Skip to main content

Etikett: Kristdemokraterna

I regionens jakt på miljonerna får arbetsmiljö och patientsäkerhet stryka på foten

     

I jakten efter miljonerna har nu majoriteten i hälso- och sjukvårdsnämnden tagit ett kortsiktigt beslut att minska på vårdnära service (VNS).

Konkret innebär det att arbetsuppgifter såsom slutstädning, patienttransporter, materialförsörjning m.m. som idag utförs av VNS, nu ska läggas ovanpå främst undersköterskornas redan tunga arbetsbörda. Ökad stress, sämre kvalitet och en ökad känsla av otillräcklighet är en konsekvens. Vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att på lång sikt både bibehålla och rekrytera den kompetens hälso- och sjukvården behöver i Dalarna. 

Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är vägvalet från S, C, KD, DSP och även SD som yrkade bifall till förslaget, att gå i helt fel riktning. Socialstyrelsen är tydlig i sina rekommendationer om hur Regionerna behöver arbeta för att minska antalet vårdrelaterade infektioner.

En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen. – socialstyrelsen”

Även regionens patientsäkerhetsberättelse för 2023 betonar vikten av VNS insatser för patientsäkerheten. Slutsatsen blir därför tyvärr att både arbetsmiljö och patientsäkerhet får stryka på foten när majoriteten ställer 2024 års ekonomiska resultat mot verksamhetens behov. 

Att Region Dalarnas prognostiserade underskott är stort, det kan ingen förneka. Men just därför behövs långsiktiga perspektiv och då blir detta beslut riktigt beklämmande. Att dra in på VNS personal kan verka som en besparing, men då arbetsuppgifterna kvarstår måste någon annan göra dessa. Denna någon annan kommer i de flesta fall vara en undersköterska som redan idag knappt hinner med det hen ska, på grund av rådande underbemanning i vården. Risken för ökade sjukskrivningstal och ökade kostnader för övertid är uppenbart påtaglig. 

Genomsnittskostnaden för varje patient som insjuknar på grund av en infektion som den ådragit sig under sin vistelse i vården, är 107 000 kr. Socialstyrelsen har uppskattat att var tionde patient på Sveriges sjukhus, är en konsekvens av en vårdrelaterad infektion. Därför blir beslutet om att reducera VNS inte enbart att handla om en kraftig kvalitetsförsämring, utan att den dessutom har en hög potential till att bli kostnadsdrivande.

Trots allt tal om ekonomi är det samtidigt viktigt att påpeka – att oavsett kostnad, är det vår plikt, vår skyldighet att säkerställa att det bedrivs en patientsäker vård i Dalarna och att varje person som drabbas av en vårdrelaterad infektion – är EN för mycket.

 

Patrik Liljeglöd,
oppositionsråd Region Dalarna

Ulla Fridh,
ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden

2024-03-28

Vänsterpartiet satsar på Region Dalarnas vårdcentraler

I Regionstyrelsen har nu två alternativ till reviderad budget för Region Dalarna presenterats – majoritetens (S,C,KD & DSP) och Vänsterpartiets förslag. 

Trots att det finns stora skillnader mellan de båda förslagen vad gäller satsningar, vägval och prioriteringar så kommer samtliga budgetförslag att vara hårt belastade av den ekonomiska uppförsbacke som Tidö-regeringen placerat Sveriges kommuner och regioner i. 

Av den del av budget som staten finansierar via så kallade generella statsbidrag har beräkningar gjorts att det hade behövts 28 miljarder för att kunna upprätthålla dagens nivå av välfärd även 2024. Regeringen har beslutat att Sveriges kommuner och regioner får nöja sig med 16 miljarder, alltså 14 miljarder för lite. I klarspråk betyder det att regeringen anser att det antingen är för många anställda inom välfärden eller att dessa arbetare borde avstå löneökning 2024. Största delen av de 28 miljarder är summan för just löner och anställda.

Statens underfinansiering av svensk välfärd innebär att Vänsterpartiet, i likhet med majoriteten, lägger en budget med ett planerat underskott på ca -500 miljoner för 2024. Ett underskott som vi budgeterar att återställa under efterföljande treårsperiod. Det är ekonomiskt ansträngande, men samtidigt är det nödvändigt att vi gör vad vi kan för att upprätthålla och även förstärka regionens verksamheter. Vi gör det i övertygelsen om att en hälso- och sjukvård som kan möta människors behov tidigt också på sikt kan avlasta framtida behov. Därför gör Vänsterpartiet sin enskilt största satsning på primärvården genom att tillföra 30 miljoner mer till regionens vårdcentraler, samtidigt som vi lyfter bort det avkastningskrav på 21 miljoner som majoriteten kräver av våra egna vårdcentraler.

