Skip to main content

Författare: nathalie

Är utredningen kring vårdval BUP ännu upphandlad?

Nämndinitiativ Till Regionstyrelsen:

Ur verksamhetsberättelsen från RSAU den 26/2 framgick det att uppföljningen av LOV BUP är under upphandling och ska enligt plan vara klar före halvårsskiftet och redovisas efter sommaren. Att uppdraget är under upphandling betyder inte att det är beslutat att ge uppdraget till en upphandlad part. Därför är vår fråga om det har tecknats ett avtal med extern part för att utföra denna uppföljning ännu?

Om inte, vill vi föreslå att utredningen inte upphandlas, utan utförs inom Regionens egna ramar. Med tanke på Region Dalarnas ekonomiska situation, så torde detta var om än ett litet, så ett bidrag för en hållbar ekonomisk ekonomi i Region Dalarna 

Därför yrkar Vänsterpartiet:
  • Att utredning och uppföljning av LOV BUP inte upphandlas utan utförs i egen regi. 


Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd
Vänsterpartiet

2024-03-11

Region Dalarnas politiska majoritet behöver tänka om kring kollektivtrafiken

Det är nu drygt två veckor kvar innan Dalarnas bussåkande befolkning kommer drabbas av den nya pris och zonmodell, som Region Dalarnas majoritet bestående utav S, C, KD och DSP i november 2023 tog beslut om. Det blir en för de flesta dyr erfarenhet och som med största sannolikhet innebär en skjuts in i en nedåtgående spiral vad gäller människors val att åka kollektivt.

Sambandet mellan ökat pris och högre intäkter förutsätter att människor fortsätter att åka i samma utsträckning som förr. Men om färre åker, växer kollektivtrafiknämndens underskott och tyvärr med nuvarande konsekvenslogik i den politiska majoriteten blir följden, minskat utbud och mer lockande blir resan med den egna bilen. 

Vänsterpartiet har redan sedan förändringsprocessens start föreslagit en prisstrategi som inte innebär några större prishöjningar, samtidigt som vi ökar resmöjligheterna genom att göra Dalarna till en enda zon. För att stimulera till att fler väljer att åka kollektivt, krävs det att vi stärker värdet av att åka kollektivt, inte med ett höjt pris, utan att människor finner det ekonomiskt gynnsamt att välja buss eller tåg, i förhållande till andra alternativ.

Om majoriteten i tid tänker om, väljer att göra resorna billigare, så ökar också chansen till både ett minskat underskott eller till och med ett överskott, om fler köper ett busskort till ett rimligt pris och som gäller i hela Dalarna. Finns modet att föra en progressiv politik, finns visionen om att ta nödvändiga beslut för att främja ett grönare resmönster i Dalarna? 

Om Region Dalarna skulle välja den vägen, skulle vi inte vara först ut. Förra året infördes Tysklandsbiljetten, som innebär att för 49 Euro/månaden (ca 550 kr) kan du köpa ett kort, som gäller alla resor (utom snabbtåg) över hela landet. För mindre än halva priset kan du åka hur mycket du vill, när du vill i 30 dagar. Det som är möjligt där, borde också rimligtvis vara det även här. 

Många upprörs nu med rätta över förändringarna som är på väg att träda i kraft. Förändringar som radikalt kastar om förutsättningarna för de som är beroende av kollektivtrafiken i sin vardag. Därför är min vädjan till Region Dalarnas politiska majoritet, att lyssna och tänka om, ju förr desto bättre, inte för vår skull – för allas skull.

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2024-02-27

Revidering av reglemente för sjukresor

Reservation till Regionfullmäktige:

Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att inte godta Vänsterpartiets föreslagna förändringar i det reviderade reglementet för sjukresor. I ärendetexten beskrivs syftet med avgiftsförändringarna till att öka incitamenten för den enskilde patienten, att välja att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Samtidigt understryks vikten att den medicinska bedömningen ska vara avgörande för beslut om sjukresa. Mot den bakgrunden blir det orimligt att höja avgiften för liggande sjukresa, eftersom den som bedöms vara i behov av liggande sjukresa knappast kan anses kunna tillgodogöra sig en resa på egen hand via den allmänna kollektivtrafiken.

