Skip to main content

Etikett: ekonomi

I regionens jakt på miljonerna får arbetsmiljö och patientsäkerhet stryka på foten

     

I jakten efter miljonerna har nu majoriteten i hälso- och sjukvårdsnämnden tagit ett kortsiktigt beslut att minska på vårdnära service (VNS).

Konkret innebär det att arbetsuppgifter såsom slutstädning, patienttransporter, materialförsörjning m.m. som idag utförs av VNS, nu ska läggas ovanpå främst undersköterskornas redan tunga arbetsbörda. Ökad stress, sämre kvalitet och en ökad känsla av otillräcklighet är en konsekvens. Vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att på lång sikt både bibehålla och rekrytera den kompetens hälso- och sjukvården behöver i Dalarna. 

Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är vägvalet från S, C, KD, DSP och även SD som yrkade bifall till förslaget, att gå i helt fel riktning. Socialstyrelsen är tydlig i sina rekommendationer om hur Regionerna behöver arbeta för att minska antalet vårdrelaterade infektioner.

En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen. – socialstyrelsen”

Även regionens patientsäkerhetsberättelse för 2023 betonar vikten av VNS insatser för patientsäkerheten. Slutsatsen blir därför tyvärr att både arbetsmiljö och patientsäkerhet får stryka på foten när majoriteten ställer 2024 års ekonomiska resultat mot verksamhetens behov. 

Att Region Dalarnas prognostiserade underskott är stort, det kan ingen förneka. Men just därför behövs långsiktiga perspektiv och då blir detta beslut riktigt beklämmande. Att dra in på VNS personal kan verka som en besparing, men då arbetsuppgifterna kvarstår måste någon annan göra dessa. Denna någon annan kommer i de flesta fall vara en undersköterska som redan idag knappt hinner med det hen ska, på grund av rådande underbemanning i vården. Risken för ökade sjukskrivningstal och ökade kostnader för övertid är uppenbart påtaglig. 

Genomsnittskostnaden för varje patient som insjuknar på grund av en infektion som den ådragit sig under sin vistelse i vården, är 107 000 kr. Socialstyrelsen har uppskattat att var tionde patient på Sveriges sjukhus, är en konsekvens av en vårdrelaterad infektion. Därför blir beslutet om att reducera VNS inte enbart att handla om en kraftig kvalitetsförsämring, utan att den dessutom har en hög potential till att bli kostnadsdrivande.

Trots allt tal om ekonomi är det samtidigt viktigt att påpeka – att oavsett kostnad, är det vår plikt, vår skyldighet att säkerställa att det bedrivs en patientsäker vård i Dalarna och att varje person som drabbas av en vårdrelaterad infektion – är EN för mycket.

 

Patrik Liljeglöd,
oppositionsråd Region Dalarna

Ulla Fridh,
ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden

2024-03-28

Risk att fler väljer bilen före bussen med regionens nya pris- och zonmodell

 

Korta resor blir dyrare, långa resor blir billigare – men från Borlänge är det alltid långt. Så kan man summera majoritetens resonemang kring den nya zon- och prisstrategin för kollektivtrafiken som regionfullmäktige i måndags beslutade.  

”Kollektivtrafiken i Dalarna har påbörjat en resa som är nödvändig för att göra den bättre än vad den är idag” skriver Abbe Ronsten (S)  i Dala-Demokraten.

Abbe må ha många goda egenskaper men någon reklammakare är han inte. Med budskapet, färre turer och högre priser för de flesta, försöker han sälja in den nya modellen för kollektivtrafiken.

För det är de flesta som får dyrare priser från årsskiftet och det är framförallt den lojale bussåkaren som får betala priset. Nu är det nämligen slut på till exempel möjligheten att via arbetsgivaren köpa ett årskort, så kallat företagskort till ett förmånligt pris.

Överlägset flest personer gör kortare resor med buss, vilket också syns i statistiken där dagens kommunkort står för nära hälften av alla kort som säljs. Om vi översätter vad Abbe i praktiken menar med den korta resans något dyrare priser, innebär det följande.

Bengt i Grycksbo utanför Falun, har idag ett kommunkort som kostar honom 687 kronor i månaden. (hade han köpt ett årskort eller förmånskort hade den summan varit 398 kronor.) Från och med årsskiftet kommer Bengt få betala för gul zon, som gäller hela Dalarna, bortsett Borlänge, när han dagligen pendlar till Falun. Gul priszon innebär en ny månadskostnad för Bengt på 1200 kronor.

Jag kan ha full förståelse för att Bengt i samma ögonblick som han ser det nya priset, sneglar genom fönstret och ut mot uppfarten och bilen. Tyst och stilla gör han beräkningen i sitt huvud. 1,3 mil till jobbet, 2,6 fram och tillbaka. Genomsnitt 20 dagar och bilen drar 0,7. Bensinen kostar 20 kronor per liter… Han landar på summan 728 och konstaterar förbryllat att om han tar bilen istället för buss så spar han 472 kronor i månaden och 5664 kronor per år.

