Majoritetens klimatpolitik är nästintill obefintlig och man verkar passivt stå och se på och sätter sitt hopp till att det finns någon annan som gör vad som krävs

Minns juni!
Ännu ekar ljudet av de klämtande klockornas varnande dån. Tungt, dovt och genomträngande försöker de mana oss till att agera. 2025 är det fem år kvar, då ska Region Dalarnas koldioxidutsläpp ha minskat med 75% mot 2018 års nivåer. Men de sjunker inte, de stiger. I fullmäktigesalen brukar generationsprincipen lyftas —Vi får inte skjuta kostnader vi har idag, på framtida generationer att bära. 

Den principen kan appliceras på budget och ekonomi, men blir irrelevant, ja helt meningslös, om inte vi tar de nödvändiga krafttag som krävs för att garantera att vi i Dalarna tar vår del av det globala ansvaret. Varje länk är bärande för hela kedjans hållfasthet och om vår länk brister – då hotar det alla kommande generationers tillvaro och existens. Vill vi ha på vårt samvete, att vi såg, men gjorde inte allt i vår makt att förhindra? Inte jag och inte Vänsterpartiet, därför föreslår vi regionfullmäktige att anta en koldioxidbudget i samma andetag som fastslår regionens ekonomiska ramar.

Det är inte för inte som jag i denna stund känner mig lite modfälld, majoritetens klimatpolitik är nästintill obefintlig och man verkar passivt stå och se på och sätter sin tillit, sitt hopp att det finns någon annan som gör vad som krävs. En tydlig ledning saknas, med lite tur kanske det går ändå.

Men trots att vi klimatpolitiskt befinner oss fem minuter innan tolv, finns det även andra delar i regionpolitiken som vi kan påverka för att inte hamna i samma läge. Jag tänker då på vår hälso- och sjukvård, som även den är hårt pressad, men där vi kan göra viktiga och för framtiden nödvändiga åtgärder och satsningar. 

Jag kan konstatera att våra olika budgetförslag verkligen är olika. Från Moderaternas håll ser jag en vilja att pacificera och byråkratisera politiken och låta någon annan, de privata företagen, styra hälso- och sjukvårdens framtida utveckling och utbud. Majoriteten har förvisso tagit ansvar när de föreslog en nödvändig skattehöjning, men verkar inte riktigt veta vad de ska göra med pengarna. Att placera de ökade inkomsterna i olika buffertar ger ett vilset intryck.

Genom Vänsterpartiets förslag till budget, ges istället en tydlig vägledning. Majoritetens företrädare lyfter ofta behovet av förebyggande arbete och att primärvården har en nyckelroll för en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja. Men det räcker inte att säga att det måste vara så, man måste också handla därefter. 

Vill vi att primärvården ska kunna bära den roll vi vill ge den, så måste den också ges förutsättningar för det. Därför har Vänsterpartiet i den här revideringen tillskjutit 161 miljoner till hälso- och sjukvården och vi har ett särskilt fokus på att göra primärvården mer tillgänglig och utöka det folkhälso-förebyggande arbetet med hälsosamtal.

Vi vill att fler söker sig till primärvården tidigt och inte väntar. Därför sänker vi trösklarna och föreslår en sänkning av patientavgifter till just primärvården. Med Vänsterpartiets förslag till budget kommer då ett besök till vårdcentralen kosta 50 kronor, vilket ska sättas i relation till majoriteten som nu föreslår att den kostnaden ska bli 250. 

Vid upprepade tillfällen har vi fått höra representanter från majoriteten mena att patientavgifter ska verka avstyrande, vård ska inte brukas i onödan. Det är ett resonemang som ligger farligt nära ett accepterande att vården ska bli ojämlik. För vem är det som låter sitt vårdbesök avstyras? Den välbeställde kommer inte låta sig påverkas av den högre avgiften, men den som varje månad tvingas räkna hur många kronor, femmor och tior som ligger kvar i plånboken, det är hen som kommer avstå ett besök till vårdcentralen, trots att det bästa hade varit att denne tog sig dit i tid och i tidigt skede kunde ha fått hjälp. När denne istället avstår och väntar, kan hälso- och sjukvårdens insatser komma att bli onödigt mer omfattande och kostsamma. 

Därför presenterar vi här ett budgetförslag som i praktiken innebär en ekonomisk omfördelning av våra gemensamma resurser och som ger förutsättningar till en förebyggande, hållbar och jämlik hälsa för alla i Dalarna. 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd 

Dela den här sidan:

Kopiera länk