Psykisk hälsa formas i hög grad av samhällets utformning – av hur vi lever, var vi bor och vilka livsvillkor vi har. Ekonomiska förutsättningar, möjligheten till delaktighet och självständighet i vardagen spelar en avgörande roll. Även samhällets stöd i form av fungerande skolor och meningsfulla fritidsaktiviteter kan antingen stärka eller försvaga vår hälsa.
Vänsterpartiet i Region Dalarna menar att det krävs både förebyggande arbete och tidiga insatser, i kombination med en tillgänglig och jämlik vård i hela länet – för vuxna såväl som barn och unga.
En välfungerande samverkan mellan vuxenpsykiatrin och primärvården är avgörande för att människor inte ska falla mellan stolarna. Samarbete med kommunernas socialtjänst är särskilt viktigt för personer med beroendeproblematik, oavsett om det gäller alkohol, narkotika, läkemedel, dopningsmedel, spel om pengar eller andra beroendeframkallande medel.
Vi är också övertygade om att insatser från elevhälsa, ungdomsmottagning och samtalsmottagning för barn och unga behöver samordnas med barn- och ungdomspsykiatrin bättre. Det gynnar verksamheten och de barn och unga som behöver hjälp. Vi ser samtidigt hur privatiseringen av Region Dalarnas barn- och ungdomspsykiatri har lett till splittring, ökade kostnader och minskad samordning. Därför anser vi att vården bör återtas i egen regi.
Minskad ojämlikhet och bättre hälsa hänger ihop – och det är politiken som bär ansvaret. För att bygga ett mer rättvist samhälle, i både Sverige och Dalarna, behöver vi byta regering och regionalt styre nästa år.
Nathalie Thomsen
Politisk sekreterare, ers. Regionfullmäktige
Vänsterpartiet i Dalarna uttrycker vårt helhjärtade stöd för Vårdförbundets viktiga strid. Vårdarbetarna behöver en arbetsmiljö som gör att de orkar med sina jobb på lång sikt, där vården har tillräcklig bemanning och inte bygger på övertid.
Vårdförbundets strid är också en strid för alla oss andra. De flesta som arbetar känner igen problem med underbemanning, krav på övertid och pressade arbetsvillkor. Istället för att anpassa våra liv efter arbetsgivarnas planering behöver vi alla få makt över vår arbetstid och våra liv.
Idag står sjukvården inför allvarliga hot med nedskärningar som drabbar både medarbetare och patienter. Det gör Vårdförbundets strid för en fungerande vård ännu viktigare och ställer krav på att regeringen ingriper och tillsätter de
resurser som behövs. En väl fungerande hälso- och sjukvård kräver en väl fungerande arbetsplats för alla som arbetar där.
Enligt Vårdförbundet tvingas allt fler att arbeta deltid för att orka med arbetslivet. Under en livstid innebär det att en sjuksköterska förlorar 7 miljoner kronor enligt deras beräkningar om hon arbetar 75 %. Samtidigt uppger 4 av 10 unga som arbetar i vården att de inte tror att de kommer arbeta ett helt yrkesliv på grund av den höga arbetsbelastningen.
Sänkt arbetstid med bibehållen lön innebär att fler orkar arbeta heltid och ett helt arbetsliv. Det är inte bara viktigt för att vården ska fungera. Det motverkar också att kvinnor blir fattigpensionärer och att de får mer pengar i
plånboken eftersom de kan gå upp i tid. I ett läge där Sverige är rekordrikt är det en rimlig prioritering. Sänkt arbetstid är en fråga om fördelning av samhällets förmögenhet, jämställdhet och en fungerande vård.
Vi uttalar vårt stöd till Vårdförbundets krav på förkortade arbetstider med bibehållen lön.
Vi kräver att regeringen skjuter till de resurser som krävs för arbetstidsförkortning och för att upprätthålla minst dagens nivå på välfärd.
Vi uppmanar Region Dalarna och samtliga kommuner i länet att verka för att SKR ska förhandla om arbetstidsförkortning i linje med Vårdförbundets avtalskrav.
Den 23 mars genomfördes Vänsterpartiet Dalarnas distriktsårskonferens på Folkets hus i Rättvik. Vänsterpartister från hela Dalarna deltog som både ombud och ersättare för sina partiföreningar.
Linn Wegemo, ledamot i Partistyrelsen, gästade oss och valdes som distriktsårskonferensens ordförande. Ulla Fridh, från Distriktsstyrelsen och regiongruppen, valdes som sekreterare. Nathalie Thomsen och Thomas Nilsson valdes som justerare tillika rösträknare. Daniel Kåks, distriktsordförande, ledde konferensen.