Vi har lyft bort alla krav på avkastning i den egna verksamheten eftersom vi menar att det är ett märkligt sätt att budgetera. Att med ena handen tillföra miljoner och sedan med andra kräva hälften tillbaka genom avkastning. Det är inte rimligt att i en offentlig verksamhet försöka efterlikna affärsmodeller där marknaden i det närmaste till 100% sker inom den egna plånboken. Vänsterpartiets krav på att regionen ska upphöra med s.k. interndebitering innebär smidigare administration och fokus på arbetet och verksamheternas faktiska uppgifter. 

Även Vänsterpartiets budget innehåller besparingsåtgärder. Vi tar bort möjligheten till nystartsbidrag på 900 000 kr för privata vårdcentraler och inför samtidigt ett uppräkningsstopp på politiska arvoden. Dessa två besparingar tillsammans garanterar att Kultur- och bildningsnämnden kan fortsätta ge stöd och stipendier åt kulturen och dess utövare.

Detta är ett axplock ur Vänsterpartiets förslag till budget som debatteras på Regionfullmäktige den 20 november. Välkomna att följa den!

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2023-11-10

Skrivelse till regeringen om att anmälningsplikt inte bör införas i hälso- och sjukvården

Nämndinitiativ Till Regionstyrelsen:

I Tidöavtalet står det att det ska lämnas förslag till en ordning med “anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet”. Det beskrivs hur kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket om papperslösa i syfte att försvåra möjligheten att leva i landet utan tillstånd. 

Dessa formuleringar har många fackförbund och civilsamhällesorganisationer reagerat på. Vårdpersonalens uppgift är att ge patienter vård, omsorg och stöd utifrån behov. Det finns stora risker för liv och hälsa med anmälningsplikt inom vården. De människor som lever som papperslösa i Sverige kommer på grund av rädsla att avstå från att söka nödvändig vård och riskera sin hälsa och i värsta fall sitt liv. Särskilt befaras att gravida och våldsutsatta kvinnor inte kommer att söka vård.

Regionstyrelsen bör tillskriva regeringen om vikten av att inte införa anmälningsplikt eller informationsplikt i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Även om det finns en skrivning i Tidöavtalet om att anmälningsplikt skulle kunna strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården, kan detta inte ses som en garant för att hälso- och sjukvården inte kommer att omfattas. 

Det är av vikt att som regionala politiska företrädare agera i tid innan beslut, för att påvisa de stora konsekvenserna förslaget skulle innebära i den egna verksamheten. 

Därför yrkar Vänsterpartiet:
  • Att Regionstyrelsen tillskriver regeringen att anmälningsplikt inte bör införas i hälso- och sjukvården. 

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd

2023-08-17

När illusionen om handlingskraft tar bort effekten av det egentliga arbetet

Vem ska arbeta i vården i framtiden och var hittar vi de med rätt utbildning och kompetens?
Problembilden som redan för 10 år sedan målades upp om framtiden, är nu ett verkställt faktum. Det saknas läkare, sjuksköterskor, tandläkare, tandhygienister och inom kort även undersköterskor. 

Region Dalarna är inte ensamma om denna situation, även i företagsvärlden ropas det efter människor med rätt kunskaper för att kunna möta dagens och framtidens behov. Kort sagt vi är till antalet färre än de som behövs. Utifrån det perspektivet torde arbetslösheten i Sverige kunna vara obefintlig om bara rätt åtgärder, stöd och strategier tas fram och genomförs.

Regionstyrelsens arbetsutskott föreslog under sammanträdet den 13 februari att inrätta ett Vårdkompetensråd för Region Dalarna. Det kan absolut vara en väg framåt, men med det faktum att det redan finns en verksamhet och nämnd som ska hantera just dessa frågor, gör att beslutet för mig skaver rejält. 

Regionala utvecklingsnämndens ansvar, vid ett snabbt ögonkast, beskrivs med att deras uppdrag är att “sätta mål och prioriteringar i det regionala kompetensförsörjningsarbetet”. Det står också att nämndens ansvar förutsätter att det samverkas med kommuner, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Så till stor del har alltså nämnden samma ansvar som det tilltänkta vårdkompetensrådet ska ha. 