I det läget blir inte valet svårt för Bengt, han tar bilen från och med 1 januari 2024. Bengt är inte heller ensam i länet, för alla de som har kortare resa än 2,2 mil kommer det vara billigare med bil än buss. Abbe, är det rimligt?

Den nya prissättningen som ni nu har beslutat är kontraproduktiv. Den gör kollektivtrafiken som helhet mindre attraktiv och det är ett dåligt vägval för klimatet som kräver att vi får fler resenärer på buss och färre i bil, inte tvärtom.

 

Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd Region Dalarna

2023-11-23

Vad hände under Regionfullmäktige 12-13 juni?

Regionfullmäktige 

Den 12-13 juni var det sammanträde med Regionfullmäktige där det största fokuset var på att anta en handlingsplan och budget-och regionplan för 2024-2026. Utöver det hanterades en motion och en interpellation lagd av Vänsterpartiet. Nedan kan du läsa om alla de delarna. 

 

Budget- och regionplan

Den budget- och regionplan som antogs under Regionfullmäktige var, inte oväntat, den politiska ledning Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Dalarnas sjukvårdsparti presenterade. Vi kommer med denna få ett tufft läge framöver, men Vänsterpartiet kommer alltid igen med nya förslag för ett bättre Dalarna. 

Organisationen
Vänsterpartiet föreslog, i sin budget- och regionplan, en omfattande strukturering av hur verksamheterna ekonomiskt ska organiseras. Detta genom att gå från en marknadsstyrning till en styrning som istället vilar på ansvar och tillit samt en fördelning med tydligare ekonomiska ramar. Vårt förslag hade inneburit en synförändring som hade frigjort en inte oansenlig summa som hade minskat den administrativa bördan. I dagsläget inom regionens förvaltningar finns ett upplägg, som vi anser är mycket märkligt, som kräver avkastning i den egna verksamheten där dess intäkter enbart finansieras av andra verksamheter inom regionen. Med Vänsterpartiets omstrukturering i sin budget hade pengarna istället gett ett bättre värde för verksamheterna och i förlängningen även för folket i Dalarna. 

Hälso- och sjukvård
Primärvården hade, enligt Vänsterpartiets förslag, fått en högre ekonomisk ram på 20 miljoner kr. Detta för att göra vårdcentralerna ökad tillgänglighet och bättre kvalitet för både patienter och personal. Förslaget hade även inneburit ett stopp på privatiseringen som den föregående majoriteten (M, KD, C, DSP och MP) öppnade upp. Den nya majoriteten (S, KD, C och DSP) skickar tydliga signaler i sin regionplan att de har för avsikt att öka privatiseringen och kunna utveckla det inom fler områden än vad det är idag. Socialdemokraterna är det enskilt största partiet i majoriteten, och trots sin tidigare privatiseringsnegativa politik, väljer de ändå att privatisera vården än mer. Värderingarna och löftena är som bortblåsta och detta har tydliggjorts än mer i samband med att de presenterade sin budget- och regionplan.

Kollektivtrafik
I majoritetens budget hanteras kollektivtrafiken defensivt och destruktivt, då de öppnat upp för både höjda biljettpriser och neddragningar av bussturer på landsbygden. Det är en farlig väg att gå om vi vill ha en livskraftig, geografiskt och ekonomiskt jämlik kollektivtrafik. 

De har även planerat ett nytt zonsystem i kollektivtrafiken som kommer att dela upp trafiken i två zoner, istället för det tidigare enorma antalet zoner som funnits. Det som är problematiskt med detta upplägg är att Borlänge räknas som en zon medan övriga länet räknas in som en egen zon. Med det föreslagna zonpriset kommer det innebära en markant höjning för de som pendlar från, till och genom Borlänge. Vilket är orättvist och kontraproduktivt då den absolut största andelen av resande är inom just Borlänge. Vi kommer öka kollektivtrafiken, och sänka priserna,  i övriga länet men inte där. Vänsterpartiet föreslog istället att göra hela Dalarna till en zon, då det blir mer rättvist och kommer öka chanserna ytterligare till att den enskilde ska välja det kollektiva resandet utöver att resa med bil. Det är nyttigt utifrån den negativa miljö- och klimatpåverkan vi har idag, och det kommer även vara nyttigt för regionens ekonomi. Vi föreslog även en minskning av priset för månadskort, där priset blir 300 kr. Om antalet personer som köper sig ett månadskort skulle öka med 5%, som ändå är lågt räknat, skulle det resultera i ett nollresultat, istället för de stora underskott som finns idag.

Kultur och bildning
Vänsterpartiets budget hade även inneburit ett skydd mot de neddragningar som nu hotas av majoritetens budget. I vissa delar kommer deras budget riskera att tappa statliga medel samt försvåra genomförandet av det lagstadgade stödjande arbetet som länsbiblioteket står för. En annan neddragning de gjort är ett minskat anslag till kulturskapare och utövare. Den besparingen detta leder till är liten, men ger stora konsekvenser. 