Distriktsårskonferensens deltagare.
Efter en inledande fikapaus och en uppstart av konferensen ajournerades den och deltagarna splittrade på sig för att genomföra könsseparatistiska träffar. Kvinnogruppen leddes av Nathalie Thomsen (som hoppade in i Jenny Larssons frånvaro) och mansgruppen leddes av Daniel Kåks.
Efter det upptogs handlingarna igen. Som en tradition brukar distriktsårskonferens ha en parentation vilket är en minnesstund där man uppmärksammar partikamrater i distriktet som avlidit under det senaste året. I år var inget undantag och som föregående år ledde Kjell Nordqvist parentationen på ett fint och respektfullt sätt med dikter och en tyst minut med tända ljus. Under året har tre kamrater av distriktets medlemmar avlidit. Dessa tre var Steve Rosén, Mariana Rosén och Lina Svensson, varav allihopa var från Falun. Vila i frid, kamrater.
Kjell Nordqvist läser dikter under minnesstunden.
Efter parentationen fortsatte konferensen att avhandla rapporter. Patrik Liljeglöd, som är partiets oppositionsråd i Region Dalarna, rapporterade vad regiongruppen arbetat med under 2023. Partiet sitter i opposition denna mandatperiod medan de partierna som styr är S, C, KD och DSP. Patrik rapporterade om att gruppens politiska arbetet handlat mycket om kollektivtrafiken då regionen valde att göra om hela pris- och zonmodellen för Dalarnas kollektivtrafik. Vänsterpartiet arbetade både politiskt och aktivt ute på gatorna och delade flygblad för att stoppa förslaget och få till ett förslag som istället skulle öka och förenkla resandet i motsats till vad den politiska majoriteten drev. Tyvärr genomfördes majoritetens förslag.
Vänsterpartiet lyckades driva igenom ett nämndinitiativ till att Region Dalarna skulle yttra sig emot den angiverilag som presenterats av den SD-stödda högerregeringen. Med Socialdemokraternas och Centerpartiets stöd gick det igenom och en skrivelse har nu skickats till regeringen undertecknat Region Dalarna.
Andra frågor som har drivits av regiongruppen är om det nya måltidssystemet i Falu lasaretts kök, smärtrehabiliteringen i Falun, avgiftsfria sommarlovskort för barn och unga, bibehålla förutsättningar för kulturen, avgiftsfri TBE-vaccinering, klimatbudget, avgiftsfri tillgång till egna journaler och såklart egna budgetförslag.
Patrik Liljeglöd om Vänsterpartiets arbete i Region Dalarna.
När regiongruppens rapport var avklarad var det dags för rapport från riksdagen där Kajsa Fredholm är Dalarnas riksdagsledamot. Tyvärr kunde Kajsa inte delta under distriktsårskonferensen men lämnade en video där hon berättade om riksdagsgruppens arbete under 2023. Kajsa berättade bland annat om Vänsterpartiets budgetmotion, klimatarbetet som är det område hon själv är partiets politiska talesperson i, om sänkta matpriser och även om regeringens nedskärningar.
Distriktets verksamhetsberättelse för 2023 var nästa punkt på agendan. Där berättade ordföranden Daniel Kåks om vad styrelsen arbetat med och gjort under det föregående året. Styrelsen har tillstörsta delen fokuserat på på skapande av intern organisatorisk struktur samtutbildning. Den nya organisatoriska strukturen gjordes bland annat genom att inrätta ett verkställande utskott och dela ut ansvarsområden på en del av ledamöterna. Rikard Rudolfsson var den fackligt-politiskt ansvarige för distriktet, Jenny Larsson den internfeministiskt ansvarige och Lars ”Fimpen” Bech utbildningsansvarig.
Under förra årets distriktsårskonferens antogs ett uttalande om att distriktet stöttade den feministiska revolutionen i Iran.
Under året har distriktet också genomfört en Ledarskapsutbildning tillsammans med Vänsterpartiet Västmanland. Utbildningen var riktad mot distriktsstyrelse, partiföreningsordföranden och gruppledare. Sedan i vanlig tradition har medlemmar valts att få åka på Vänsterdagarna.
Distriktets verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse rapporteras av ordföranden Daniel Kåks.