Lämpligt nog var Birgitta Sacrédeus (KD), ordförande för Regionala utvecklingsnämnden, på plats under arbetsutskottets sammanträde. När jag ställde frågan om införandet av ett nytt råd var nödvändigt fick jag svaret att ett Vårdkompetensråd skulle kunna arbeta mer “hands on” än vad nämnden gör, och då också vara mer insatt i just sjukvårdens behov.

Om det är så att ordförande för Regionala utvecklingsnämnden känner att nämndens mandat är begränsat på något sätt, så vore det isåfall mer rimligt att be Regionfullmäktige om det uppdraget, snarare än att bygga upp en ny organisation som i stora delar ska göra samma arbete som redan görs idag. Detta Vårdkompetensråd riskerar att, förutom att skapa dubbelarbete, skapa en intern förvirring om vem som ska ansvara för och göra vad, när gränserna för ansvar överlappar varandra. Risken för dubbelkommando är dessutom uppenbar. 

Osvikligt kan jag inte låta bli att, ännu en gång i mitt politiska liv, fundera på de ord Gaius Petronius, (död 66 e.kr) lär ha sagt:

“Vi tränade hårt, men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorganiseras. Jag lärde mig senare i livet att vi är benägna att möta varje ny situation genom omorganisation och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusionen av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering.”

Jag är rädd att det är just det beslutet innebär, att det är illusionen om handlingskraft och duglighet som åstadkoms, medan effekten av beslutet riskerar att leda till raka motsatsen.

 

Patrik Liljeglöd
2023-02-14

Starten av mandatperioden 2022-2026

Välkommen!
Välkommen till det första av många inlägg här. Här kommer vi uppdatera med jämna mellanrum om vad som händer politiskt både i regionen, i riksdagen mm.
Fyra månader har förflutit sedan valdagen den 11 september 2022. Valets efterspel och förhandlingar ledde till att Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Dalarnas sjukvårdsparti gick samman och bildade majoritet i regionen. Vänsterpartiets roll den kommande mandatperioden blev således att vara i opposition. Genom en valteknisk samverkan med Moderaterna kunde vi säkerställa att Vänsterpartiet fick representation i fler av regionens nämnder, styrelser och utskott än vad vi hade förmått om vi stått självständigt.

Vad är valteknisk samverkan och hur går det till?

Valteknisk samverkan innebär inte att partierna samarbetar politiskt, utan ett samarbete där de samverkande partierna lägger samman sina antal mandat när beräkningen görs för hur många ledamöter man har rätt till när en nämnd ska tillsättas.

Beräkningen går till på följande sätt:
Om en nämnd har 7 ledamotsplatser tillfaller den första platsen till den konstellation som har flest mandat i regionfullmäktige. Därefter halverar man i beräkningen antalet för den konstellation som tilldelades mandatet. Om den halverade siffran fortfarande är högre än den näst största partikonstellationen (eller parti om var och en går för sig själva) så får de även nästa ledamotsplats. Om den i första omgångens näst största konstellation efter delningen har högst antal mandat tilldelas andra platsen den grupperingen istället, varpå man halverar även denna grupps mandatvärde. Denna beräkning görs enligt modellen tills alla ledamotsplatser är tillsatta. Det finns alltså mycket att vinna på att samarbeta för att få ett högt fördelningsvärde, eftersom det ofta genererar fler ledamotsplatser än om varje parti står för sig själv. Vinsten av samarbetet fördelas sedan mellan de samverkande parterna. För Vänsterpartiets del innebar den valtekniska samverkan att vi nu är representerade i stort sätt samtliga regionens nämnder. Om vi valt att inte samarbeta hade vi endast haft representation i Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Här finns listan på de nämnder och utskott Vänsterpartiet är representerade i.

Vänsterpartiet reagerar på politiska omsvängningar

Efter valet stod det snabbt klart att Socialdemokraterna under inga omständigheter kunde tänka sig ytterligare en mandatperiod till i opposition. Det fick oss att misstänka att utgångspunkten för deras förhandlingar främst skulle handla om att få bli en del i en ny politisk ledning för region Dalarna. Frågan om vilken politik de skulle kunna få igenom i en sådan konstellation blev sekundärt.

