsa Dedering om hur planen ser ut framöver och hur vi ska kunna säkerställa att nuvarande och framtida smärtpatienter får rätt vård och hjälp.

Kollektivtrafiken

Efter att februari månad förpassats till historien kan vi konstatera att Vänsterpartiet ensamt i Region Dalarna är det parti som driver på för en attraktiv, jämlik och jämställd kollektivtrafik i Dalarna. Det är Vänsterpartiet som håller blicken fäst mot målet och som agerar efter insikten i att genom en väl utbyggd och använd kollektivtrafik kan Regionen åstadkomma den enskilt största och nödvändiga insatsen för ett bättre klimat. Regionen ligger liksom de flesta kommuner efter i arbetet att kunna uppnå de satta klimatmålen för 2030. Ekonomin skapar en passivitet hos den politiska ledningen och de två övriga oppositionspartierna går från M som intar ett skygglappsbeteende, till SD som uppvisar en renodlad faktaresistens och klimatförnekelse. Det är en sorgesam tid vi lever i, men desto större anledning för Vänsterpartiet att hålla fanan högt.

Region Dalarna vill fortsätta vara beroende av upphandlingar och Vänsterpartiet är nu ensamt kvar i kravet på drift i egen regi
Vi har fortsatt att driva frågan om att Kollektivtrafiken ska drivas i egen regi, då det skulle ge Regionen större manöverutrymme och möjlighet till att anpassa kollektivtrafiken efter inte bara dagens behov, utan även framtidens. Upphandlingar skapar osäkerhet, är dyra, särskilt med tanke på att de i mer regel än undantag överklagas och försätter Regionen i tidsnöd. Upphandling av kollektivtrafiken skapar även inlåsningseffekter över lång tid framåt. Med nuvarande upphandlad kollektivtrafik och nämndbudget, går det att konstatera, att samtidigt som kollektivtrafiknämnden har stora underskott, gör de upphandlade bolagen stora vinster och människors förtroende och upplevelse av det kollektiva resandet i Dalarna i undersökningar ligger på en bottennivå. I det läget vore det rimligt för fler partier än Vänsterpartiet att inse att vi borde göra annorlunda än att göra ett försök till upphandling ännu en gång. I valrörelsen gjorde Socialdemokraterna stor sak i debatten att det var särskilt angeläget att ta tillbaka driften i just egen regi. Den åtgärden har de numera genom sina representanter i Regionen föreslagit att avslå. 

Sommarlovskort
Ännu en väg som Socialdemokraterna valt bort, framför viljan att sitta vid makten, är den om avgiftsfria sommarlovskort för skolungdomar. Här är det Vänsterpartiet som håller fortsatt kurs och säger samma sak både före och efter valet, medan Socialdemokraterna även här svänger om. Enligt den politiska majoriteten ska ett sommarlovskort kosta 550 kr. Den ekonomiska ojämlikheten tillåts alltså att fortsätta gå ner i åldrarna och skapa segregerade förutsättningar för ungdomar att kunna delta i kultur- och fritidslivet som blir beroende på var du bor och hur dina föräldrars ekonomi ser ut.

Dalarnas kollektivtrafik förtjänar en framåtskridande syn med fokus på tillgänglighet
Regionfullmäktige har antagit en strategisk “trafikförsörjningsplan” som i många delar är bra, men på tok för defensiv i sin hållning. Trots andra tongångar före valet, fortsätter även den nya majoriteten att underfinansiera kollektivtrafiken. Det leder till ett fokus på trafikminimering och endast minsta nödvändiga användning och att målsättningar sätts som att kollektivtrafikens kostnader i större grad ska finansieras via biljettintäkter. 

Vänsterpartiet menar att det behövs göras en synvända och vända utvecklingen mot att minska kostnaden för biljetter och öka den skattefinansierade delen av verksamheten. Det är då vi kan utöka trafiken och på sikt göra den avgiftsfri. 

Fram tills det målet är uppnått ser vi att det finns flera nödvändiga och bra steg att ta på vägen. En del i det är förstås prismodellen “en tia om dagen” som vi skrivit om tidigare, men även att det i framtagandet av underlag och nya analyser läggs ett fokus på att beskriva möjligheterna till att utveckla och utöka trafikförsörjningen via kollektivt resande i Dalarna. 

Vi föreslår även att region Dalarna bör ingå och genomföra samarbete med företag och intresseföreningar inom upplevelse och besöksmålsbranschen för att vidare göra det kollektiva resandet till det mest naturliga och självklara valet, även för den som tillfälligt besöker Dalarna. Efter debatten och beslut i Regionfullmäktige är bilden tydlig: Det är Vänsterpartiet som har politik och en vilja att förbättra och utveckla – övriga hukar och vill gå vidare till andra frågor. Problemet är att vi inte har den tiden, vi måste göra allt vi kan för att minska utsläppen och i det arbetet är en utökad kollektivtrafik den enskilt största åtgärd för ett bättre klimat som vi på kort tid kan åstadkomma.