Revisorn Thomas Nilsson tar vid efter den ekonomiska berättelsen för att rapportera revisionsberättelsen. Den visade på en god ekonomisk hushållning och att han föreslår att distriktsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet, vilket de senare också gjordes.
Sedan kom konferensens största punkt – verksamhetsplanen för 2024. Ulla Fridh föredrog förslaget som distriktsstyrelsen har tagit fram. Flera deltagare på mötet begärde ordet för att kommentera förslaget. Bland annat nämndes vikten av miljö- och klimatarbete, Nato och skolan. Mötet beslutade att bifalla det yrkandet samt att det beslutades att distriktet ska stödja kunskapsfördjupning och opinionsarbete i frågorna. Nathalie Thomsen yrkade sen på att distriktsstyrelsen under det kommande verksamhetsåret ska se över intresset från medlemmarna om det finns intresse att inrätta en kvinnogrupp. Verksamhetsplanen bifölls sedan med ovanstående ändringar.
Ulla Fridh föredrar om verksamhetsplanen.
Sedan var det dags för nästa stora punkt – valen. Besluten som togs listas nedan.
Fastställande av distriktsstyrelsens storlek: 5 ordinarie ledamöter.
4 ersättare.
Val av distriktsordförande: Daniel Kåks, Hedemora.
Val av ordinarie ledamöter till distriktsstyrelsen: Jenny Larsson, Mora.
Eva Janstad, Orsa.
Ulla Fridh, Falun.
Ulf Bengtsson, Avesta.
Val av suppleanter till distriktsstyrelsen: Rikard Rudolfsson, Borlänge.
Kjell Nordqvist, Falun.
Matts Hammarqvist, Borlänge.
Mats Haglund, Rättvik.
Val av ordinarie revisor: Thomas Nilsson, Falun.
Val av revisorssuppleant: Thord Birgersson, Avesta.
Fastställande av valberedningens storlek: 3 ledamöter.
Val av valberedning: Maja Gilbert Westholm, Falun.
Conny Hansson, Rättvik.
Pia Aronsson, Avesta.
Det bjöds på vegetariskt till lunch.
När valen var gjorde var det dags för ombuden att besluta om ett förslag till skriftligt uttalande om Palestina. Förslaget har tagits fram av Lorena Diaz Pohl från Falun som är ordförande i Vänsterpartiet Falun samt arbetar aktivt för Palestina-frågan här i Dalarna. Det yrkades på 4 redaktionella ändringsförslag, i övrigt antogs uttalandet. Mötet bestämde även att uttalandet ska publiceras i media samt att ett dokument med om vilka Israel-relaterade varor som bör bojkottas ska upprättas och skickas ut.
Till sist kom vi till konferensens sista punkt – mötets avslutande. Daniel Kåks tackade av de tidigare förtroendevalda i distriktet som inte ställde upp för omval. Distriktsstyrelsens ledamöter Johanna Magnusson och Lars-Erik ”Fimpen” Bech, ersättaren Patrik Liljeglöd och revisorssuppleanten Anna Maria Busk tackades av med blommor. Även Linn Wegemo tackades med blommor för sin insats som mötesordförande.
Konferensen avslutades i god stämning med nya (och ”gamla”) kamrater på förtroendeposter, nya beslut inför det kommande året och ett slagkraftigt uttalande med stöd för Palestinas kamp. Nu blickar vi framåt mot ett härligt verksamhetsår för 2024!
I jakten efter miljonerna har nu majoriteten i hälso- och sjukvårdsnämnden tagit ett kortsiktigt beslut att minska på vårdnära service (VNS).
Konkret innebär det att arbetsuppgifter såsom slutstädning, patienttransporter, materialförsörjning m.m. som idag utförs av VNS, nu ska läggas ovanpå främst undersköterskornas redan tunga arbetsbörda. Ökad stress, sämre kvalitet och en ökad känsla av otillräcklighet är en konsekvens. Vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att på lång sikt både bibehålla och rekrytera den kompetens hälso- och sjukvården behöver i Dalarna.
Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är vägvalet från S, C, KD, DSP och även SD som yrkade bifall till förslaget, att gå i helt fel riktning. Socialstyrelsen är tydlig i sina rekommendationer om hur Regionerna behöver arbeta för att minska antalet vårdrelaterade infektioner.
“En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen.– socialstyrelsen”
Även regionens patientsäkerhetsberättelse för 2023 betonar vikten av VNS insatser för patientsäkerheten. Slutsatsen blir därför tyvärr att både arbetsmiljö och patientsäkerhet får stryka på foten när majoriteten ställer 2024 års ekonomiska resultat mot verksamhetens behov.