Miljö och klimat
Det mest betydelsefulla ställningstagandet, åtgärderna och den främsta prioriteringen i Vänsterpartiets budget- och regionplan är klimatarbetet. Genom att anslå att i varje enskilt fall där nyttan för klimatet ställs mot den ekonomiska nyttan, ska klimatet alltid vara det överordnade valet. Vi måste ta fler och hårdare grepp för att minska utsläppen, som hotar vår värld, för vad är pengarnas värde om vi inte har en värld med ett ett klimat som går att leva i.

Utöver den prioriteringsordningen föreslog Vänsterpartiet också som åtgärd en klimatbudget som ska innefatta alla verksamheter i Region Dalarna med konkreta arbetssätt och åtgärder för en minskad klimatpåverkan. Ett annat förslag var att införa ett klimatprotokoll, i likhet med det som görs i Uppsala. Ett klimatprotokoll är en konferens där de stora aktörerna och verksamheterna i länet tillsammans ska visa vad för miljö- och klimatfrämjande åtgärder de gör och som ska göras. För att jobba tillsammans och inspirera varandra i klimatarbetet. Där ska Region Dalarna ta det stora ansvaret och i sin tur arrangera och bjuda in kommunerna, de stora arbetsgivarna och intresseföreningar.

Motion om att underlätta rekryteringen av tandläkare och tandhygienister

Till sist kom motionen upp till ett sista beslut i fullmäktige efter att ha skickats runt mellan Regionstyrelsen och dess utskott samt Tandvårdsnämnden.

Förslaget i motionen var att avskriva studielån för de som väljer att ta anställning i Region Dalarna, detta för att underlätta den svåra rekryteringsprocess som finns i Folktandvården. Det svaret som tidigare aviserats på nämnden och styrelsen är att regionen juridiskt sett inte kan gå in och avskriva lån. Det är ett svar som är taget ur ett oinspirerat och fantasilöst perspektiv. När detta uppdagades föreslog vår företrädare i Tandvårdsnämnden ett annat alternativ, som är juridiskt genomförbart. Att lägga till ett enda litet ord ändrar hela innebörden och gör förslaget möjligt. Vilket lyder: Att erbjuda tandläkare och tandhygienister möjlighet till avskrivning av studielån. Trots det avslogs motionen, även fast många i både nämnden och fullmäktige var positiva till förslaget.

Vi kan inte annat än beklaga det beslutet som nu tagits, men det vi kunnat se i folktandvården är ändå en vändande trend, där vissa vakanser fyllts. Vi tar nya tag, och hoppas på en bättre Folktandvård inom en snar framtid.

 

Interpellation om Socialdemokraternas syn på privatiseringar

I och med Socialdemokraternas nya samarbetspartners och dess nya politiska beslut och genomföranden, lämnade vår företrädare Maja Gilbert Westholm in en interpellation gällande detta till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén (S).

Frågeställningen var:
“Har Socialdemokraterna nu ändrat inställning till privatiseringar och isåfall vad är motivet för det?”

Under förra mandatperioden och i den senaste valrörelsen, var Socialdemokraterna starka i sitt motstånd mot privatiseringar. De gick så långt i valrörelsen att de till och med lovade, om de fick makten, att avveckla den privatisering av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) som den tidigare politiska majoriteten införde.

Efter valet i höstas tog (S) makten igen, då med en minst sagt udda kombination av partier. Ett socialdemokratiskt, liberalt, konservativt och borgerligt samarbete blev det. Samarbetspartierna (KD), (C) och (DSP) är alla positiva till privatiseringar och då valde (S) att totalt släppa sina egna värderingar, ståndpunkter och vallöften.

Socialdemokraterna har låtit de tidigare privatiserade verksamheterna fortsätta och de har i både hälso- och sjukvårdens handlingsplan och sin budget- och regionplan planerat en utökning av dessa och öppnat upp för att privata aktörer ska kunna starta upp fler verksamheter, finansierat av Region Dalarnas invånarnas skattemedel.

Vänsterpartiet står fast vid sin ståndpunkt om att privata aktörer i välfärden inte ska bedrivas eller tillåtas inom Region Dalarnas verksamheter. Det är en grund i vår politik och ideologi, precis som det även varit för Socialdemokraterna. Skillnaden är att (V) står fast vid sina värderingar både före och efter valet och står upp för väljarna. 

Socialdemokraterna påstod i interpellationsdebatten att de i sak inte är för privatiseringar men att de inte ser något problem med konkurrensutsättning. De pratade också om upphandlingar och inköp av vård. Det de gjorde i debatten var att medvetet missförstå för att skydda sig själva och den majoritet de ingår i. Synen (S) har på konkurrensutsättning bör, om de är emot privatiseringar, vara negativa till. Upphandling och inköp av vård är inget Vänsterpartiet är emot, då det är en helt annan sak än att privatisera verksamheter under vårdval.

Vänsterpartiet står fast vid sin ståndpunkt om att privata aktörer i välfärden inte ska bedrivas eller tillåtas. Det är en grund i vår politik och ideologi, precis som det även varit för Socialdemokraterna. Skillnaden är att V står fast vid sina värderingar både före och efter valet, medan S numer sviker sin egen politik och sina väljare.

 

Avslutning

Har du läst såhär lång – tack! 

