Vi vet att väldigt få personer röstar i EU-valet, att alla som känner sig vanmäktiga och inte tror att de kan påverka stannar hemma.

Cirka 60 procent av besluten som fattas i EU påverkar våra liv hemma i våra kommuner.

Vänsterpartiet går till val med att vi måste ta tillbaka kontrollen över politiken och samhällsplanering. Att bygga upp en fungerande välfärd, återta arbete för trygga arbeten och att vi skall ta hänsyn till miljö och klimat. Alla dessa tre områden underordnas det fria marknadssystem som var och fortfarande i hög grad är EU:s grundsyfte med fria gränser vad gäller varor och tjänster.

Den stora skillnaden mellan oss och andra partier är att vi ser klimatomställningen som ett samhällsbyggnadsprojekt, ett politiskt ansvar som går hand i hand med en politik för ökad jämlikhet. Staten måste kunna ta ansvar för att klimatomställningen går snabbt och att den genomförs på ett sätt som garanterar goda livsvillkor i hela landet.

Staten måste också kunna skapa bra förutsättningar för hållbar produktion som kan skapa arbete och välstånd nu och i många generationer framåt inom våra ändliga planetära resurser. Det kräver statliga investeringar i exempelvis grön el, energisnåla bostäder och bättre kollektivtrafik och infrastruktur.

Så var det dags för regeringen och Sverigedemokraterna att leverera sin vårbudget.

De säger att de satsar på sjukvården, men istället blir det i praktiken nedskärningar. De säger att de kommer klara klimatmålen, när det är uppenbart att de inte gör det. De säger att de skyddar hushållen i krisen, men satsar inte en enda ny krona på att stödja hushållen.

Att regeringen gång på gång påstår en sak men gör något helt annat ger en overklighetskänslor. Det är ett stort demokratiproblem att regeringen på det här sättet lurar väljarna. I vanlig folkmun kallas det för att ljuga.

Sjukvården och klimatpolitiken är två exempel:

• Sveriges sjukvård är i kris. Ulf Kristersson, statsministern, satt i TV4 för inte så länge sedan och lovade att människor inom sjukvården inte ska behöva sägas upp. Ett löfte han snabbt som attan tog tillbaka. Regeringen och Sverigedemokraterna påstår att de gör en satsning på sjukvården (det vill säga regionerna) när de skjuter till 6 miljarder kronor. Fast det saknas fortfarande 18 miljarder kronor. För Dalarnas innebär det att bara hälso- och sjukvården ser ut att luta mot ett underskott på 417 miljoner kronor 2024. Regeringen tvingar regionen att antingen kraftigt dra ner på vilken sjukvård som kan erbjudas eller att höja skatten.

• Vad det gäller miljö- och klimatpolitiken så gör regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, ett stort nummer av att de ”satsar” 30 miljoner kronor till skydd av värdefull natur. Sanningen är att de tidigare skurit ner 900 miljoner kronor på samma område. Regeringen påstår att de når klimatmålen, trots en politik som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser. De motbevisas av Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. Var finns de satsningar som behövs för att flytta över mer godstrafik till tåg, rusta upp järnvägen och se till att förbättra för kollektivtrafiken? Det är satsningar som behöver ske skyndsamt, men regeringen verkar inte bry sig.

2024-05-02

Patrik Liljeglöds första maj-tal

Äntligen träffas vi här igen på Första maj, en påminnelse om att varje dag är en resa, arbetarrörelsens och vår gemensamma långa resa.

Varje tid har sin strid och många strider går igen. Därför måste vi vara vaksamma att inte alla förändringar går stridlöst förbi. Som vågor på ett öppet hav sköljs vårt samhällsskepp fram och tillbaka på ett för de flesta människor till synes slumpartat vis. Men det finns starka strömmar under havets skummande yta som hotar att föra vårt skepp någon helt annanstans.  Vi måste hissa segel, ta kontrollen över vår färdriktning och ta ansvar för vart vårt samhällsskepp seglar.

Ombord på Välfärden, vars namn av stolthet klingar, har sedan valet Kapten Kristersson satt Sverigedemokraterna vid rodret. Tillsammans väljer de aktivt att låta underliggande strömmar avgöra färdens riktning. För kapten Kristersson vägrar hissa att segel, vägrar ta ansvar och det, är ett medvetet val. 

Utan att berätta för fartygets passagerare låter Kapten Kristersson vårt gemensamma skepp driva mot en destination bort från solidariteten och mot de individuella lösningarnas land. Han säger det inte högt, då skulle folket förmodligen protestera, men vi som låter blicken falla på den budget regeringen nu ännu en gång har lagt, kan se kompassens riktning klart. 