Kollektivtrafiken

Våra farhågor lät sig inte vänta förrän de en efter en besannades. Först ut under hösten kom svaret på Vänsterpartiets motion “En tia om dagen”.
I motionen föreslog en ny prismodell för årskort i kollektivtrafiken. För 305 kr i månaden skulle resenären kunna skaffa sig ett busskort som är giltigt i hela Dalarna. Förslaget skulle innebära radikalt sänkta trösklar för att införskaffa sig ett busskort. Att välja andra färdmedel än det kollektiva skulle med detta förslag bli väldigt ekonomiskt fördelaktigt, vilket därmed med stor sannolikhet hade genererat fler köpta årskort med en stabilare finansiering av kollektivtrafiken som följd. På så sätt skulle vi ökat tillgängligheten och samtidigt skapat oss bättre ekonomiska förutsättningar till att utveckla kollektivtrafiken. Vänsterpartiets mål i slutänden är förstås avgiftsfri kollektivtrafik i Dalarna, men vi såg detta som ett lämpligt första steg i den riktningen.

Socialdemokraterna har inte tidigare framfört stöd för just detta förslag, men likväl lovade de under valrörelsen att införa avgiftsfria kort för unga under sommaren och detsamma för pensionärer under  lågtrafik. Deras idériktning torde alltså inte ligga på för stort avstånd från vårt förslag. Men under regionfullmäktige var det Socialdemokraterna som med flitigast motstånd debatterade och yrkade avslag på Vänsterpartiets motion.

Nästa slag mot kollektivtrafiken kom när förutsättningarna för driften av kollektivtrafiken efter 2026 skulle beslutas om i december. Här hade Vänsterpartiet och Socialdemokraterna före valet en samsyn om vikten att ta tillbaka kollektivtrafiken i egen regi. En gemensam motion undertecknat bägge partier, samt uttalade löften från Socialdemokraterna under valet borde givetvis utgöra en bra grogrund för en förändring. Men när handlingarna kom till bordet syntes det inte en stavelse av egen regi i förslaget, varför vår ledamot i kollektivtrafiknämnden David Örnberg yrkade på ett tillägg om att utreda möjligheten till att driva kollektivtrafiken i egen regi. Återigen var det Socialdemokraterna som klev fram och yrkade avslag, trots tidigare löften om motsatsen.

Här kan ni läsa en debattartikel om detta.

Privatiseringar     

Under förra mandatperioden införde den dåvarande borgerliga majoriteten LOV (Lagen om valfrihet) inom BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin). Detta vållade en stor debatt och både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tog kraftigt avstånd till detta och bjöd på hårt motstånd i debatten. Att avveckla LOV inom BUP, blev även en av Socialdemokraternas främsta löfte under valrörelsen.

Nu har det första kvartalet av den nya mandatperioden avlöpt och det är märkbart tyst kring frågan om LOV och BUP från Socialdemokraterna. Så det finns tydliga tecken på att de intagit en ny hållning i den frågan. I december tjänstgjorde Maja Gilbert Westholm, vårat föregående oppositionsråd, på sitt för förra mandatperiodens sista Hälso- och sjukvårdsnämnd. Under detta möte skulle nämndens verksamhetsplan beslutas. I denna plan framfördes det att “verksamheter som under en längre tid inte når sina mål, ska konkurrensutsättas”. Detta var en skrivning som även den tillskapades under den förra mandatperioden och som låg till grund för att införa privata alternativ till BUP. Maja föreslog därför att denna skrivning skulle tas bort. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är ju överens om att privatiseringar leder till splittring av vården och åderlåter dess resurser. Även denna gång var det Socialdemokraterna som trädde fram och yrkade avslag på Vänsterpartiets förslag. Med det antogs Socialdemokraternas nya budskap om privatiseringar i vården en ny riktning: Privatiseringar är ok, om Socialdemokrater är med och inför dem.    

Här kan ni läsa en debattartikel om detta.

Framtiden i opposition

Det står klart att Vänsterpartiets roll i opposition är oumbärlig, nu när Socialdemokraterna satt sig att styra regionen tillsammans med tre andra borgerliga partier. Det kommer vara vår uppgift att påminna dom om vad de utlovade före valet, men också visa på att en annan väg är möjlig. Vi är övertygade om att de flesta som lade sin röst på Socialdemokraterna, inte önskade sig mer borgerlig politik. Därför har vi ett stort ansvar att fylla, att höja våra röster och visa att Vänsterpartiet är nödvändigt för en politik och ett samhälle som håller till vänster. Socialdemokratin har inte kraften att driva den politiken själva, det kommer denna mandatperiod att visa med all tänkvärd klarhet.