 

Nathalie Nilsson

Politisk sekreterare,
ersättare i Tandvårdsnämnden &
ersättare i Regionfullmäktige

2023-06-14

Det är dags att sluta ta undersköterskan för givet

Jag har lyssnat på debatten, läst flertalet förslag och hunnit delta på möten i Region Dalarna, där framtidens kompetensförsörjning i vården varit en brinnande fråga och  en välgrundad anledning till oro. Det är ett tufft läge med personalbrist som leder till övertid som övergår i överarbete som i sin tur leder till sjukskrivningar, och ett behov av än mer övertid växer med det. 

Olika ideér för att uppmuntra sjukvårdens personal lyfts fram, ofta i form av olika slags bonusar för att uppnå kortsiktiga lösningar på långsiktiga problem.  Visst, vi har ett akut läge här och nu som måste lösas, samtidigt inser jag snart att många av förslagen är ensidigt fokuserade på läkare och sjuksköterskor. Det är såklart otroligt viktiga arbetsgrupper, men den yrkeskår som utgör nära en tredjedel av Regionens samtliga anställda tycks ha glömts bort, eller tagits för given. Det är undersköterskan, den som oftast har det nära samspelet med patienten, det ständigt närvarande vakande ögat och den som sköter den närmaste omvårdnaden. En yrkesgrupp som är oumbärlig för att hela kedjan av vård ska fungera och en yrkesgrupp som det redan idag, i likhet med sjuksköterskor och läkare, lider brist av. 

Därför blir det inte bara märkligt, utan framstår som rent utav oförskämt att ta del av det förslag som ska ge en sjuksköterska i ett arbetslag 3000 kr/mån och undersköterskan inget, trots att behovet och bristen på dem bägge är lika stora. Det är tyvärr inte heller en engångsföreteelse, vi har sett det förut. Minns debatten från förra sommaren där sjuksköterskan erbjöds 15 000 kr per flyttad semestervecka, medan den lediga tiden för undersköterskan i samma lag värderades  6000 kr lägre. 

Vi måste flytta fokuset från detaljerna och se helheten, där varje del är lika viktig. En lösning som ofta nämns är vidareutbildning, där undersköterskor ska uppmuntras till att skola om sig till sjuksköterskor , vilket inte är fel i varje enskilt fall. Men vi måste samtidigt förstå att varje undersköterska som vidareutbildas till sjuksköterska kommer lämna en tom plats efter sig och någon annan kommer behöva rekryteras för att utföra dennes arbetsuppgifter. När det då varken växer läkare, sjuksköterskor eller undersköterskor på träd, innebär det endast att vi förflyttat problemen från en länk till en annan i kedjan. 

För att verkligen närma oss en lösning behövs det mod att ta tag i en helomvändning i hur det utförda arbetet värderas. Vill vi i samhället ha en fungerande vård, så måste vi kunna bemanna den och lyckas vi inte göra det, betalar vi förmodligen för lite, både i lön och arbetsvillkor.

Det kommer att kosta, men ytterst måste vi ställa oss frågan: Vill vi ha en jämlik tillgång till vården, där alla oavsett ekonomi, kan få hjälp vid behov? Då måste vi vidta mått och steg.

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

Rapport för februari 2023

Nu har februari passerat och det har hänt mycket under månaden. Här kommer en (lång – men intressant) sammanfattning av vad som hänt och vad vi har gjort. 

Hälso- och sjukvården

Vårdval BUP behöver avslutas så fort som möjligt!
Under februari månads regionfullmäktige hade Moderaterna ställt en interpellation (en fråga för debatt) om majoriteten skulle kunna tänka sig att införa LOV (Lagen om valfrihet) även inom vuxenpsykiatrin. Den frågeställningen synliggjorde vad vi misstänkt länge när psykiatrins ekonomiska förutsättningar länge varit eftersatt, att det varit deras långsiktiga mål att privatisera hela psykiatrin i Dalarna. Moderaterna vill gärna måla upp LOV inom BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) som ett framgångsrecept, vilket vi skrivit om tidigare.

Föregående mandatperiod lämnade Maja Gilbert Westholm in en motion om att fortast möjligt avsluta LOV inom BUP. Skälen till det är uppenbara, eftersom LOV splittrar vårdens resurser och försämrar förutsättningarna för de som är i behov av psykiatrins hjälp. Vidare föreslogs det i motionen att i kombination med LOV:s avslutande så ska en genomlysning och satsning på BUP genomföras med syfte att kunna behålla och återrekrytera personal för att åstadkomma ett bra flöde för barnen.

Denna motion var uppe i februari månads Hälso- och sjukvårdsnämnd på sin väg mot Regionfullmäktige. Vänsterpartiet yrkade såklart bifall till motionen, men det anmärkningsvärda i det sammanträdet, var att den ledamot i den politiska ledningen som först klev fram och yrkade avslag på motionen bar Socialdemokratiskt flagg. De motiverade sitt avslag med att man gjort en överenskommelse inom den politiska majoriteten att LOV inom BUP ska kvarstå i ytterligare två år, för att sedan utvärderas. Det innebär att psykiatrin även fortsättningsvis kommer lida av underfinansiering och splittring även under Socialdemokratisk ledning.   