Återkommande beslut om avgiftsfria bussar för ukrainska medborgare
Ett återkommande ärende som vi ännu en gång beslutat om, är att tillfälligt erbjuda Ukrainska medborgare avgiftsfrihet när de åker buss. Vänsterpartiet är för avgiftsfriheten, men vill tillägga att alla som drabbas av krig och flyr från krig är på sina olika sätt ändå lika drabbade och vi yrkade därför på att avgiftsfrihet på bussar ska gälla alla som flyr från krig oavsett nationalitet. Ytterst anser vi att all kollektivtrafik borde vara avgiftsfri, men när frågan var uppe om att ge en grupp baserad på deras nationalitet en viss förmån, menar vi att ett sådant beslut bör omfatta alla som är i liknande situation och förhållande. På så sätt blir beslutet mer likvärdigt

Regionstyrelsen

Ett Dalarna fritt från våld
Region Dalarna har tillsammans med länets övriga kommuner och myndigheter antagit en länsövergripande strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor i Dalarna. Strategin har bra målsättningar och tankar, men vi såg behovet av att Regionen i egen del behöver konkretisera och presentera hur det praktiska genomförandet ska se ut, för att kunna förverkliga strategin. Vänsterpartiet föreslog därför ett sådant tydliggörande, vilket bifölls av övriga partier och även blev Regionstyrelsens beslut.

Från nämnd till beredning
Den politiska ledningen valde att efter valet lägga fram förslaget om att lägga ner Fastighetsnämnden och göra om den till en beredning under Regionstyrelsen. Skälen till detta angavs vara att förtydliga verksamhetens strategiskt viktiga koppling till övriga nämnder och verksamheter. De stora skillnaden i och med förändringen blir att den politiska sammansättningen, som kommer vara lika stor som tidigare, inte längre får beslutsmandat, utan istället bereder ett förslag för Regionstyrelsen som då istället blir beslutsfattare i alla frågor som rör regionens fastigheter. Det i sig innebär att den politiska processen blir avsevärt mycket längre med risk för att det uppstår en lång fördröjning i processen mellan när Regionfastigheters behov av beslut uppstår, till de slutligen får det tillgodosett. Enligt delegationsordningen måste alla investeringar och åtgärder som har ett ekonomiskt värde över 10 miljoner, ett politiskt godkännande.

För att synliggöra vad förändringen kan innebära i praktiken kommer följande scenario: 
Säg att ett läge uppstår där fastighetsförvaltningen behöver ett politiskt beslut för att komma vidare i sin arbetsprocess. All nödvändig information finns på plats den 12 februari. Enligt tidigare ordning skulle då ärendet ha kunnat lyftas på nästkommande Fastighetsnämnd som i det här fallet ägde rum den 22 februari och därefter skulle förvaltningen fått de politiska direktiv de behöver för att komma vidare.

Samma situation med den nya beslutsgången skulle istället bli så här: Behovet av ett beslut uppstår den 12 februari, den 22 februari sammanträder Fastighetsberedningen som hanterar frågan och skickar ett förslag till Regionstyrelsens arbetsutskott den 20 mars som ger Regionstyrelsen ett förslag till beslut tills de sammanträder den 4 april. I bästa fall får då Fastighetsförvaltningen ett besked och eventuellt klartecken om fortsatt arbete eller ej. I värsta fall uppstår det frågor i regionstyrelsen som då skickar tillbaka ärendet till beredningen som sammanträder igen den 26 april, varpå nästkommande Regionstyrelse äger rum i slutet av maj, vilket motsvarar en fördröjning på tre månader. 

Den tröghet i systemet som förändringen innebär, gör det svårt för oss att känna att den kan vara av godo – i bästa fall rymmer den en from förhoppning av att det kanske skulle kunna komma något gott av det. I samma ärende låg även förslaget att Fastighetsberedningens ordförande skulle ha ett arvode på 40%, vilket är samma nivå som tidigare ordförande för Fastighetsnämnden skulle haft. En beredning som inte får fatta beslut har inte samma ansvar som en nämnd och därför fann vi det orimligt att ordförande får ett så pass stort arvode, särskilt med anledning av att regionens flesta andra beredningar har en nivå på 15%, vilket vi ansåg vara en mer rimlig nivå för en beredningsordförande. Därför föreslog vi att alla ordföranden för beredningar vara likställas till den lägre procentsatsen. 

Regionservice

Lasarettsköket i Falun
Vi har tidigare skrivit om den interpellation som vi ställde till servicenämndens ordförande Sebastian Karlberg (S) om vilka planer den nya majoriteten har för lasarettsköket i Falun. Under regionfullmäktige i februari fick vi ett svar. Det var uppenbart att Socialdemokraterna tyckte att frågeställningen var ansträngande för dom att svara på, med anledning av att de tidigare varit starkt kritiska till modellen att mat ska tillagas i Mora för att sedan transporteras till Falun. Svaret som gavs var att köket inte skulle rivas eller utrymmas och att samtliga inventarier som spisar, kokkärl med mera ska vara kvar.