Att Region Dalarnas prognostiserade underskott är stort, det kan ingen förneka. Men just därför behövs långsiktiga perspektiv och då blir detta beslut riktigt beklämmande. Att dra in på VNS personal kan verka som en besparing, men då arbetsuppgifterna kvarstår måste någon annan göra dessa. Denna någon annan kommer i de flesta fall vara en undersköterska som redan idag knappt hinner med det hen ska, på grund av rådande underbemanning i vården. Risken för ökade sjukskrivningstal och ökade kostnader för övertid är uppenbart påtaglig.
Genomsnittskostnaden för varje patient som insjuknar på grund av en infektion som den ådragit sig under sin vistelse i vården, är 107 000 kr. Socialstyrelsen har uppskattat att var tionde patient på Sveriges sjukhus, är en konsekvens av en vårdrelaterad infektion. Därför blir beslutet om att reducera VNS inte enbart att handla om en kraftig kvalitetsförsämring, utan att den dessutom har en hög potential till att bli kostnadsdrivande.
Trots allt tal om ekonomi är det samtidigt viktigt att påpeka – att oavsett kostnad, är det vår plikt, vår skyldighet att säkerställa att det bedrivs en patientsäker vård i Dalarna och att varje person som drabbas av en vårdrelaterad infektion – är EN för mycket.
Den svenska sjukvården har det oerhört svårt! Stora nedskärningar planeras och genomförs oavsett de skriande behoven. Underskotten i landets regioner förväntas bli 24 miljarder kronor i år. Så här stora ekonomiska problem har sjukvården inte haft sedan 1990-talskrisen och saneringen av statsfinanserna. Det är till och med ett värre läge nu, trots statens goda finanser.
Den SD-ledda regeringen skulle kunna se till att nedskärningar i sjukvården undviks men det finns en ovilja att göra det, i motsats till väljarnas och folkets vilja. Sjukvården rankas alltid högt av väljarna i val och så även nu, visar en färsk undersökning då vården prioriterades högst.
Statsminister Ulf Kristersson lämnade nyligen ett löfte; regeringen ska se till att vårdpersonal inte behöver sägas upp i den svenska sjukvården. Det löftet behöver infrias snarast för vi ser hur varslen rullar på i många regioner.
Sjukvårdspersonal i Sverige varslas trots att de behövs, tjänster återbesätts inte när någon slutar eller går i pension, vårdplatser dras in, vårdavdelningar läggs ned, fortbildning och utbildning nekas vårdpersonalen. I Region Gävleborg blir det hårdare bedömningar av sjukresor. Priserna i kollektivtrafiken ökar. I flera län har också bussturer och avgångar dragits in. Allt det här leder till sämre patientsäkerhet, försämrad arbetsmiljö och ökad stress för vårdpersonalen och minskad tillgänglighet till vården. Det blir svårare för många att ta sig till jobbet eller vårdbesöket när tillgängligheten till kollektivtrafiken minskar. Utsläppen ökar dessutom när fler tvingas välja bilen.
Sjukvården behöver ökade resurser för att möta personalbristen med förbättrade arbetsvillkor och arbetsmiljö, fler vårdplatser och ökad kontinuitet för bättre patientsäkerhet. Det behövs resurser för att införa nya behandlingsmetoder, mediciner och teknik, men det behövs också satsningar på kollektivtrafiken för att möta klimatförändringarna och människors behov att kunna ta sig till arbetet, utbildningen eller fritidsaktiviteter.
Det behövs en regering med tydlig politisk vilja som tar ansvar för sjukvården, patienternas behov och vårdpersonalens rådande arbetssituation och arbetsvillkor. Vänsterpartiet har nationellt pressat den SD-beroende regeringen för att de ska leva upp till statsministerns löfte om att inga vårdanställda ska sägas upp. Regeringen och SD är kallsinniga; i nuläget blir det inga mer pengar till vården från SD och regeringen.
Runt om i landet, oavsett färg på den politiska ledningen, har försök gjorts att få regeringen att agera, men de fortsätter gömma sig, bland annat bakom inflationen, utan att kunna förklara hur fler patienter i operationsköerna, en sönderstressad vårdpersonal och minskad patientsäkerhet skulle bidra till minskad inflation. De vet att det de påstår inte stämmer, men de verkar inte bry sig.