Likaså anser vi att jämlika förutsättningar och tillgång till hälso- och sjukvård oavsett var du bor, kräver beslut med en tydlig politisk viljeriktning. Därför anser vi inte att ett reglemente ska premiera den som själv eller via nätverk har tillgång till egen bil. Vi menar att samma villkor som avgör om ersättning ges för resa med egen bil även ska gälla för förutsättning att erbjuda sjukresa, dvs att:

 “Väntetiden mellan ankomsttiden och besökstiden överstiger två timmar vid resa med allmänna kommunikationsmedel, eller när väntetiden efter ett avslutat vårdbesök överstiger två timmar till dess att allmänna kommunikationsmedel avgår”

 

Ulla Fridh
Ledamot i Regionfullmäktige

2024-02-19

Flagga på samefolkets dag

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén:

Samefolkets dag den 6 februari firas till minne av det första samiska landsmötet hölls i Tråante/Trondheim den 6 februari 1917. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten. De fyra färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement, grönt står för växter, natur och landet Sábmie som är livsavgörande för överlevnad. Blått står för vattnet som är ett livselixir.

I regionens riktlinjer för flaggning står det “Flaggning med nationell minoritets flagga ska ske vid respektive högtidsdag… Den 6 februari: ”Samernas nationaldag”. Till min besvikelse konstaterade jag att den samiska flaggan saknades idag utanför regionkontoret.

Med anledning av ovanstående frågar jag:
  • Varför flaggades det inte med den samiska flaggan den 6 februari i år, 2024?

 

Ulla Fridh
Fullmäktigeledamot 

2024-02-06

Vårdval barn- och ungdomspsykiatri och vårdval primärvård

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén:

I ett reportage från SVT den 12 januari 2024 gavs från Region Dalarna beskedet om att 20 miljoner ska flyttas från vårdval primärvård till vårdval BUP, vilket väcker en del frågor. Vid en granskning av den reviderade budgetplan som majoriteten antog den 29 november 2023 framgår det att majoriteten i jämförelse med den budget som antogs i juni 2023 tillför vårdval som helhet 12,2 miljoner kronor. Tyvärr redogörs i majoritetens budgetförslag ingen åtskillnad mellan vårdval BUP och Vårdval primärvård, vilket gör att det inte går att utläsa förändringar eller skillnader i de olika vårvalens budgetposter. I avsaknad av budgettabeller där siffrorna framgår tydligt, behöver man förlita sig på den understödjande text som förklarar majoritetens budget. Inte heller här finns det någon beskrivning som styrker att majoriteten önskar en omfördelning av resurser mellan de olika vårdvalen.

Den enda gång som idén om att flytta över 20 miljoner från Vårdval primärvård till vårdval BUP har nämnts i en beslutande församling, var när regionstyrelsen den 23 oktober 2023 skulle fatta beslut om att revidera avtalen för vårdval BUP respektive vårdval primärvård. En revidering som avsåg vilka ersättningar som gäller utifrån givna insatser enligt vårdvalet. Blandat med förslaget om hur ersättningsmodellen skulle se ut, hade vårdvalsberedningen givit ett yttrande om vårdval BUP ́s ekonomiska situation, där de deklarerade att det var beredningens åsikt att de 20 miljoner som vårdval BUP saknade, borde skjutas över från vårdval primärvård.

Regionstyrelsen var efter ordförandens försäkran enig om att ärendet enbart handlade om förändringar i avtalsskrivningar och inte gällde beslut om den finansiella fördelningen inom vårdvals budget.  

Vi kan därmed konstatera att det inte tagits något beslut om en ekonomisk omfördelning. Trots detta, går Region Dalarna ut med att det ska ske. 

Med anledning av ovanstående frågar jag:
  • Är det majoritetens mening att det ska tas 20 miljoner från vårdval primärvård för att finansiera vårdval BUPs underskott?
  • Om, anser majoriteten inte att det behöver fattas beslut i frågan innan en sådan förändring kommuniceras?

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd/gruppledare

2024-01-24

Plan för att uppnå klimatmålen 2030

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén:

I november 2023 presenterade Vänsterpartiet i vårt förslag till budget och flerårsplan en klimatbudget, som på årsbasis anger i vilken omfattning Region Dalarnas måste minska sina koldioxidutsläpp för att klara av att nå beslutade mål för 2030.