Sverige är ett rikt land, med en lång historia av en stark välfärd, gemensamt finansierad. Detta vill Kristersson och Tidö-regeringen förändra. 

Sveriges samlade ekonomi är god men illa fördelad. För trots att statens ekonomi är stark väljer regeringen att låta stat, region och kommun vara skilda från varandra och inte delar av en och samma helhet. När staten, som har den övergripande möjligheten att fördela landets resurser, låter bli att göra denna fördelning, blir konsekvensen att Regionerna och kommunerna står ensamma om att bära både ansvaret och kostnaderna för att upprätthålla välfärden. På så sätt skapar regeringen en underfinansiering av hälso- sjukvården och våra yttersta trygg- och säkerhetssystem. På så sätt skapar de den vård och förtroendekris som är nödvändig för det systemskifte de eftersträvar. 

Genom att mana det offentliga till prioriteringar, nedskärningar och sänkt nivå av välfärden, vill de tvinga fram andra lösningar. 

Om vår gemensamt finansierade välfärd inte mäktar tillhandahålla denhälso- och sjukvård och välfärdsservice som medborgarna förväntar sig, så kommer människors vilja att betala skatt och känna tillit till vårt politiska system att minska. Då ökar acceptansen för att de människor som har råd, ska kunna köpa sig den bättre vården eller gå före i kön genom exempelvis sjukvårdsförsäkringar.     

Just nu står vi mitt i orkanens öga, Region Dalarna gjorde förra året ett stort underskott men klarade sig med hjälp av undanstoppade pengar. Dessa tar slut i år och snart kommer ni höra från politikens läppar, att Region Dalarna kommer att behöva ändra ambitionsnivån för vilken hälso och sjukvård som ska tillhandahållas genom en solidarisk finansiering. Att pengarna inte räcker till, att det är viktigt att hålla på generationsprincipen, att varje generation ska hålla sina egna kostnader och inte skjuta på framtidens generationer att bära.

När ni hör dessa ord, ska ni komma ihåg: Att det inte innebär att vård ska sluta att ges, men att en gräns ska sättas för när den bekostas av skatten, kommer du över den får du bekosta vården själv ur egen ficka, antingen via ditt eventuella sparkapital eller via den försäkring du förväntas ha tecknat. En försäkring som idag i runda slängar, för de som kommer att befinna sig i den högsta riskgruppen för att hamna över den s.k. ambitionsnivån, kostar mellan 1000-2500 i månaden.

Det är den strid som väntar oss runt hörnet. För samma partier som med upprördhet skulle svära över att betala 100 kr mer i skatt, anser det inte problematiskt att människor ska behöva betala 1000 kr eller mer i månaden för en sjukvårdsförsäkring. Vi ska inte gå på deras mytbild om skattetryck, vi ska inte gå på den skenbild de vill ge av att Sverige har världens högsta skatter. 

De senaste åren har staten sänkt skatterna för de allra rikaste och på så sätt skapat en omvänd fördelningspolitik, där de med lägst inkomster procentuellt av sina tillgångar, betalar mest för vår gemensamma välfärd. Kapten Kristersson är vår tids anti-Robin Hood som tar från de fattiga och sprider ut åt de redan förmedlade.

Den ekonomiska ojämlikheten har skenat och Sverige toppar nu ligan om att vara det mest ekonomiskt ojämlika landet i Europa. Vänsterpartiet är idag den reellt enda kraften i parlamenten för att vända denna utveckling – men vi behöver inte bara höras där. Vi måste alla tala om detta, bryta in och bryta av och upplysa vår omgivning om sakernas tillstånd, om vart vi är på väg om inget görs. 

Vi måste göra det idag, imorgon och alla de dagar som följer, ända tills deras nidbild om skattens skadliga värde slutligen kan besegras. 

Skatt är solidaritet, inte ett straff.  Skatt är principen om var och en efter förmåga åt var och en efter behov. 

Det är två år kvar till nästa val, det är dags att vakna på nedre däck, det är dags att mullra och när vi åter står där vid valurnan, ska vi stå där tillsammans, inte längre med passagerare på skeppet välfärden, utan med människor som ser sig som en del av dess besättning och som kan kräva en kapten på Välfärden som vågar hissa segel, resa fana och åter föra skeppet mot solidaritetens horisont.

Det är dags att samlas, det är dags att ta kontrollen.