Smärtrehabiliteringen i Säter/Falun
Under februari månad kom det till vår kännedom att det tagits ett tjänstemannabeslut i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen om att Smärtrehabiliteringen i Säter/Falun tillfälligt ska stängas. Som en konsekvens av detta går det inte längre att remittera nya patienter till enheten. Bakgrunden till stängningen ska enligt uppgift ha varit att man under en längre tid inte haft en fast läkare knuten till smärtrehabiliteringen. Eftersom beslutet är taget på delegation och inte går att överpröva genom ett politiskt ställningstagande, samtidigt som Vänsterpartiet ser ett stort behov av just en sådan verksamhet i Dalarna, skickade Vänsterpartiet in ett nämndinitiativ till kommande sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden. I den ställer vi en rad frågor till Hälso- och sjukvårdsdirektören Åsa Dedering om hur planen ser ut framöver och hur vi ska kunna säkerställa att nuvarande och framtida smärtpatienter får rätt vård och hjälp.

Kollektivtrafiken

Efter att februari månad förpassats till historien kan vi konstatera att Vänsterpartiet ensamt i Region Dalarna är det parti som driver på för en attraktiv, jämlik och jämställd kollektivtrafik i Dalarna. Det är Vänsterpartiet som håller blicken fäst mot målet och som agerar efter insikten i att genom en väl utbyggd och använd kollektivtrafik kan Regionen åstadkomma den enskilt största och nödvändiga insatsen för ett bättre klimat. Regionen ligger liksom de flesta kommuner efter i arbetet att kunna uppnå de satta klimatmålen för 2030. Ekonomin skapar en passivitet hos den politiska ledningen och de två övriga oppositionspartierna går från M som intar ett skygglappsbeteende, till SD som uppvisar en renodlad faktaresistens och klimatförnekelse. Det är en sorgesam tid vi lever i, men desto större anledning för Vänsterpartiet att hålla fanan högt.

Region Dalarna vill fortsätta vara beroende av upphandlingar och Vänsterpartiet är nu ensamt kvar i kravet på drift i egen regi
Vi har fortsatt att driva frågan om att Kollektivtrafiken ska drivas i egen regi, då det skulle ge Regionen större manöverutrymme och möjlighet till att anpassa kollektivtrafiken efter inte bara dagens behov, utan även framtidens. Upphandlingar skapar osäkerhet, är dyra, särskilt med tanke på att de i mer regel än undantag överklagas och försätter Regionen i tidsnöd. Upphandling av kollektivtrafiken skapar även inlåsningseffekter över lång tid framåt. Med nuvarande upphandlad kollektivtrafik och nämndbudget, går det att konstatera, att samtidigt som kollektivtrafiknämnden har stora underskott, gör de upphandlade bolagen stora vinster och människors förtroende och upplevelse av det kollektiva resandet i Dalarna i undersökningar ligger på en bottennivå. I det läget vore det rimligt för fler partier än Vänsterpartiet att inse att vi borde göra annorlunda än att göra ett försök till upphandling ännu en gång. I valrörelsen gjorde Socialdemokraterna stor sak i debatten att det var särskilt angeläget att ta tillbaka driften i just egen regi. Den åtgärden har de numera genom sina representanter i Regionen föreslagit att avslå. 

Sommarlovskort
Ännu en väg som Socialdemokraterna valt bort, framför viljan att sitta vid makten, är den om avgiftsfria sommarlovskort för skolungdomar. Här är det Vänsterpartiet som håller fortsatt kurs och säger samma sak både före och efter valet, medan Socialdemokraterna även här svänger om. Enligt den politiska majoriteten ska ett sommarlovskort kosta 550 kr. Den ekonomiska ojämlikheten tillåts alltså att fortsätta gå ner i åldrarna och skapa segregerade förutsättningar för ungdomar att kunna delta i kultur- och fritidslivet som blir beroende på var du bor och hur dina föräldrars ekonomi ser ut.

Dalarnas kollektivtrafik förtjänar en framåtskridande syn med fokus på tillgänglighet
Regionfullmäktige har antagit en strategisk “trafikförsörjningsplan” som i många delar är bra, men på tok för defensiv i sin hållning. Trots andra tongångar före valet, fortsätter även den nya majoriteten att underfinansiera kollektivtrafiken. Det leder till ett fokus på trafikminimering och endast minsta nödvändiga användning och att målsättningar sätts som att kollektivtrafikens kostnader i större grad ska finansieras via biljettintäkter. 

Vänsterpartiet menar att det behövs göras en synvända och vända utvecklingen mot att minska kostnaden för biljetter och öka den skattefinansierade delen av verksamheten. Det är då vi kan utöka trafiken och på sikt göra den avgiftsfri. 

Fram tills det målet är uppnått ser vi att det finns flera nödvändiga och bra steg att ta på vägen. En del i det är förstås prismodellen “en tia om dagen” som vi skrivit om tidigare, men även att det i framtagandet av underlag och nya analyser läggs ett fokus på att beskriva möjligheterna till att utveckla och utöka trafikförsörjningen via kollektivt resande i Dalarna. 