De betonade att att de skulle säkerställa att det finns en beredskapskapacitet i Dalarna och att Faluns kök då ingår i det. Vi frågade då vad ordförande mer konkret menade med en bibehållen kapacitet om det innebar att köket i Falun även fortsättningsvis kommer ha samma personella resurser som tidigare. Det kunde ordförande inte svar på, utan han klargjorde att den nya majoriteten avser att verkställa tidigare fattade beslut om än med vissa oklara modifieringar.

Från senaste sammanträdet med Servicenämnden går det att utläsa att införandet utav regionens nya måltidssystem innebär kyld enportionsmat till patienterna. Vilket medför att det uppstår kostnadsminskningar för produktionsköket i Falun. Med det konstaterandet är det inte svårt att dra slutsatsen att personalneddragningar kommer att genomföras i köket i Falun. Det försämrar i praktiken förutsättningarna för en god krisberedskap på Falu lasarettskök, snarare än vad som tvärtom utlovats.

Under nämnden gavs även informationen att besparingarna som antas i grundförslaget som förvisso inte beslutats än, motsvarar ca 10 tjänster. Ingen person ska enligt förslaget sägas upp på grund utav en uppkommen arbetsbrist, däremot kan personal tänkas komma omplaceras till Vårdnära service. Den planen kan i sig vara olycklig eftersom kockar är en bristresurs och borde vara några regionen snarare borde vara måna om att behålla, än att omplacera till andra arbeten.

Vänsterpartiet kommer fortsättningsvis bevaka denna fråga och vi anser fortfarande att bibehållen kapacitet på Falu lasarett är både viktig och nödvändig, samt att vi behöver göra mer för att minska behovet av transporter i länet och att det nya måltidssystemet verkar i motsatt riktning för det. 

Detta var ett axplock av den politik som Vänsterpartiet drivit under februari månad 2023 och om du läst ända hit:
Tack för din tid!

Om du har några frågor, tveka inte att skriva ett mail och fråga. 

Väl mött,
Patrik Liljeglöd

 

Vårdval BUP är ingen framgångssaga

Under det senaste sammanträdet med regionfullmäktige, som ägde rum den 20 februari, ställde Moderaterna en interpellation till Vårdvalberedningens ordförande Lisbeth Mörk-Amnelius (DSP). Frågan från Moderaterna var varför majoriteten inte också inför LOV (lagen om valfrihet) inom vuxenpsykiatrin, så som det gjordes med BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) under förra mandatperioden. 

Moderaterna får det att låta som om införandet av vårdval BUP skulle vara något av ett framgångsrecept. Vilket vi inte kan hålla med om. Utifrån den data som finns publicerad går det att konstatera att köerna till BUP i sin helhet inte har minskat utan att utvecklingen snarare gått åt motsatt riktning. 

Tyvärr har den förra mandatperiodens politiska ledning på ett allvarligt sätt försummat regionens egna Barn- och ungdomspsykiatriverksamhet, genom att ge dem kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar. Det har som bekant resulterat i att verksamheten drabbats av vad som skulle kunna beskrivas som en massiv personalflykt. Utifrån det perspektivet är det snudd på ett mirakel att den egna verksamheten inte havererat helt. 

Verksamhetens självförtroende är dock ordentligt stukat. Den förälder som idag får beskedet att deras barn att satt på väntelista får i beskedet en rekommendation att i första hand vända sig till någon av de privata vårdgivarna, som Region Dalarna handlat upp,  sedan i andra hand ges möjligheten till utredningen av regionens egna barn- och ungdomspsykiatri. Därefter sänds en flera sidor lång lista av de olika företag som kan genomföra utredningen istället. Det är en djungel av företagsnamn, med i varierande klatschiga eller intetsägande namn som möter vårdnadshavarna. Vilket företag låter mest trovärdigt? När man sen får syn på var de har sin lokalitet, går det att konstatera att de flesta har sin verksamhet i Stockholm och vissa så pass lång borta som i Lund och Malmö.

Även om de upphandlade utredningsföretagen inte är en del av LOV inom BUP, så går det att konstatera att Region Dalarna numera förhåller sig till de upphandlade privata verksamheterna som om det vore LOV som gällde även här. Det är dessutom bara en tidsfråga innan även LOV-listan förvandlas till samma djungel av obegripliga “valmöjligheter” omöjliga att för den enskilde att kunna utvärdera.

Som medborgare, förälder och patient ska jag kunna lita på att den vårdinsats jag eller mina närmaste får ges vi för att vi behöver den.

