Att majoriteten aviserat för en skattehöjning i Dalarna är en naturlig följd av att Sveriges regering valt att prioritera skattesänkningar för de rikaste i Sverige. Hur detta hänger samman behöver förklaras närmare. 

Vilken hälso- och sjukvård vi har i Dalarna och Sverige styrs av lagar, bestämmelser och beslut som fattas av riksdagen och regionfullmäktige. Därför är det både skattemedel från Dalarna och staten som finansierar vår gemensamma välfärd. När det gäller statens del av finansieringen (s.k. statsbidrag) räknas inte värdet upp, utan grundnivån på statsbidraget för 2025 är lika hög som för i år 2024. Löneökningar och inflation gör att staten får in mer pengar, men statens kostnader för statsbidragen är densamma. Det överskott som uppstår ur det, är det regeringen kallar för reformutrymme. 

Ur reformutrymmet gör sedan regeringen tillskott till statsbidraget och kallar dessa för satsningar. Problemet är att dessa “satsningar” bara täcker en tredjedel av inflationens värdeminskning av statsbidraget och som en konsekvens blir det en tydlig signal från regeringen till Sveriges regioner att skära ner och minska kostnaderna för den gemensamt finansierade välfärden.

Det är ett direktiv Vänsterpartiet inte ställer oss bakom och därför stöttar vi också en regional skattehöjning. Men till skillnad från Dalarnas politiska majoritet vill vi använda de pengar vi får in, till att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig. När majoriteten vill höja patientavgifterna för att folket i Dalarna ska vara mer restriktiva med sina vårdbesök, åtminstone de som har sämst ekonomi i samhället, så väljer vi att sänka patientavgifterna till besök i primärvården med 100 kr. Att besöka en vårdcentral kommer då istället att kosta 50 kr, medan avgifterna till specialistsjukvården ligger kvar på samma nivå som idag, om Vänsterpartiets budgetförslag vinner gehör. Vi vill inte att människor ska avstå från att vända sig till vårdcentralen, utan snarast uppmuntra till besök. Vi gör det för att vi vet, att tidig upptäckt av sjukdomar och åkommor, som kan åtgärdas eller behandlas tidigare, är bättre både för patienten, men också för hälso- och sjukvårdens kostnader på sikt.

När vi höjer skatten och samtidigt sänker avgifterna, gör vi en ekonomisk omfördelning där vi alla är med och betalar, men där de med lägst inkomster, som ofta är de som har utgifter kopplade till vården, får minskade kostnader. 

För den genomsnittlige pensionären innebär skattehöjningen ca 75 kr/månaden, men redan efter första och andra besöket på vårdcentralen får samma pensionär mellan 25-125 kr mer kvar i plånboken. Det är en politik som skapar jämlika förutsättningar och som enkelt fördelar våra gemensamma tillgångar, på ett jämställt och rättvist sätt. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2024-11-07

Uppdaterades: 07 nov 2024