Om du har några frågor, tveka inte att skriva ett mail och fråga. 

Väl mött,
Patrik Liljeglöd

Regeringen borde gett oss Sverigepriser på el i julklapp

Jag läser i mobilen att det har varit minus tio grader i Leksand under natten. Ringer min 86-åriga mamma och kollar hur läget är. Hon bor i hus som värms upp med el och sen eldar hon i köksspisen.

Att elda och få upp värmen tar tid. Kommer veden att räcka, kanske ska hon beställa mer. Det är tjocka tröjor som gäller inomhus. Jag oroar mig för att hennes elräkning ska bli alltför hög i vinter. För inte så länge sedan befann vi oss i en akut pandemi. Med dagliga presskonferenser från regering och myndigheter som informerade om smittläget.

Nu är det priserna på el som ligger högst på dagordningen. Jag har tittat på några presskonferenser som regeringen haft, men tycker att det saknas riktiga förslag på hur elkrisen ska lösas. Att vi behöver ett akut elprisstöd är klart och tydligt, men att inte också göra något åt orsaken till de höga priserna är rent av korkat.

Regeringen och Sverigedemokraterna när en våt dröm om kärnkraft som de basunerar ut dagligen. Det kan man tycka vad man vill om men det kommer inte att sänka elpriserna i närtid. Elprisstödet som nu föreslås är både orimligt och ologiskt. Hela 55 miljarder kronor ska betalas ut till hushåll och företag för förra vinterns höga elpriser. Detta utifrån en rekommendation från EU att stater bör stödja de hushåll som pressas av höga elräkningar.

Men förslaget kommer inte att stödja alla hushåll som pressas av höga elräkningar. Regeringen och Sverigedemokraternas elprisstöd gynnar främst dem med flera fritidshus, inte alla dem som sitter i ett litet hus på landet. Märkligt är även att den del av Sverige som har det kallast inte finns med i stödet.

Hela elfrågan har dock en djupare dimension som gäller själva konstruktionen av elprismarknaden. Fast få partier vill tala om det. Varför vill ingen prata om att vi producerar mer el än vi gör av med?!

Sammantaget under ett år har Sverige god tillgång till el. Sverige var Europas största exportör av el under första halvåret förra året. Kostnaden för att producera el i Sverige ligger på ungefär samma nivå hela tiden. Den har alltså inte ökat.

Varför har då elpriserna skenat? Jo, det är effekten av en dysfunktionell elmarknad som ser till att vi fått svajiga med ofta skyhöga elpriser. När elmarknaden får styra så är det Tyskland som bestämmer vårt elpris i Sverige. Så blir resultatet av att låta marknaden ta över samhällskritiska verksamheter, och det fungerar inte. Det har vi sett under lång tid. Dagliga exempel kan vi se inom sjukvården, skolväsendet och inte minst järnvägen.

Vänsterpartiet lade fram förslaget om Sverigepriser redan i somras. Att bara komma med olika elprisstöd löser inte det grundläggande problemet. Det är som att bara försöka lindra symptomen när man är sjuk fast det finns ett botemedel.

Det finns nämligen ett förslag som skulle sänka och stabilisera svenska konsumenters pris på el och samtidigt korrigera några av problemen med elprismarknaden. Och det är att införa Sverigepriser på el enligt den så kallade Bekenmodellen.

Den innebär att införa separata priser på den el vi konsumerar inhemskt och den vi exporterar. Det kommer att stabilisera de svenska elpriserna på den nivå de bör befinna sig sett till produktionskostnader, runt 40 öre per kilowattimme, utan att påverka vår möjlighet att fortsätta exportera fossilfri el till kontinenten.

Vänsterpartiet lade fram förslaget om Sverigepriser redan i somras. Att bara komma med olika elprisstöd löser inte det grundläggande problemet. Det är som att bara försöka lindra symptomen när man är sjuk fast det finns ett botemedel. Politikens ansvar är att se till att ingen betalar mer än nödvändigt för elen.

När jag kommer hem på kvällen ringer jag mamma igen. Hon har beställt hem mer ved och hoppas att den nu ska räcka över vintern.

Hörni, det är dags för ett eluppror. Inför Sverigepriser på el nu!

Kajsa Fredholm
Riksdagsledamot 
Vänsterpartiet

2022-01-10