 Det är förstås ett grundläggande systemfel att det ska vara upp till vårdnadshavarna att behöva ta ansvar för att valet av utförare är det rätta. Det rimligaste hade istället varit faktiskt satsa på den egna verksamheten och ge den förutsättningar att lyckas. BUP har ett stort och viktigt uppdrag som vilar på sina axlar och det är vårt ansvar att de ska kunna lyckas. Socialdemokraterna har hela tiden varit överens med oss i den analysen och det är därför mest sorgesamt att se, nu när de sitter vid makten, att dessa förbättrade förutsättningar lyser med sin frånvaro, åtminstone i budgetsiffror.  

Som medborgare, förälder och patient ska jag kunna lita på att den vårdinsats jag eller mina närmaste får ges vi för att vi behöver den. Inte att vi ges den för att det är en lukrativ insats som ges i syfte att maximera vinst och aktieutdelningar till bolag och personer vars intresse för produkten (det vill säga vården) är obefintlig och endast en siffra som ökar deras tillgångar på banken. 

Vårdvalsberedningens ordförande svarade på frågan med att de inte har för avsikt att införa detta spektakel till ordning även i Vuxenpsykiatrin, till Vänsterpartiets stora glädje. 

Frågan som egentligen borde ställas och den bör särskilt riktas till Socialdemokraterna i den politiska ledningen:
Varför avvecklas inte LOV inom BUP?

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd Vänsterpartiet

2023-03-01

Ökad delaktighet på biblioteken främjar de olika språkens roll i samhället

Biblioteken är en viktig kraft för att barn, unga och vuxna ska ges utrymme att använda alla sina språkliga verktyg i sitt lärande och varande. Behovet av samhällsfunktioner där språk, läsande och skapande för alla står i centrum är livsviktigt för en hållbar och likvärdig social verklighet. Genom språk, berättelser och möten kan förståelse och förändring skapas.

Den regionala biblioteksplanen har tagits fram i en gemensam process med Länsbibliotek Dalarna, Sjukhusbiblioteket, Musikkonservatoriet i Falun samt folkhögskolorna i Fornby, Malung och Mora. Dessutom har länets kommunbibliotekschefer haft möjlighet att komma med synpunkter under skrivningsprocessen. Planen är därför väl förankrad på verksamhetssidan men även i den politiska processen är den nu förankrad där regionfullmäktige var den sista instansen. Den 20 februari antogs biblioteksplanen av regionfullmäktige.

Viktiga perspektiv i planen är främjandet av en mångspråkig verksamhet på biblioteken och det utåtriktade arbetet för att nå personer som har ett annat modersmål än svenska. En ökad delaktighet är en viktig del i biblioteksplanen.

Med mångspråk avses andra språk än svenska. Mångspråkig biblioteksverksamhet inkluderar dels verksamhet som utgår från andra språk än svenska, dels besökare med annat modersmål än svenska. 

Den svenska enspråknormen är trots den språkliga mångfalden på flera sätt fortfarande stark. Vi har en skämmig historia av att förtrycka minoriteter i Sverige. Under lång tid var det egna modersmålet förbjudet i skolan och människor fråntogs sitt språk och lärde sig skämmas också över sina modersmål. I dagens Sverige bär människor på egna sådana eller från tidigare generationer ärvda minnen. Både historiskt och i nutid finns det många exempel på hur nationella minoriteters språk och kultur har förtryckts i Sverige. Övergrepp har skett i form av tvångssteriliseringar, rasbiologisk forskning och olagliga registreringar.

Enligt Språkrådet finns det minst 150 språk i Sverige utöver de sju som räknas som inhemska språk. Alltså svenska och teckenspråk samt de fem officiellt erkända minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romska (romani chib). Alla de nationella minoritetsspråken har talats länge i Sverige, till exempel har finska och samiska talats lika länge som svenska.

Vi har alla ansvar för vilken förändring, vilken människosyn och vilken värld vi tillåter sippra igenom vårt språkbruk och våra handlingar.

Barn och vuxna mister livet i krig, på hav på flykt, under förtryckarregimer och nu även i jordbävningar. Den aldrig sinande strömmen av rasistiska påhopp och våldsdåd. Det finns strimmor av hopp men samtidigt har vi en tendens att glömma av att lära oss av historien. Hur vi väljer att beskriva företeelser och människor spelar roll. Våra ordval betyder något. Språk skapar sammanhang, skapar distans, skapar möjligheter, raserar drömmar, upprätthåller strukturer. Vi har alla ansvar för vilken förändring, vilken människosyn och vilken värld vi tillåter sippra igenom vårt språkbruk och våra handlingar. Språket har betydelse och människor med makt och samhällsfunktioner som bibliotek har ansvar. 

Minst 10% av Dalarnas befolkning är antingen utrikesfödda eller födda av utrikesfödda föräldrar. Språk och identitet hänger samman, och hur samhället hanterar och bemöter flerspråkighet och språkliga minoriteter får konsekvenser för både språkanvändning och självbilder. Den människa som inte behärskar ett visst språk i en viss kontext kan hindras i sin rätt att få delta i samhället och påverka sin livssituation. 