Karin Rågsjö (V), vårdpolitisk talesperson Ulla Andersson (V), regionråd i opposition, Region Gävleborg Jessica Karlqvist (V), regionråd i opposition, Region Örebro Lotta Back (V), gruppledare, Region Sörmland Patrik Liljeglöd (V), regionråd i opposition, Region Dalarna Heidi-Maria Wallinder (V), regionråd i opposition, Region Västmanland Kristina Sjöström (V), gruppledare, Region Gävleborg Felicia Granath (V), regionråd i opposition, Region Västmanland Neil Ormerod (V), regionråd, Region Uppsala Salima Korshed (V), regionråd, Region Uppsala
Korta resor blir dyrare, långa resor blir billigare – men från Borlänge är det alltid långt. Så kan man summera majoritetens resonemang kring den nya zon- och prisstrategin för kollektivtrafiken som regionfullmäktige i måndags beslutade.
”Kollektivtrafiken i Dalarna har påbörjat en resa som är nödvändig för att göra den bättre än vad den är idag” skriver Abbe Ronsten (S) i Dala-Demokraten.
Abbe må ha många goda egenskaper men någon reklammakare är han inte. Med budskapet, färre turer och högre priser för de flesta, försöker han sälja in den nya modellen för kollektivtrafiken.
För det är de flesta som får dyrare priser från årsskiftet och det är framförallt den lojale bussåkaren som får betala priset. Nu är det nämligen slut på till exempel möjligheten att via arbetsgivaren köpa ett årskort, så kallat företagskort till ett förmånligt pris.
Överlägset flest personer gör kortare resor med buss, vilket också syns i statistiken där dagens kommunkort står för nära hälften av alla kort som säljs. Om vi översätter vad Abbe i praktiken menar med den korta resans något dyrare priser, innebär det följande.
Bengt i Grycksbo utanför Falun, har idag ett kommunkort som kostar honom 687 kronor i månaden. (hade han köpt ett årskort eller förmånskort hade den summan varit 398 kronor.) Från och med årsskiftet kommer Bengt få betala för gul zon, som gäller hela Dalarna, bortsett Borlänge, när han dagligen pendlar till Falun. Gul priszon innebär en ny månadskostnad för Bengt på 1200 kronor.
Jag kan ha full förståelse för att Bengt i samma ögonblick som han ser det nya priset, sneglar genom fönstret och ut mot uppfarten och bilen. Tyst och stilla gör han beräkningen i sitt huvud. 1,3 mil till jobbet, 2,6 fram och tillbaka. Genomsnitt 20 dagar och bilen drar 0,7. Bensinen kostar 20 kronor per liter… Han landar på summan 728 och konstaterar förbryllat att om han tar bilen istället för buss så spar han 472 kronor i månaden och 5664 kronor per år.
I det läget blir inte valet svårt för Bengt, han tar bilen från och med 1 januari 2024. Bengt är inte heller ensam i länet, för alla de som har kortare resa än 2,2 mil kommer det vara billigare med bil än buss. Abbe, är det rimligt?
Den nya prissättningen som ni nu har beslutat är kontraproduktiv. Den gör kollektivtrafiken som helhet mindre attraktiv och det är ett dåligt vägval för klimatet som kräver att vi får fler resenärer på buss och färre i bil, inte tvärtom.
Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd Region Dalarna
I Regionstyrelsen har nu två alternativ till reviderad budget för Region Dalarna presenterats – majoritetens (S,C,KD & DSP) och Vänsterpartiets förslag.
Trots att det finns stora skillnader mellan de båda förslagen vad gäller satsningar, vägval och prioriteringar så kommer samtliga budgetförslag att vara hårt belastade av den ekonomiska uppförsbacke som Tidö-regeringen placerat Sveriges kommuner och regioner i.
Av den del av budget som staten finansierar via så kallade generella statsbidrag har beräkningar gjorts att det hade behövts 28 miljarder för att kunna upprätthålla dagens nivå av välfärd även 2024. Regeringen har beslutat att Sveriges kommuner och regioner får nöja sig med 16 miljarder, alltså 14 miljarder för lite. I klarspråk betyder det att regeringen anser att det antingen är för många anställda inom välfärden eller att dessa arbetare borde avstå löneökning 2024. Största delen av de 28 miljarder är summan för just löner och anställda.