Vi föreslår även att region Dalarna bör ingå och genomföra samarbete med företag och intresseföreningar inom upplevelse och besöksmålsbranschen för att vidare göra det kollektiva resandet till det mest naturliga och självklara valet, även för den som tillfälligt besöker Dalarna. Efter debatten och beslut i Regionfullmäktige är bilden tydlig: Det är Vänsterpartiet som har politik och en vilja att förbättra och utveckla – övriga hukar och vill gå vidare till andra frågor. Problemet är att vi inte har den tiden, vi måste göra allt vi kan för att minska utsläppen och i det arbetet är en utökad kollektivtrafik den enskilt största åtgärd för ett bättre klimat som vi på kort tid kan åstadkomma.

Återkommande beslut om avgiftsfria bussar för ukrainska medborgare
Ett återkommande ärende som vi ännu en gång beslutat om, är att tillfälligt erbjuda Ukrainska medborgare avgiftsfrihet när de åker buss. Vänsterpartiet är för avgiftsfriheten, men vill tillägga att alla som drabbas av krig och flyr från krig är på sina olika sätt ändå lika drabbade och vi yrkade därför på att avgiftsfrihet på bussar ska gälla alla som flyr från krig oavsett nationalitet. Ytterst anser vi att all kollektivtrafik borde vara avgiftsfri, men när frågan var uppe om att ge en grupp baserad på deras nationalitet en viss förmån, menar vi att ett sådant beslut bör omfatta alla som är i liknande situation och förhållande. På så sätt blir beslutet mer likvärdigt

Regionstyrelsen

Ett Dalarna fritt från våld
Region Dalarna har tillsammans med länets övriga kommuner och myndigheter antagit en länsövergripande strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor i Dalarna. Strategin har bra målsättningar och tankar, men vi såg behovet av att Regionen i egen del behöver konkretisera och presentera hur det praktiska genomförandet ska se ut, för att kunna förverkliga strategin. Vänsterpartiet föreslog därför ett sådant tydliggörande, vilket bifölls av övriga partier och även blev Regionstyrelsens beslut.

Från nämnd till beredning
Den politiska ledningen valde att efter valet lägga fram förslaget om att lägga ner Fastighetsnämnden och göra om den till en beredning under Regionstyrelsen. Skälen till detta angavs vara att förtydliga verksamhetens strategiskt viktiga koppling till övriga nämnder och verksamheter. De stora skillnaden i och med förändringen blir att den politiska sammansättningen, som kommer vara lika stor som tidigare, inte längre får beslutsmandat, utan istället bereder ett förslag för Regionstyrelsen som då istället blir beslutsfattare i alla frågor som rör regionens fastigheter. Det i sig innebär att den politiska processen blir avsevärt mycket längre med risk för att det uppstår en lång fördröjning i processen mellan när Regionfastigheters behov av beslut uppstår, till de slutligen får det tillgodosett. Enligt delegationsordningen måste alla investeringar och åtgärder som har ett ekonomiskt värde över 10 miljoner, ett politiskt godkännande.

För att synliggöra vad förändringen kan innebära i praktiken kommer följande scenario: 
Säg att ett läge uppstår där fastighetsförvaltningen behöver ett politiskt beslut för att komma vidare i sin arbetsprocess. All nödvändig information finns på plats den 12 februari. Enligt tidigare ordning skulle då ärendet ha kunnat lyftas på nästkommande Fastighetsnämnd som i det här fallet ägde rum den 22 februari och därefter skulle förvaltningen fått de politiska direktiv de behöver för att komma vidare.

Samma situation med den nya beslutsgången skulle istället bli så här: Behovet av ett beslut uppstår den 12 februari, den 22 februari sammanträder Fastighetsberedningen som hanterar frågan och skickar ett förslag till Regionstyrelsens arbetsutskott den 20 mars som ger Regionstyrelsen ett förslag till beslut tills de sammanträder den 4 april. I bästa fall får då Fastighetsförvaltningen ett besked och eventuellt klartecken om fortsatt arbete eller ej. I värsta fall uppstår det frågor i regionstyrelsen som då skickar tillbaka ärendet till beredningen som sammanträder igen den 26 april, varpå nästkommande Regionstyrelse äger rum i slutet av maj, vilket motsvarar en fördröjning på tre månader. 

Den tröghet i systemet som förändringen innebär, gör det svårt för oss att känna att den kan vara av godo – i bästa fall rymmer den en from förhoppning av att det kanske skulle kunna komma något gott av det. I samma ärende låg även förslaget att Fastighetsberedningens ordförande skulle ha ett arvode på 40%, vilket är samma nivå som tidigare ordförande för Fastighetsnämnden skulle haft. En beredning som inte får fatta beslut har inte samma ansvar som en nämnd och därför fann vi det orimligt att ordförande får ett så pass stort arvode, särskilt med anledning av att regionens flesta andra beredningar har en nivå på 15%, vilket vi ansåg vara en mer rimlig nivå för en beredningsordförande. Därför föreslog vi att alla ordföranden för beredningar vara likställas till den lägre procentsatsen. 