Vi kan notera att det i den budget som majoriteten beslutat om, inte finns något sådant underlag. Under dåvarande budgetfullmäktige var det heller ingen representant från majoriteten som bemötte Vänsterpartiets förslag till att även anta en koldioxidbudget. Jag utgår från att majoritetens tystnad kring Vänsterpartiets förslag inte beror på ointresse.

Med anledning av ovanstående frågar jag:
  • Hur ser majoritetens plan ut för att Region Dalarna ska uppnå utsläppsmålen till 2030? Framförallt undrar jag hur ni säkerställer att arbetet går i rätt riktning och i nödvändig takt, när det i er regionplan saknas delmål och angivna krav på vilka resultat som ska uppnås på vägen?

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd/gruppledare

2024-01-18

  •  

Parti efter parti tappar sikten, kompassen och helheten

Som vilsna i en snöstorm irrar nu parti efter parti genom snårig skog, oförmögna att hitta fram. De har tappat sikten, kompassen och helheten.

Att nu även Socialdemokraterna väljer att pantsätta våra barns och framtida generationers trygghet, genom att anamma borgerlighetens syn på kärnkraft, en för vår planet farlig, dyr och orealistisk energipolitik, är förödande.

De höga elpriserna var murbräckan som fick Socialdemokraternas motstånd att falla och de öppnar nu upp för att fler än tio nya reaktorer ska kunna byggas. En lösning som inte har någon som helst effekt på vare sig inflation eller de skenande elpriserna, på kort eller ens lång sikt.

Frankrike, vars energiproduktion i betydligt högre omfattning lutat sig mot kärnkraften, har haft dyrare elpriser, för att kärnkraft är en mer kostsam lösning. Att Sveriges elproduktion skulle ha varit för låg är inte heller förklaringen till dagens höga elpris. Att övriga länder i Europa gjort sig beroende av gas och inte i tillräcklig hög utsträckning ställt om till förnybar energiproduktion, har skapat denna situation. Som en del i den europeiska elmarknaden får vi Sverige nu betala priset för andra länders bristande energipolitik.

Det är möjligt att med politiska beslut lösa de akuta ekonomiska problem som nu plågar svenska hushåll. Först behöver vi släppa tanken på att marknaden som system kan ersätta handfast konkret politik. Elmarknaden behöver regleras och Vänsterpartiet har länge föreslagit en sådan modell, där elpriset regleras till ett marknadspris baserat på Sveriges produktion och behov och att endast det överskott som exporteras följer Europas marknadspriser på el. Ett systemskifte vi kallar Sverigepris på el. Genom en sådan reglering skulle vi också samtidigt effektivt bekämpa inflationen eftersom en av de största pådrivande faktorerna bakom inflationskrisen, är de stora bolagens krav på vinstutveckling. Att just energibolagen är de stora vinnarna på en marknad som är satt ur spel, möjliggör otroliga övervinster, vilket gör dem till en starkt inflationsdrivande faktor i svensk ekonomi. Elektricitet är inte vilken vara som helst, den är avgörande för ett fungerande samhälle.

Nästa steg för att säkerställa energitillgången i Sverige, vore att återreglera Svenskt elnät. På så sätt kan vi genomföra nödvändiga förstärkningar av vårt elnät och säkra flödet av el genom hela Sverige. Idag när nätet är uppstyckat i olika bolag och där ingen har det övergripande helhetsansvaret av svensk el-infrastruktur, från strategi till utförande, så hindrar det de nödvändiga och kraftfulla åtgärder som behövs.  Slutligen finns det 4,5 miljoner övriga anledningar till att inte bygga ut kärnkraft, frågan om säker slutförvaring är inte löst men enbart den tid det tar för uranets livsfarliga strålning att halveras borde vara ett tillräckligt argument. Det finns inte oändlig tillgång till Uran och vi både kan och vi måste bygga vår energiproduktion på förnybara källor. Här måste Socialdemokraterna tänka om. I höstas fastslog Region Dalarna vilka olika energislag som ska nyttjas och vid det beslutet försvarade S i Dalarna att kärnkraft som källa inte var ett alternativ. Det är åtminstone ett ljus i det tätnande mörkret.

 

Kajsa Fredholm (V), riksdagsledamot för Dalarna
Patrik Liljeglöd (V), Oppositionsråd i Region Dalarna 

2023-12-11

Risk att fler väljer bilen före bussen med regionens nya pris- och zonmodell

 

Korta resor blir dyrare, långa resor blir billigare – men från Borlänge är det alltid långt. Så kan man summera majoritetens resonemang kring den nya zon- och prisstrategin för kollektivtrafiken som regionfullmäktige i måndags beslutade.  