Statens underfinansiering av svensk välfärd innebär att Vänsterpartiet, i likhet med majoriteten, lägger en budget med ett planerat underskott på ca -500 miljoner för 2024. Ett underskott som vi budgeterar att återställa under efterföljande treårsperiod. Det är ekonomiskt ansträngande, men samtidigt är det nödvändigt att vi gör vad vi kan för att upprätthålla och även förstärka regionens verksamheter. Vi gör det i övertygelsen om att en hälso- och sjukvård som kan möta människors behov tidigt också på sikt kan avlasta framtida behov. Därför gör Vänsterpartiet sin enskilt största satsning på primärvården genom att tillföra 30 miljoner mer till regionens vårdcentraler, samtidigt som vi lyfter bort det avkastningskrav på 21 miljoner som majoriteten kräver av våra egna vårdcentraler.
Vi har lyft bort alla krav på avkastning i den egna verksamheten eftersom vi menar att det är ett märkligt sätt att budgetera. Att med ena handen tillföra miljoner och sedan med andra kräva hälften tillbaka genom avkastning. Det är inte rimligt att i en offentlig verksamhet försöka efterlikna affärsmodeller där marknaden i det närmaste till 100% sker inom den egna plånboken. Vänsterpartiets krav på att regionen ska upphöra med s.k. interndebitering innebär smidigare administration och fokus på arbetet och verksamheternas faktiska uppgifter.
Även Vänsterpartiets budget innehåller besparingsåtgärder. Vi tar bort möjligheten till nystartsbidrag på 900 000 kr för privata vårdcentraler och inför samtidigt ett uppräkningsstopp på politiska arvoden. Dessa två besparingar tillsammans garanterar att Kultur- och bildningsnämnden kan fortsätta ge stöd och stipendier åt kulturen och dess utövare.
Detta är ett axplock ur Vänsterpartiets förslag till budget som debatteras på Regionfullmäktige den 20 november. Välkomna att följa den!
Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna
Smittskydd Dalarna rekommenderar till att vaccinera sig mot TBE. Trots det är det inte helt lätt att finna information om vart man ska vända sig för att kunna ta TBE-vaccin. Via 1177 meddelas att endast vissa vårdcentraler erbjuder vaccinering men erbjuder ingen hänvisning till var. I praktiken innebär detta att medborgarna i Dalarna blir hänvisade till privata alternativ om de vill ta det av Region Dalarna rekommenderade TBE-vaccinet. Det är rimligt att de förebyggande hälsoinsatser som Region Dalarna förespråkar, också ska tillhandahållas av den egna verksamheten för den som så önskar.
Rekommendationen för ett få ett fullgott skydd mot TBE är enligt en av de privata utförare som tillhandahåller vaccin tre doser under ett års tid. Priset för en vuxen är 450 kr/dos och 420 kr/dos för barn under 15 år. För en familj med två vuxna och två barn innebär det en totalkostnad på 5220 kr. Det är en prisbild som i sig leder till en ojämlik hälsa, där familjens ekonomiska situation kommer att avgöra om de kan följa Region Dalarnas rekommendationer eller inte.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
Att TBE-vaccinering ska erbjudas via Region Dalarna och att informationen om när och vart det erbjuds är lättillgänglig.
Att kostnaden för TBE-vaccinering ska likställas med priset för ett läkarbesök på en vårdcentral.
Att kostnaden för TBE-vaccinering inräknas i högkostnadsskyddet.
Kent Ekeroth (SD) beskriver i en debattartikel i Dala-Demokraten vad han anser vara vikten av att Sverige inför angiverilagar och flera av hans påståenden kräver att bemötas.
Beslutet att skicka in en skrivelse till regeringen om att angiveri inte hör hemma inom hälso- och sjukvården, bygger på att en sådan lagstiftning kommer gå i konflikt med redan antagna och vedertagna etiska lagar och principer som vi menar är viktiga att hålla fast vid. Trots Kents försäkran om att utredningsförslaget skulle vara förenlig med internationella regler och konventioner, så behöver man bara läsa nedanstående slutsatser från EU:s expertråd kring mänskliga rättigheter för att förstå att så inte är fallet.
“Faktiska eller uppfattade skyldigheter att upptäcka och rapportera irreguljära migranter kan avskräcka människor från att utnyttja sina grundläggande rättigheter. EU:s medlemsstater bör inte använda sig av metoder för att upptäcka irreguljära migranter som i praktiken innebär att dessa inte får tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning eller rättssystemet. Tjänsteleverantörer bör inte vara skyldiga att rapportera papperslösa migranter till migrationsmyndigheterna.”