Biblioteken är ett viktigt stöd i barns, ungas och vuxnas språkutveckling, läsande och skapande. Biblioteken är också en plats både för att bara få vistas på och för möten mellan människor med olika bakgrunder och erfarenheter. Därför ställer sig Vänsterpartiet bakom den framtagna biblioteksplanen.

 

Ulla Fridh
Regionfullmäktigeledamot Vänsterpartiet

2023-02-27

Införande av en Fastighetsberedning

Införande av en Fastighetsberedning

Reservation:

Vänsterpartiet är ytterst tveksamma till vinsten i att föra över fastighetsnämndens ansvar till regionstyrelsen. Vi har snarare farhågor om att det blir en ordning som försvårar arbetsprocessen kring regionens fastighetsfrågor. Regionstyrelsen sammanträder så pass sällan att det riskerar överbelasta styrelsens dagordning med viktiga beslutspunkter som löpande behöver fattas för Regionfastigheters fortgående arbete. Att lägga över ansvaret i en beredning som inte har beslutsmandat ser vi sannolikt snarare kommer att utgöra en flaskhals i fastighetsförvaltningens arbetsprocess. 

Därför reserverar vi oss mot beslutet att införa en fastighetsberedning.

Vidare, under förutsättning att inrättandet av en beredning ändå beslutas, yrkade vi på att ordförandearvodet för beredningen borde likställas nivån som är gällande regionens övriga beredningar, dvs 15%. Vi ser det inte skäligt att ordförande för en beredning ligger på samma nivå som en ordförande för en nämnd utan att ha samma ansvar.

Av den anledningen reserverar vi oss även mot arvodesnivån för fastighetsberedningen.

 

Patrik Liljeglöd
Kjell Nordqvist

Vänsterpartiet 

När illusionen om handlingskraft tar bort effekten av det egentliga arbetet

Vem ska arbeta i vården i framtiden och var hittar vi de med rätt utbildning och kompetens?
Problembilden som redan för 10 år sedan målades upp om framtiden, är nu ett verkställt faktum. Det saknas läkare, sjuksköterskor, tandläkare, tandhygienister och inom kort även undersköterskor. 

Region Dalarna är inte ensamma om denna situation, även i företagsvärlden ropas det efter människor med rätt kunskaper för att kunna möta dagens och framtidens behov. Kort sagt vi är till antalet färre än de som behövs. Utifrån det perspektivet torde arbetslösheten i Sverige kunna vara obefintlig om bara rätt åtgärder, stöd och strategier tas fram och genomförs.

Regionstyrelsens arbetsutskott föreslog under sammanträdet den 13 februari att inrätta ett Vårdkompetensråd för Region Dalarna. Det kan absolut vara en väg framåt, men med det faktum att det redan finns en verksamhet och nämnd som ska hantera just dessa frågor, gör att beslutet för mig skaver rejält. 

Regionala utvecklingsnämndens ansvar, vid ett snabbt ögonkast, beskrivs med att deras uppdrag är att “sätta mål och prioriteringar i det regionala kompetensförsörjningsarbetet”. Det står också att nämndens ansvar förutsätter att det samverkas med kommuner, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Så till stor del har alltså nämnden samma ansvar som det tilltänkta vårdkompetensrådet ska ha. 

Lämpligt nog var Birgitta Sacrédeus (KD), ordförande för Regionala utvecklingsnämnden, på plats under arbetsutskottets sammanträde. När jag ställde frågan om införandet av ett nytt råd var nödvändigt fick jag svaret att ett Vårdkompetensråd skulle kunna arbeta mer “hands on” än vad nämnden gör, och då också vara mer insatt i just sjukvårdens behov.

Om det är så att ordförande för Regionala utvecklingsnämnden känner att nämndens mandat är begränsat på något sätt, så vore det isåfall mer rimligt att be Regionfullmäktige om det uppdraget, snarare än att bygga upp en ny organisation som i stora delar ska göra samma arbete som redan görs idag. Detta Vårdkompetensråd riskerar att, förutom att skapa dubbelarbete, skapa en intern förvirring om vem som ska ansvara för och göra vad, när gränserna för ansvar överlappar varandra. Risken för dubbelkommando är dessutom uppenbar. 

Osvikligt kan jag inte låta bli att, ännu en gång i mitt politiska liv, fundera på de ord Gaius Petronius, (död 66 e.kr) lär ha sagt:

“Vi tränade hårt, men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorganiseras. Jag lärde mig senare i livet att vi är benägna att möta varje ny situation genom omorganisation och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusionen av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering.”

Jag är rädd att det är just det beslutet innebär, att det är illusionen om handlingskraft och duglighet som åstadkoms, medan effekten av beslutet riskerar att leda till raka motsatsen.