”Kollektivtrafiken i Dalarna har påbörjat en resa som är nödvändig för att göra den bättre än vad den är idag” skriver Abbe Ronsten (S)  i Dala-Demokraten.

Abbe må ha många goda egenskaper men någon reklammakare är han inte. Med budskapet, färre turer och högre priser för de flesta, försöker han sälja in den nya modellen för kollektivtrafiken.

För det är de flesta som får dyrare priser från årsskiftet och det är framförallt den lojale bussåkaren som får betala priset. Nu är det nämligen slut på till exempel möjligheten att via arbetsgivaren köpa ett årskort, så kallat företagskort till ett förmånligt pris.

Överlägset flest personer gör kortare resor med buss, vilket också syns i statistiken där dagens kommunkort står för nära hälften av alla kort som säljs. Om vi översätter vad Abbe i praktiken menar med den korta resans något dyrare priser, innebär det följande.

Bengt i Grycksbo utanför Falun, har idag ett kommunkort som kostar honom 687 kronor i månaden. (hade han köpt ett årskort eller förmånskort hade den summan varit 398 kronor.) Från och med årsskiftet kommer Bengt få betala för gul zon, som gäller hela Dalarna, bortsett Borlänge, när han dagligen pendlar till Falun. Gul priszon innebär en ny månadskostnad för Bengt på 1200 kronor.

Jag kan ha full förståelse för att Bengt i samma ögonblick som han ser det nya priset, sneglar genom fönstret och ut mot uppfarten och bilen. Tyst och stilla gör han beräkningen i sitt huvud. 1,3 mil till jobbet, 2,6 fram och tillbaka. Genomsnitt 20 dagar och bilen drar 0,7. Bensinen kostar 20 kronor per liter… Han landar på summan 728 och konstaterar förbryllat att om han tar bilen istället för buss så spar han 472 kronor i månaden och 5664 kronor per år.

I det läget blir inte valet svårt för Bengt, han tar bilen från och med 1 januari 2024. Bengt är inte heller ensam i länet, för alla de som har kortare resa än 2,2 mil kommer det vara billigare med bil än buss. Abbe, är det rimligt?

Den nya prissättningen som ni nu har beslutat är kontraproduktiv. Den gör kollektivtrafiken som helhet mindre attraktiv och det är ett dåligt vägval för klimatet som kräver att vi får fler resenärer på buss och färre i bil, inte tvärtom.

 

Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd Region Dalarna

2023-11-23

Klimatet behöver få en överordnad betydelse i den ekonomiska flerårsplanen

Den 20 november kommer Regionfullmäktige att fatta beslut om Region Dalarnas budget och ekonomiska plan för 2024-2026. Vänsterpartiet har lagt ett motförslag till majoriteten (S,C,KD & DSP). I en tidigare artikel har vi presenterat några axplock ur Vänsterpartiets ekonomiska budget och prioriteringar. 

Budgeten är ett av regionens viktigaste arbetsredskap och av den anledningen har Vänsterpartiet valt att tillsammans med den ekonomiska flerårsplanen väva in en klimatbudget för kommande år, som anger vilka nivåer av koldioxidutsläpp som Region Dalarna måste ned i för att vi ska kunna nå det uppsatta målet för 2030.

Vänsterpartiet presenterar en klimatbudget tillsammans med den ekonomiska flerårsplanen. Det behöver bli tydligt vad som krävs för att sänka utsläppen med 75% från 2018 års nivå till de satta målen 2030.

Vi gör det eftersom det är nödvändigt att ekonomi och budget går hand i hand med kraven på minskade utsläpp. Genom att anta en klimatbudget blir både nuläge och vägen framåt synliggjord och utstakad. Vi gör det för att öka förståelsen för att nödvändiga åtgärder kommer att behöva vidtas. När mål och delmål upphör att vara diffusa och plötsligt blir ytterst konkreta, svart på vitt i ett budgetark. 

Klimatförändringarna är redan här, vi har ingen tid att förlora och det är dags att inse att budget inte bara handlar om en balans om kronor och ören, utan att klimatet måste få en överordnad betydelse. För när allt kommer kring, vad spelar miljarder och miljoner kronor för roll i en förlorad värld?