Vidare försöker Ekeroth påskina att det i princip skulle ha pågått en okontrollerad invandring i Sverige. Svensk migrationspolitik har alltid varit reglerad och beviset för det är att Sveriges olika regeringar de senaste sju åren strypt åt möjligheterna att söka asyl i Sverige. Utfallet är tydligt, för trots ett brinnande krig i Ukraina, har antalet personer som söker asyl minskat med 159%, enligt SCB. Bilden om en okontrollerad invandring är således skev och syftar endast till att måla upp en hotbild mot att Sverige skulle vara invaderat av människor från främmande kulturer som skapar social oro i landet.
Genom att peka på de allra svagaste och mest utsatta, att de skulle utgöra ett hot mot samhället och enligt Ekeroth lägga grunden för en eskalerande kriminalitet i Sverige, vill han vilseleda läsarens blickar bort från de reella orsakssambanden. Det är en skenande ekonomisk ojämlikhet – de rika blir rikare och de fattiga fattigare – i kombination med en långvarig underfinansiering av svensk välfärd, som lägger grunden för en ökad social oro med dess följder. När framförallt skola och socialtjänst runt omkring i landet inte får nog med pengar för att kunna klara sitt uppdrag får det konsekvenser. Konsekvenser som Ekeroth vill skylla den papperslöse för, därför ska hen jagas.
Det är förstås enklast, då behöver han inte förklara och försvara Tidö-avtalets ekonomiska politik, som nu visar sig innebära ett statsstödsunderskott på ca 18 miljarder till Sveriges alla kommuner och regioner. Pengar som hade behövts för att bibehålla dagens nivå och standard av välfärd i landet.
Som svar på Ekeroths direkt riktade fråga: Jag kan absolut ta det moraliska ansvaret för att jag vill möjliggöra låt oss säga 1000 människors rätt till att känna trygghet om de söker nödvändig vård, även om en av dessa eventuellt skulle kunna ha begått ett brott. Frågan går dessutom att vända: Är du beredd att ta det moraliska ansvaret för alla de barn, unga och gamla som kommer att fara illa till följd av det ekonomiska stålbad som blir effekten av Sverigedemokraternas prioriteringar? Är det ansvar, att hellre sänka skatter för de med högst inkomster, priset på snus och diesel, än att säkerställa att välfärden har de pengar den behöver?
Vad gäller utredningen som Ekeroth menar att vi borde invänta, för att vi ännu inte vet vad den kommer att föreslå. Kort går det att konstatera: som man ropar, får man svar! Det är bara att följa direktiven, för att se varthän denna utredning är tänkt att landa. Därför var det nödvändigt för Region Dalarna att agera redan nu.
Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd
Region Dalarna
Region Dalarna har möjligheten att göra just de förändringar som kollektivtrafiknämndens ordförande Abbe Ronsten (S) ger uttryck för i tidningen. ”(..) att utveckla biljettsystemet för att göra det enklare och mer attraktivt att resa, främst i våra starka transportstråk där vi ser en stor möjlighet att få fler resande!”
Ambitionen delar vi, men vi ser även att majoriteten med full kraft snubblar och faller på mållinjen, när de föreslår en 2-zons lösning som kommer göra Borlänge till en paria ur ett resandeperspektiv.
Vänsterpartiet har tidigare presenterat betydligt modigare förslag för kollektivtrafiken. Dock såg vi en möjlighet att genom smärre justeringar i liggande förslag åstadkomma större förändringar som skulle göra kollektivtrafiken just mer attraktiv.
Vänsterpartiet föreslog att Dalarna skulle vara 1 zon, kompletterat med stadzoner, där Mora-Orsa skulle utgöra en gemensam stadszon. Det är ett alternativ som är 8 miljoner dyrare om antalet resenärer förblir oförändrat. Med ett helt enhetligt Dalapris ser vi bättre förutsättningar att uppnå målet med fler som väljer att resa kollektivt. Uppnås det målet, blir också den ökade kostnaden lägre.
Det är för oss obegripligt att Ronsten säger sig vilja göra prisbilden mer logisk och samtidigt föreslå en prisbild som så tydligt pekar på – res gärna i Dalarna, men undvik för allt i världen en resa som tar dig in eller ut ur Borlänge kommun.
Jag tror att åtminstone invånarna i ett av länets två största kommuner kommer att finna detta förslag både svårbegripligt och inte särskilt rättvist. I jämförelse med dagens pris kommer exempelvis enkelbiljetten mellan Falun och Borlänge öka med 21% vilket inte är rimligt om målsättningen är att antalet resenärer ska öka.