 

Patrik Liljeglöd
2023-02-14

Rapport för januari 2023

Januari 2023 kom med en storm.
Efter en stillsam jul och nyår kom januari med en storm. Genom media och inte via regionens egna informationskanaler, fick vi ta del av att regionens biträdande smittskyddsläkare ombetts att säga upp sig själv. Detta sedan en domstol i december dömt honom för olaga intrång i samband med en klimatdemonstration under 2022. Vänsterpartiet reagerade över förfarandet, för även om det inte är politikens roll att gå in i enskilda förhandlingar mellan medarbetare och regionen som arbetsköpare, så ansåg vi att frågan blev principiellt viktig utifrån ett generellt arbetsgivarperspektiv. Vi menade att det är viktigt att Regionen är trovärdig i sin relation till sina anställda och att arbetsrättslig praxis ska gälla alla oavsett anställning. Bara uppgifterna att regionen skulle ha bett biträdande smittskyddsläkare att säga upp sig självmant var ett tecken på att allt inte stod rätt till och ett allvarligt övertramp på hur en seriös arbetsgivare ska förhålla sig gentemot sina anställda. Därför valde Vänsterpartiet att gå ut med ett pressmeddelande där vi klargjorde vår ståndpunkt, vilket vi sedan även tydliggjorde och muntligt framförde i regionens personalutskott, där vi har en ersättarplats. Förhandlingarna har fortsatt och vi vet ännu inte utgången fullt ut i det, mer än att ansvariga tjänstepersoner försäkrat oss om att någon uppsägning är det inte tal om. Vi förmodar att vi får en återrapport vid nästkommande personalutskott. Vänsterpartiet i region Dalarna är dock tydliga med våra besked. Region Dalarna ska vara en seriös, pålitlig och trovärdig motpart som inte agerar godtyckligt eller tummar på arbetsrätten eller drabbas av moralpanik. 

Köket på Falu lasarett

Under den förra majoritetens ledning tog Regionen beslutet att lägga om strategin kring tillagning och matdistribution av regionens kök, som innebar att köket i Falun skulle dra ner på sin produktion och att merparten av maten ska tillagas i Mora. Detta var ett beslut som  Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och inte minst från fackligt håll reagerade kraftigt över. Dels därför att konsekvensen av detta beslut innebär att behovet av transporter i länet kommer att öka, vilket bidrar till en negativ utveckling för regionens klimatarbete, men även att regionen blir mer sårbar i sin krishanteringsförmåga. 

I valrörelsen utmålade Socialdemokraterna detta som en av sina viktigaste frågor – ordningen skulle återställas om de fick folkets förtroende. Nu har de makten och sen dess har det varit märkbart tyst. Strax innan jul skrev Servicenämndens blivande ordförande och Socialdemokraten Sebastian Karlberg ett inlägg att han under denna mandatperiod tänkte arbeta för att köket i Faluns skulle vara kvar. De tidigare så tydliga beskeden blev nu höljt i töcken och det framstår ytterst oklart vad han egentligen menar med det. Därför skrev vi en interpellation (en fråga tilltänkt att debatteras i regionfullmäktige) ställd till Sebastian, varför de dröjer med att upphäva beslutet och vad det är som hindrar. Svaret på den frågan kommer på regionfullmäktige den 20 februari 2023.

Ett samhällsutvecklande ansvar för fler laddstolpar för elbilar

Inför fullmäktige den 20 februari har Vänsterpartiet ställt ännu en interpellation. Denna gång riktad till regionstyrelsens ordförande Elin Norén. Frågan vi ställer är om den nya politiska ledningen avser höja ambitionen i utbyggnaden av laddinfrastruktur i Dalarna. Det är viktigt att regionen tar ett större ansvar för den regionala utvecklingen vad gäller utbyggnad av laddstolpar, särskilt på de delar i länet som inte är lika kommersiellt gångbart. Innan valet var det Socialdemokraternas åsikt och de lade även ett mycket ambitiöst förslag som hade kunnat utgjort ett kraftigt uppsving för Dalarnas laddinfrastruktur, om inte den förra majoriteten hade avvisat det. Vänsterpartiet delar den ambitionsnivå som Socialdemokraterna gav uttryck för då. Vår fråga är därför om den är en syn som majoriteten tänker driva- och om inte, motivera varför.

Vikten av att låta politiken bestämma i principiellt viktiga frågor

Politiken har det yttersta ansvaret för arbetet i regionen. Trots det kan politiken inte bestämma i alla frågor. Att det är så är beslutat via att en s.k. delegationsordning antas. Det är av praktiska skäl som den ordningen är framtagen eftersom det annars skulle ha inneburit att Regionstyrelsen och regionens alla nämnder skulle behövt sammanträda varje dag, för att fatta de beslut som cheferna gör på daglig basis. En delegationsordning som talar om vem som har rätt att besluta om vad, är därför nödvändig. Dock ska man vara medveten om att beslut som fattats via en delegation inte kan överprövas av politiken, dvs politiken kan inte ogiltigförklara ett redan fattat beslut. Politiken kan ta tillbaka en delegation, vilket innebär att i framtiden får politiker fatta liknande beslut istället för tjänstepersoner. 

