Biblioteken är en viktig kraft för att barn, unga och vuxna ska ges utrymme att använda alla sina språkliga verktyg i sitt lärande och varande. Behovet av samhällsfunktioner där språk, läsande och skapande för alla står i centrum är livsviktigt för en hållbar och likvärdig social verklighet. Genom språk, berättelser och möten kan förståelse och förändring skapas.

Den regionala biblioteksplanen har tagits fram i en gemensam process med Länsbibliotek Dalarna, Sjukhusbiblioteket, Musikkonservatoriet i Falun samt folkhögskolorna i Fornby, Malung och Mora. Dessutom har länets kommunbibliotekschefer haft möjlighet att komma med synpunkter under skrivningsprocessen. Planen är därför väl förankrad på verksamhetssidan men även i den politiska processen är den nu förankrad där regionfullmäktige var den sista instansen. Den 20 februari antogs biblioteksplanen av regionfullmäktige.

Viktiga perspektiv i planen är främjandet av en mångspråkig verksamhet på biblioteken och det utåtriktade arbetet för att nå personer som har ett annat modersmål än svenska. En ökad delaktighet är en viktig del i biblioteksplanen.

Med mångspråk avses andra språk än svenska. Mångspråkig biblioteksverksamhet inkluderar dels verksamhet som utgår från andra språk än svenska, dels besökare med annat modersmål än svenska. 

Den svenska enspråknormen är trots den språkliga mångfalden på flera sätt fortfarande stark. Vi har en skämmig historia av att förtrycka minoriteter i Sverige. Under lång tid var det egna modersmålet förbjudet i skolan och människor fråntogs sitt språk och lärde sig skämmas också över sina modersmål. I dagens Sverige bär människor på egna sådana eller från tidigare generationer ärvda minnen. Både historiskt och i nutid finns det många exempel på hur nationella minoriteters språk och kultur har förtryckts i Sverige. Övergrepp har skett i form av tvångssteriliseringar, rasbiologisk forskning och olagliga registreringar.

Enligt Språkrådet finns det minst 150 språk i Sverige utöver de sju som räknas som inhemska språk. Alltså svenska och teckenspråk samt de fem officiellt erkända minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romska (romani chib). Alla de nationella minoritetsspråken har talats länge i Sverige, till exempel har finska och samiska talats lika länge som svenska.

Vi har alla ansvar för vilken förändring, vilken människosyn och vilken värld vi tillåter sippra igenom vårt språkbruk och våra handlingar.

Barn och vuxna mister livet i krig, på hav på flykt, under förtryckarregimer och nu även i jordbävningar. Den aldrig sinande strömmen av rasistiska påhopp och våldsdåd. Det finns strimmor av hopp men samtidigt har vi en tendens att glömma av att lära oss av historien. Hur vi väljer att beskriva företeelser och människor spelar roll. Våra ordval betyder något. Språk skapar sammanhang, skapar distans, skapar möjligheter, raserar drömmar, upprätthåller strukturer. Vi har alla ansvar för vilken förändring, vilken människosyn och vilken värld vi tillåter sippra igenom vårt språkbruk och våra handlingar. Språket har betydelse och människor med makt och samhällsfunktioner som bibliotek har ansvar. 

Minst 10% av Dalarnas befolkning är antingen utrikesfödda eller födda av utrikesfödda föräldrar. Språk och identitet hänger samman, och hur samhället hanterar och bemöter flerspråkighet och språkliga minoriteter får konsekvenser för både språkanvändning och självbilder. Den människa som inte behärskar ett visst språk i en viss kontext kan hindras i sin rätt att få delta i samhället och påverka sin livssituation. 

Biblioteken är ett viktigt stöd i barns, ungas och vuxnas språkutveckling, läsande och skapande. Biblioteken är också en plats både för att bara få vistas på och för möten mellan människor med olika bakgrunder och erfarenheter. Därför ställer sig Vänsterpartiet bakom den framtagna biblioteksplanen.

 

Ulla Fridh
Regionfullmäktigeledamot Vänsterpartiet

2023-02-27

Uppdaterades: 27 feb 2023