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2023-11-15

Vänsterpartiet satsar på Region Dalarnas vårdcentraler

I Regionstyrelsen har nu två alternativ till reviderad budget för Region Dalarna presenterats – majoritetens (S,C,KD & DSP) och Vänsterpartiets förslag. 

Trots att det finns stora skillnader mellan de båda förslagen vad gäller satsningar, vägval och prioriteringar så kommer samtliga budgetförslag att vara hårt belastade av den ekonomiska uppförsbacke som Tidö-regeringen placerat Sveriges kommuner och regioner i. 

Av den del av budget som staten finansierar via så kallade generella statsbidrag har beräkningar gjorts att det hade behövts 28 miljarder för att kunna upprätthålla dagens nivå av välfärd även 2024. Regeringen har beslutat att Sveriges kommuner och regioner får nöja sig med 16 miljarder, alltså 14 miljarder för lite. I klarspråk betyder det att regeringen anser att det antingen är för många anställda inom välfärden eller att dessa arbetare borde avstå löneökning 2024. Största delen av de 28 miljarder är summan för just löner och anställda.

Statens underfinansiering av svensk välfärd innebär att Vänsterpartiet, i likhet med majoriteten, lägger en budget med ett planerat underskott på ca -500 miljoner för 2024. Ett underskott som vi budgeterar att återställa under efterföljande treårsperiod. Det är ekonomiskt ansträngande, men samtidigt är det nödvändigt att vi gör vad vi kan för att upprätthålla och även förstärka regionens verksamheter. Vi gör det i övertygelsen om att en hälso- och sjukvård som kan möta människors behov tidigt också på sikt kan avlasta framtida behov. Därför gör Vänsterpartiet sin enskilt största satsning på primärvården genom att tillföra 30 miljoner mer till regionens vårdcentraler, samtidigt som vi lyfter bort det avkastningskrav på 21 miljoner som majoriteten kräver av våra egna vårdcentraler.

Vi har lyft bort alla krav på avkastning i den egna verksamheten eftersom vi menar att det är ett märkligt sätt att budgetera. Att med ena handen tillföra miljoner och sedan med andra kräva hälften tillbaka genom avkastning. Det är inte rimligt att i en offentlig verksamhet försöka efterlikna affärsmodeller där marknaden i det närmaste till 100% sker inom den egna plånboken. Vänsterpartiets krav på att regionen ska upphöra med s.k. interndebitering innebär smidigare administration och fokus på arbetet och verksamheternas faktiska uppgifter. 

Även Vänsterpartiets budget innehåller besparingsåtgärder. Vi tar bort möjligheten till nystartsbidrag på 900 000 kr för privata vårdcentraler och inför samtidigt ett uppräkningsstopp på politiska arvoden. Dessa två besparingar tillsammans garanterar att Kultur- och bildningsnämnden kan fortsätta ge stöd och stipendier åt kulturen och dess utövare.

Detta är ett axplock ur Vänsterpartiets förslag till budget som debatteras på Regionfullmäktige den 20 november. Välkomna att följa den!

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2023-11-10

Vaccinering mot TBE

Motion till Regionfullmäktige:


Smittskydd Dalarna rekommenderar till att vaccinera sig mot TBE. Trots det är det inte helt lätt att finna information om vart man ska vända sig för att kunna ta TBE-vaccin. Via 1177 meddelas att endast vissa vårdcentraler erbjuder vaccinering men erbjuder ingen hänvisning till var. I praktiken innebär detta att medborgarna i Dalarna blir hänvisade till privata alternativ om de vill ta det av Region Dalarna rekommenderade TBE-vaccinet. Det är rimligt att de förebyggande hälsoinsatser som Region Dalarna förespråkar, också ska tillhandahållas av den egna verksamheten för den som så önskar. 

Rekommendationen för ett få ett fullgott skydd mot TBE är enligt en av de privata utförare som tillhandahåller vaccin tre doser under ett års tid. Priset för en vuxen är 450 kr/dos och 420 kr/dos för barn under 15 år. För en familj med två vuxna och två barn innebär det en totalkostnad på 5220 kr. Det är en prisbild som i sig leder till en ojämlik hälsa, där familjens ekonomiska situation kommer att avgöra om de kan följa Region Dalarnas rekommendationer eller inte.  