Frågor som är av principiellt viktig art, dvs sådana vars svar avgörs utifrån vilken politisk kompass som används ska behandlas av politiker i ett politiskt forum, såsom i en nämnd, regionstyrelse eller regionfullmäktige. 

När delegationsordningen skulle antas, upptäckte vi att den politiska ledningen tänkte föreslå att frågan om när en privat vårdcentral begär att inte behöva ta emot fler patienter (s.k. liststopp) så ska den frågan kunna beslutas av tjänstepersoner i regionens organisation. Alltså inte kunna vara föremål för politisk prövning. Det blev som ledningen föreslagit och Vänsterpartiet reserverade sig med följande motivering:

“Grundtanken bakom införandet av vårdval var föreställningen att konkurrens mellan den offentligt och privat drivna vården, skulle leda till ökad effektivitet och högre kvalitet i vården. Det är en analys som Vänsterpartiet inte delar, men det är på dessa grundvalar som konkurrensutsättning av vården vilar. Vi anser därför att det inte är lämpligt att ge en privat vårdcentral fördelar gentemot de regionalt drivna vårdcentralerna. Det menar vi att beviljandet utav ett tillfälligt liststopp innebär. Det sätter likvärdigheten ur spel och vältrar över vårdtyngden på övriga vårdcentraler. I praktiken innebär det i det här fallet att den aktuella privata aktören kan anpassa vårdintagen utifrån sina personella resurser, medan de regionalt drivna vårdcentralerna inte har samma möjlighet, vilket ökar risken för hårdare tryck på den offentligt drivna verksamheten och i förlängningen en mer ansträngd arbetsmiljö och ökad risk för sämre vårdkvalité. Samma resonemang är gällande även för tandvården, varför vi gör samma yrkande på den punkten.

Att bevilja liststopp innebär en stark konkurrensfördel och med ovan nämnda resonemang, blir frågan därför också ytterst principiell. Av den anledningen menar vi i Vänsterpartiet att liknande beslut i framtiden inte bör kunna tas på delegation, utan bör vara ett ärende för politiskt ställningstagande.”

Nu är februari här och fler politiska händelser har skett. Kom tillbaka snart igen – för en ny vänsterrapport.
Om du har några frågor, tveka inte att skriva ett mail och fråga. 

Väl mött,
Patrik Liljeglöd

Vi ser möjligheter för ökad turism och kollektivtrafik

2018 var möjligheternas år. Då beslutade Dalarnas kommuner att lämna över ansvaret för kollektivtrafiken till region Dalarna.

När regionen fick ansvaret för helheten, behövde inte trätor och oenigheter mellan kommunerna stå i vägen för en gemensam utveckling. Med kollektivtrafiken i ett samlat grepp möjliggörs att visioner om hela Dalarnas kollektivtrafik inte bara skapas, utan också kan genomföras. Därför är Dalarnas trafikförsörjningsplan 2023 – 2032 (sin oinspirerande titel till trots) det dokument som bär fröet för hur framtidens kollektivtrafik ska utvecklas. Planen är på många sätt bra, men saknar lite av den där gnistan som väcker möjligheternas tankar till liv.

Planen beskriver att en vidare utredning och analys behövs, som ska peka på vilket basutbud av trafik länet ska ha och hur kollektivtrafiken kan standardiseras. I sig är det inte fel, men Vänsterpartiet önskar se att analysen även tar sikte på att beskriva kollektivtrafikens möjligheter till att expandera. Att den ska ta höjd för att möjliggöra det kollektiva resandet, som ett realistiskt och hållbart alternativ till det egna resandet i större utsträckning än vad som idag är möjligt.

Kollektivtrafiken behöver även lyftas upp och ses som en del i den regionala utvecklingen och Vänsterpartiet föreslog därför att få in följande skrivning i planen:

“I syfte att stärka kollektivtrafikens roll i Dalarna behöver uppdraget vidgas, att inte enbart fokusera på basresandet, som i huvudsak riktar sig mot skola och arbete. Samarbeten med andra aktörer kan här spela en avgörande roll.

En viktig näring i Dalarna är dess turism och kulturutbud. Samarbeten mellan utövare, institutioner, näringsliv och Region Dalarna kan här upprättas som kan öka det kollektiva resandet bland målgruppen turister och besökare, vilket kan generera en positiv utveckling för resandet, men även för kultur och turistnäringen i Dalarna. Ett exempel på vad ett sådant samarbete skulle kunna vara, är ett i tid begränsat kort som både ger tillgång till evenemang eller besöksmål, del eller helfinansierat och där resan ingår. Genom sådana samarbeten kan busstråk av temporär art upprättas för att passa olika behov som uppstår.”