Regionservice

Lasarettsköket i Falun
Vi har tidigare skrivit om den interpellation som vi ställde till servicenämndens ordförande Sebastian Karlberg (S) om vilka planer den nya majoriteten har för lasarettsköket i Falun. Under regionfullmäktige i februari fick vi ett svar. Det var uppenbart att Socialdemokraterna tyckte att frågeställningen var ansträngande för dom att svara på, med anledning av att de tidigare varit starkt kritiska till modellen att mat ska tillagas i Mora för att sedan transporteras till Falun. Svaret som gavs var att köket inte skulle rivas eller utrymmas och att samtliga inventarier som spisar, kokkärl med mera ska vara kvar.

De betonade att att de skulle säkerställa att det finns en beredskapskapacitet i Dalarna och att Faluns kök då ingår i det. Vi frågade då vad ordförande mer konkret menade med en bibehållen kapacitet om det innebar att köket i Falun även fortsättningsvis kommer ha samma personella resurser som tidigare. Det kunde ordförande inte svar på, utan han klargjorde att den nya majoriteten avser att verkställa tidigare fattade beslut om än med vissa oklara modifieringar.

Från senaste sammanträdet med Servicenämnden går det att utläsa att införandet utav regionens nya måltidssystem innebär kyld enportionsmat till patienterna. Vilket medför att det uppstår kostnadsminskningar för produktionsköket i Falun. Med det konstaterandet är det inte svårt att dra slutsatsen att personalneddragningar kommer att genomföras i köket i Falun. Det försämrar i praktiken förutsättningarna för en god krisberedskap på Falu lasarettskök, snarare än vad som tvärtom utlovats.

Under nämnden gavs även informationen att besparingarna som antas i grundförslaget som förvisso inte beslutats än, motsvarar ca 10 tjänster. Ingen person ska enligt förslaget sägas upp på grund utav en uppkommen arbetsbrist, däremot kan personal tänkas komma omplaceras till Vårdnära service. Den planen kan i sig vara olycklig eftersom kockar är en bristresurs och borde vara några regionen snarare borde vara måna om att behålla, än att omplacera till andra arbeten.

Vänsterpartiet kommer fortsättningsvis bevaka denna fråga och vi anser fortfarande att bibehållen kapacitet på Falu lasarett är både viktig och nödvändig, samt att vi behöver göra mer för att minska behovet av transporter i länet och att det nya måltidssystemet verkar i motsatt riktning för det. 

Detta var ett axplock av den politik som Vänsterpartiet drivit under februari månad 2023 och om du läst ända hit:
Tack för din tid!

Om du har några frågor, tveka inte att skriva ett mail och fråga. 

Väl mött,
Patrik Liljeglöd

 

Regeringen borde gett oss Sverigepriser på el i julklapp

Jag läser i mobilen att det har varit minus tio grader i Leksand under natten. Ringer min 86-åriga mamma och kollar hur läget är. Hon bor i hus som värms upp med el och sen eldar hon i köksspisen.

Att elda och få upp värmen tar tid. Kommer veden att räcka, kanske ska hon beställa mer. Det är tjocka tröjor som gäller inomhus. Jag oroar mig för att hennes elräkning ska bli alltför hög i vinter. För inte så länge sedan befann vi oss i en akut pandemi. Med dagliga presskonferenser från regering och myndigheter som informerade om smittläget.

Nu är det priserna på el som ligger högst på dagordningen. Jag har tittat på några presskonferenser som regeringen haft, men tycker att det saknas riktiga förslag på hur elkrisen ska lösas. Att vi behöver ett akut elprisstöd är klart och tydligt, men att inte också göra något åt orsaken till de höga priserna är rent av korkat.

Regeringen och Sverigedemokraterna när en våt dröm om kärnkraft som de basunerar ut dagligen. Det kan man tycka vad man vill om men det kommer inte att sänka elpriserna i närtid. Elprisstödet som nu föreslås är både orimligt och ologiskt. Hela 55 miljarder kronor ska betalas ut till hushåll och företag för förra vinterns höga elpriser. Detta utifrån en rekommendation från EU att stater bör stödja de hushåll som pressas av höga elräkningar.

Men förslaget kommer inte att stödja alla hushåll som pressas av höga elräkningar. Regeringen och Sverigedemokraternas elprisstöd gynnar främst dem med flera fritidshus, inte alla dem som sitter i ett litet hus på landet. Märkligt är även att den del av Sverige som har det kallast inte finns med i stödet.

Hela elfrågan har dock en djupare dimension som gäller själva konstruktionen av elprismarknaden. Fast få partier vill tala om det. Varför vill ingen prata om att vi producerar mer el än vi gör av med?!

Sammantaget under ett år har Sverige god tillgång till el. Sverige var Europas största exportör av el under första halvåret förra året. Kostnaden för att producera el i Sverige ligger på ungefär samma nivå hela tiden. Den har alltså inte ökat.