Det är Regionfullmäktige som slutligen bestämmer, Regionstyrelsen ger bara en rekommendation. Än finns det tid att ta rätt beslut, så ta chansen, det är en unik möjlighet att faktiskt göra kollektivtrafiken betydligt mer attraktiv. Till en förhållandevis låg kostnad dessutom.
David Örnberg (V)
2 vice ordförande, Kollektivtrafiknämnden
Region Dalarna
Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd
Region Dalarna
Pris- och zonmodell för kollektivtrafik inom Region Dalarna
Reservation:
Vänsterpartiet ser positivt på Region Dalarnas ambition att förenkla och göra kollektivtrafiken mer tillgänglig i länet, genom att göra priset mer förutsägbart och övergripbart. Däremot menar vi att det beslut som fattats snubblar på mållinjen och istället för att förenkla, riskerar att minska förståelsen kring prissättningen, som i viss mån pekar ut Borlänge kommun som en paria ur ett resenärsperspektiv.
Vänsterpartiet föreslår därför istället att Dalarna utgörs av en zon, där priset för kommungränsöverskridande resor skulle vara 50 kr oavsett destination, kombinerat med stadszonsindelningar med en lägre pristaxa. (35 kr)
I vårt förslag räknas även Mora – Orsa in som en gemensam stadszon. Ur ekonomiskt perspektiv innebär Vänsterpartiets förslag ett i det närmaste försumbart dyrare alternativ.
Värt att notera är att Vänsterpartiets färdriktning och slutmål för prissättning är att Region Dalarna i slutänden bör tillhandahålla en avgiftsfri kollektivtrafik, eftersom det på en avgörande nivå skulle kunna växla om människors resande från privatbilism till kollektivt åkande, vilket är nödvändigt för att kunna minska utsläppen och nå uppsatta klimatmål. Vänsterpartiets förslag i detta ärende ska alltså ses som ett steg i en process som slutligen kan möjliggöra avgiftsfri kollektivtrafik när det parlamentariska läget så tillåter.
Den 18 september kommer Vänsterpartiets nämndinitiativ upp på Regionstyrelsen, där vi uppmanar Regionstyrelsen att ta ställning för att trygghet och tillit alltid ska prägla mötet med hälso- och sjukvården oavsett vem du är.
Nu när regeringen har tillsatt en utredning för att kunna utforma något som bäst kan beskrivas som en angiverilagstiftning, är det viktigt att vi som ansvariga för hälso- och sjukvård tidigt agerar. Vi behöver signalera att det förslag som regeringen på uppmaning av Tidöavtalet just nu arbetar på, strider mot grundläggande principer och nu gällande lagstiftning kring hälso- och sjukvård. Den som är i behov av vård ska vara trygg i att kunna söka den.
Det är viktigt att förstå att en angiverilagstiftning med stor sannolikhet kommer kunna bli en avgörande faktor om liv kommer kunna gå att räddas eller inte. De som kommer drabbas av en sådan lagstiftning är de som redan idag befinner sig i en utsatt situation. Det kan handla om kvinnor som utsatts för trafficking, våld i nära relation eller drabbats av komplikationer under sin graviditet som kräver akut vård. Det är dessa och många fler, vars liv angiverilagstiftningen sätter på spel om en anmälningsplikt införs. Därför har Vänsterpartiet begärt upp frågan till Regionstyrelsen.
Glädjande i sammanhanget är att Centerpartiet genom Sofia Jarl redan aviserat att de tänker rösta ja för vårt initiativ. Det innebär att om vår begäran skulle fällas av Region Dalarnas majoritet så sker det inte genom deras försorg, såtillvida Centerpartiet inte gör ett tvärt omkast i frågan, men det har jag svårt att tro. Låt oss hoppas att Regionstyrelsens röstande ledamöter lägger en röst för trygghet, medmänsklighet och principen att möjligheten att rädda liv alltid ska vara överordnat.
Låt Region Dalarnas budskap till regeringens och dess utredning, att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ägna sig åt vård – inte angiveri.
Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd i Region Dalarna
Psykisk hälsa formas i hög grad av samhällets utformning – av hur vi lever, var vi bor och vilka livsvillkor vi har. Ekonomiska förutsättningar, möjligheten till delaktighet och självständighet i vardagen spelar en avgörande roll. Även samhällets stöd i form av fungerande skolor och meningsfulla fritidsaktiviteter kan antingen stärka eller försvaga vår hälsa.