Därför yrkar Vänsterpartiet:

  1. Att TBE-vaccinering ska erbjudas via Region Dalarna och att informationen om när och vart det erbjuds är lättillgänglig.
  2. Att kostnaden för TBE-vaccinering ska likställas med priset för ett läkarbesök på en vårdcentral.
  3. Att kostnaden för TBE-vaccinering inräknas i högkostnadsskyddet.

 

Patrik Liljeglöd
Vänsterpartiet

Svar till SD: ”Jag kan absolut ta det moraliska ansvaret”

Kent Ekeroth (SD) beskriver i en debattartikel i Dala-Demokraten vad han anser vara vikten av att Sverige inför angiverilagar och flera av hans påståenden kräver att bemötas. 

Beslutet att skicka in en skrivelse till regeringen om att angiveri inte hör hemma inom hälso- och sjukvården, bygger på att en sådan lagstiftning kommer gå i konflikt med redan antagna och vedertagna etiska lagar och principer som vi menar är viktiga att hålla fast vid. Trots Kents försäkran om att utredningsförslaget skulle vara förenlig med internationella regler och konventioner, så behöver man bara läsa nedanstående slutsatser från EU:s expertråd kring mänskliga rättigheter för att förstå att så inte är fallet.

“Faktiska eller uppfattade skyldigheter att upptäcka och rapportera irreguljära migranter kan avskräcka människor från att utnyttja sina grundläggande rättigheter.

EU:s medlemsstater bör inte använda sig av metoder för att upptäcka irreguljära migranter som i praktiken innebär att dessa inte får tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning eller rättssystemet. Tjänsteleverantörer bör inte vara skyldiga att rapportera papperslösa migranter till migrationsmyndigheterna.” 

Vidare försöker Ekeroth påskina att det i princip skulle ha pågått en okontrollerad invandring i Sverige. Svensk migrationspolitik har alltid varit reglerad och beviset för det är att Sveriges olika regeringar de senaste sju åren strypt åt möjligheterna att söka asyl i Sverige. Utfallet är tydligt, för trots ett brinnande krig i Ukraina, har antalet personer som söker asyl minskat med 159%, enligt SCB. Bilden om en okontrollerad invandring är således skev och syftar endast till att måla upp en hotbild mot att Sverige skulle vara invaderat av människor från främmande kulturer som skapar social oro i landet.

Genom att peka på de allra svagaste och mest utsatta, att de skulle utgöra ett hot mot samhället och enligt Ekeroth lägga grunden för en eskalerande kriminalitet i Sverige, vill han vilseleda läsarens blickar bort från de reella orsakssambanden. Det är en skenande ekonomisk ojämlikhet – de rika blir rikare och de fattiga fattigare – i kombination med en långvarig underfinansiering av svensk välfärd, som lägger grunden för en ökad social oro med dess följder. När framförallt skola och socialtjänst runt omkring i landet inte får nog med pengar för att kunna klara sitt uppdrag får det konsekvenser. Konsekvenser som Ekeroth vill skylla den papperslöse för, därför ska hen jagas. 

Det är förstås enklast, då behöver han inte förklara och försvara Tidö-avtalets ekonomiska politik, som nu visar sig innebära ett statsstödsunderskott på ca 18 miljarder till Sveriges alla kommuner och regioner. Pengar som hade behövts för att bibehålla dagens nivå och standard av välfärd i landet.

Som svar på Ekeroths direkt riktade fråga: Jag kan absolut ta det moraliska ansvaret för att jag vill möjliggöra låt oss säga 1000 människors rätt till att känna trygghet om de söker nödvändig vård, även om en av dessa eventuellt skulle kunna ha begått ett brott.

Frågan går dessutom att vända: Är du beredd att ta det moraliska ansvaret för alla de barn, unga och gamla som kommer att fara illa till följd av det ekonomiska stålbad som blir effekten av Sverigedemokraternas prioriteringar? Är det ansvar, att hellre sänka skatter för de med högst inkomster, priset på snus och diesel, än att säkerställa att välfärden har de pengar den behöver?  

Vad gäller utredningen som Ekeroth menar att vi borde invänta, för att vi ännu inte vet vad den kommer att föreslå. Kort går det att konstatera: som man ropar, får man svar! Det är bara att följa direktiven, för att se varthän denna utredning är tänkt att landa. Därför var det nödvändigt för Region Dalarna att agera redan nu. 

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd
Region Dalarna

2023-09-26