Varför har då elpriserna skenat? Jo, det är effekten av en dysfunktionell elmarknad som ser till att vi fått svajiga med ofta skyhöga elpriser. När elmarknaden får styra så är det Tyskland som bestämmer vårt elpris i Sverige. Så blir resultatet av att låta marknaden ta över samhällskritiska verksamheter, och det fungerar inte. Det har vi sett under lång tid. Dagliga exempel kan vi se inom sjukvården, skolväsendet och inte minst järnvägen.

Vänsterpartiet lade fram förslaget om Sverigepriser redan i somras. Att bara komma med olika elprisstöd löser inte det grundläggande problemet. Det är som att bara försöka lindra symptomen när man är sjuk fast det finns ett botemedel.

Det finns nämligen ett förslag som skulle sänka och stabilisera svenska konsumenters pris på el och samtidigt korrigera några av problemen med elprismarknaden. Och det är att införa Sverigepriser på el enligt den så kallade Bekenmodellen.

Den innebär att införa separata priser på den el vi konsumerar inhemskt och den vi exporterar. Det kommer att stabilisera de svenska elpriserna på den nivå de bör befinna sig sett till produktionskostnader, runt 40 öre per kilowattimme, utan att påverka vår möjlighet att fortsätta exportera fossilfri el till kontinenten.

Vänsterpartiet lade fram förslaget om Sverigepriser redan i somras. Att bara komma med olika elprisstöd löser inte det grundläggande problemet. Det är som att bara försöka lindra symptomen när man är sjuk fast det finns ett botemedel. Politikens ansvar är att se till att ingen betalar mer än nödvändigt för elen.

När jag kommer hem på kvällen ringer jag mamma igen. Hon har beställt hem mer ved och hoppas att den nu ska räcka över vintern.

Hörni, det är dags för ett eluppror. Inför Sverigepriser på el nu!

Kajsa Fredholm
Riksdagsledamot 
Vänsterpartiet

2022-01-10

Socialdemokraterna gör en politisk U-sväng

Dagligen hör vi nyheter om den pågående inflationen, som för varje dag som går gör hundralappen i vår hand mindre värd än den var dagen innan.

Många människor drabbas, men det är inte enbart i den ekonomiska världen som inflation råder. Tre månader efter valutgången är det ett faktum att det även råder politisk inflation när löften ges med en prislapp. Inte ett pris på vad de kostar att infria, utan vad som krävs för att låta bli. I rasande takt förlorar ett löfte i grunden sitt värde.

I bakgrunden hör jag dovt ur mina barndoms minnen, de uppmanande orden eka: “Lova inte sådant du inte kan hålla. Är du osäker? Säg då hellre, jag ska göra mitt bästa. Det är det här jag vill.”

Att Moderaternas löfte i valrörelsen, om sänkt dieselpris på fem kronor litern och Sverigedemokraternas löfte om det dubbla, var orealistiskt och en uppenbar bluff, borde inte förvåna många. När SD:s Oscar Sjöstedt i ett försök att bortförklara varför sänkningen inte blir av trots löftet, blir hans svar: “ibland är verkligheten och spökar”.

En kommentar som knappast bidrar till att ge det givna ordet någon ökad status, men som samtidigt på ett bra sätt tydliggör och avspeglar deras brist på politisk trovärdighet.

Högre förväntningar har jag då på Socialdemokraterna i Region Dalarna. Därför gör det mig särdeles ont att behöva konstatera, att de nu gör en politisk u-sväng och plötsligt förespråkar att det i Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan ska inbäddas ett hot om privatisering/konkurrensutsättning, för de verksamheter som “under en tid inte klarar av att uppfylla vårdgarantin”. Vården i Dalarna ska alltså även fortsättningsvis drivas med höjd piska, redo att snärta till om målen inte uppfylls.

Tyvärr ger detta även en tydlig signal om att privatiseringen kring BUP kommer fortgå även under Socialdemokratiska ledningen och att ni säger ja till möjligheten att privatisera än mera.

Men jag börjar nu tvivla på, om det hos Socialdemokraterna finns någon existerande smärtgräns på politiska eftergifter för att få ingå i den styrande makten?

Att leka affär med vården och våra gemensamma skattemedel, fick alltså inte det slut som hade varit nödvändigt och som utlovats.

Att partier i ett samarbete måste jämka sin politik och ståndpunkter med varandra är både begripligt och bör ges en viss förståelse för. Men jag börjar nu tvivla på, om det hos Socialdemokraterna finns någon existerande smärtgräns på politiska eftergifter för att få ingå i den styrande makten?

Motståndet till de privata intressena i vården var trots allt en fråga där Socialdemokraterna i Dalarna, nästintill högtidligt markerade sin ståndpunkt och utmålade den som orubblig.

Det råder en kraftig inflation, både ekonomiskt och i värdet av ett givet ord. Det får mig att osökt tänka på Thomas Di Levas sång och texten: “Vem ska jag tro på? Tro på, tro på när. Tro på när allt är så här. Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut.”

Men först 2026 när (V)i kan vara där, vara en del, och se till att löften som ges, kan hållas.

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd Region Dalarna

Vänsterpartiet

2022-12-13