Det är nu drygt två veckor kvar innan Dalarnas bussåkande befolkning kommer drabbas av den nya pris och zonmodell, som Region Dalarnas majoritet bestående utav S, C, KD och DSP i november 2023 tog beslut om. Det blir en för de flesta dyr erfarenhet och som med största sannolikhet innebär en skjuts in i en nedåtgående spiral vad gäller människors val att åka kollektivt.

Sambandet mellan ökat pris och högre intäkter förutsätter att människor fortsätter att åka i samma utsträckning som förr. Men om färre åker, växer kollektivtrafiknämndens underskott och tyvärr med nuvarande konsekvenslogik i den politiska majoriteten blir följden, minskat utbud och mer lockande blir resan med den egna bilen. 

Vänsterpartiet har redan sedan förändringsprocessens start föreslagit en prisstrategi som inte innebär några större prishöjningar, samtidigt som vi ökar resmöjligheterna genom att göra Dalarna till en enda zon. För att stimulera till att fler väljer att åka kollektivt, krävs det att vi stärker värdet av att åka kollektivt, inte med ett höjt pris, utan att människor finner det ekonomiskt gynnsamt att välja buss eller tåg, i förhållande till andra alternativ.

Om majoriteten i tid tänker om, väljer att göra resorna billigare, så ökar också chansen till både ett minskat underskott eller till och med ett överskott, om fler köper ett busskort till ett rimligt pris och som gäller i hela Dalarna. Finns modet att föra en progressiv politik, finns visionen om att ta nödvändiga beslut för att främja ett grönare resmönster i Dalarna? 

Om Region Dalarna skulle välja den vägen, skulle vi inte vara först ut. Förra året infördes Tysklandsbiljetten, som innebär att för 49 Euro/månaden (ca 550 kr) kan du köpa ett kort, som gäller alla resor (utom snabbtåg) över hela landet. För mindre än halva priset kan du åka hur mycket du vill, när du vill i 30 dagar. Det som är möjligt där, borde också rimligtvis vara det även här. 

Många upprörs nu med rätta över förändringarna som är på väg att träda i kraft. Förändringar som radikalt kastar om förutsättningarna för de som är beroende av kollektivtrafiken i sin vardag. Därför är min vädjan till Region Dalarnas politiska majoritet, att lyssna och tänka om, ju förr desto bättre, inte för vår skull – för allas skull.

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2024-02-27

Som vilsna i en snöstorm irrar nu parti efter parti genom snårig skog, oförmögna att hitta fram. De har tappat sikten, kompassen och helheten.

Att nu även Socialdemokraterna väljer att pantsätta våra barns och framtida generationers trygghet, genom att anamma borgerlighetens syn på kärnkraft, en för vår planet farlig, dyr och orealistisk energipolitik, är förödande.

De höga elpriserna var murbräckan som fick Socialdemokraternas motstånd att falla och de öppnar nu upp för att fler än tio nya reaktorer ska kunna byggas. En lösning som inte har någon som helst effekt på vare sig inflation eller de skenande elpriserna, på kort eller ens lång sikt.

Kajsa Fredholm (V), riksdagsledamot för Dalarna
Patrik Liljeglöd (V), Oppositionsråd i Region Dalarna 

2023-12-11

Den 20 november kommer Regionfullmäktige att fatta beslut om Region Dalarnas budget och ekonomiska plan för 2024-2026. Vänsterpartiet har lagt ett motförslag till majoriteten (S,C,KD & DSP). I en tidigare artikel har vi presenterat några axplock ur Vänsterpartiets ekonomiska budget och prioriteringar. 

Budgeten är ett av regionens viktigaste arbetsredskap och av den anledningen har Vänsterpartiet valt att tillsammans med den ekonomiska flerårsplanen väva in en klimatbudget för kommande år, som anger vilka nivåer av koldioxidutsläpp som Region Dalarna måste ned i för att vi ska kunna nå det uppsatta målet för 2030.

Vi gör det eftersom det är nödvändigt att ekonomi och budget går hand i hand med kraven på minskade utsläpp. Genom att anta en klimatbudget blir både nuläge och vägen framåt synliggjord och utstakad. Vi gör det för att öka förståelsen för att nödvändiga åtgärder kommer att behöva vidtas. När mål och delmål upphör att vara diffusa och plötsligt blir ytterst konkreta, svart på vitt i ett budgetark. 

Klimatförändringarna är redan här, vi har ingen tid att förlora och det är dags att inse att budget inte bara handlar om en balans om kronor och ören, utan att klimatet måste få en överordnad betydelse. För när allt kommer kring, vad spelar miljarder och miljoner kronor för roll i en förlorad värld?

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2023-11-15