Inget av våra förslag antogs av regionstyrelsen tyvärr. Bortsett från det krav vi tidigare ställt om att utreda möjligheten till drift i egen regi, som styrelsens utskott redan ställt sig bakom. Men frågan är inte över än. Det slutgiltiga beslutet ska fattas av regionfullmäktige och kanske regionledningen då kan överväga att ändra sin inställning, även till våra andra förslag. Det återstår att se. Det framkommer dock med all tydlighet, i alla fall hittills, att de som står för visioner och framåtanda i region Dalarna, inte sitter i den politiska majoriteten – den kraften besitter Vänsterpartiet.

 

Patrik Liljeglöd
2023-02-10

Avgiftsfri busstrafik för ukrainska medborgare

 

Förlängning av tillfälligt avgiftsfri busstrafik för ukrainska medborgare i Dalarnas län

Reservation:

Vänsterpartiet vill påpeka att vi anser det som ytterst problematiskt att förslaget till beslut enbart riktar sig mot personer med ukrainskt medborgarskap. Grunden för det här beslutet är för att visa solidaritet mot de som flyr Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket vi givetvis ställer oss bakom. Däremot menar vi att en sådan solidarisk handling borde omfatta alla som flyr från krig och fasor, oavsett nationalitet. Krig är krig och alla som drabbas, drabbas oavsett var kriget äger rum.

 

Patrik Liljeglöd
Vänsterpartiet

Strategi och plan för Dalarnas laddinfrastruktur

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén:

Som en del i klimatomställningen och för att minska beroendet av fossildriven trafik är det viktigt med en väl utbyggd laddinfrastruktur för elfordon. Det är en fråga som berör både regional utvecklingen och i utförande faller under Fastighetsberedningens ansvar. Av anledningen att frågan spänner sig över flera olika ansvarsområden vänder jag därför min frågeställning till regionstyrelsens ordförande.

Socialdemokraterna har under flera år (och som Vänsterpartiet stödjer) drivit ett krav på att ha en skarpare strategisk plan på hur Region Dalarna kan medverka till att påskynda och utvidga Dalarnas laddinfrastruktur i större takt och omfattning än i dagens gällande planer. Enligt tidigare förslag bör t ex andelen laddpunkter minst vara lika med 5% av det totala antalet parkeringsplatser som regionen har mandat över. Vilket med dåvarande siffror skulle innebära att ytterligare 225 laddpunkter tillskapades. 

Utöver det, föreslogs regionen att ta ett större ansvar i samordning, initiativ till samarbete och finansiering för att kunna säkerställa en heltäckande strategisk plan för hela länet, inte bara där det är kommersiellt lönsamt.

Med anledning av ovanstående frågar jag Regionstyrelsens ordförande:
  • Har den nya majoriteten en annan ambitionsnivå i sin plan än den som nyss beskrivits? 
  • Om, kan ordförande konkretisera på vilket sätt?
  • Om inte, kan ordförande motivera varför?


Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd


2023-01-30 

Stöduttalande för Läkarförbundet

Gustav Backlund har utanför sitt arbete medverkat på en aktion för att uppmärksamma och synliggöra de klimatförändringar som sker just nu.

Klimat- och miljöfrågorna tycks allt oftare lyftas bort från den politiska dagordningen. Detta trots att den samlade forskningen visar att det är vår tids stora ödesfråga som handlar inte bara om människans fortsatt existens, utan hela jordens överlevnad.

Att Gustav Backlund reagerat är såklart någon vi många andra också gjort. Hur Gustav Backlund agerat kan också diskuteras, men är i sammanhanget irrelevant.

Jag lämnar de diskussionerna just nu.

Det som jag reagerar över, både som fackligt aktiv och engagerad i klimat- och miljörörelsen, är den reaktion från arbetsgivaren som kom i form av att det vill att Gustav Backlund ska säga upp sig efter att ha medverkat i en aktion.

Det är helt från praxis att arbetsgivare beblandar sig i vilka åtaganden som en enskild anställd företar sig på fritiden. I kollektivavtal regleras detta och parterna är därmed överens kring hur formerna för vad som rör arbete eller inte.

Att frångå denna praxis har såklart gjort att Läkarförbundet reagerat – och det med rätta! Ingen enskild anställd kan eller ska straffas av arbetsgivaren för vad det gjort utanför sitt arbete. I detta specifika fall är det staten som dömt och straffat Gustav Backlund, straffet har dessutom överklagats.

Om vi ska frångå den praxis och tillåter att arbetsgivare dubbelbestraffar medarbetare så är vi i en farozon för vår demokratiska grund i Sverige, och även från det vi kallar den Svenska modellen – där arbetsgivare och fackförbund kommit överens om spelets regler enligt kollektivavtal.

Jag riktar mitt stöd till Läkarförbundet och Gustavs kamrater som står upp för facklig rättvisa och engagerat sig i detta.

 

Rikard Rudolfsson
Fackligt-politisk talesperson
Vänsterpartiet Dalarna

2023-01-26