Skip to main content

Etikett: hälso- och sjukvård

Varför bedriver ni borgerlig politik, socialdemokrater?

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till Varför bedriver ni borgerlig politik, socialdemokrater?

Vilken blev egentligen den stora skillnaden i Region Dalarna efter att moderater bytts ut mot socialdemokrater i den politiska ledningen?

Det är en befogad fråga att ställa, framförallt mot bakgrund av de uttalanden och ställningstaganden som gjordes på senaste regionfullmäktige. När den politiska majoriteten med Socialdemokraterna i spetsen väljer att slopa tanken på att driva kollektivtrafiken i egen regi, släppa kravet på avgiftsfria sommarlovskort för ungdomar och att LOV inom BUP ska få fortsätta, trots att det var frågor som Socialdemokraterna gick hårt fram med under valrörelsen, blir en beklämd.

Till försvar för varför de ställer sig bakom att föra en i grunden borgerlig politik, deklareras från talarstolen, att Socialdemokraterna fortfarande är ideologiskt förankrade, men att de av pragmatiska skäl navigerar sin politik efter omständigheter som råder, snarare än att följa en karta. Jag föreställer mig ett byggarbetslag, som hamrar och spikar, gräver och murar, men låter bli att använda en ritning. Med lite tur blir det bra, men utan plan blir det förmodligen inte som man tänkt?

Det förklarar en del, varför Socialdemokratin i den nuvarande majoriteten är vilse och tycks irra planlöst mellan olika politiska beslut, bakbundna i ett majoritetssamarbete som gör dem maktlösa att bedriva den politik de själva egentligen tror på. Det är i grunden tragiskt och i mina ögon inte särskilt pragmatiskt.

Ordet pragmatisk betyder att vara nyttobetonad och resultatinriktad. Men vari ligger nyttan med att försvåra arbetet med en sammanhållen barn- och ungdomspsykiatri som det fortsatta LOV-experimentet innebär?

För Socialdemokraterna håller med oss, de är emot vinstdrivande företag i vården, men tycker ändå att det är en bra idé att låta spektaklet få fortsätta i åtminstone två år till, med motiveringen att de hoppas att de har fel och att införandet av LOV inte är så illa som de först trodde det skulle bli.

Jag kan bara dra slutsatsen att för Socialdemokraterna är det viktigare att sitta i regionens ledning och upprätthålla illusionen av makt, än att faktiskt göra något av det.

Tyvärr var det förmodligen inte heller den sista gången vi i regionfullmäktige kommer att få höra Socialdemokraterna bedyra att de i grunden håller med oss i Vänsterpartiet. Att det de sa i valet fortfarande är vad de tror på, men att de nu skakat hand om en annan politik än deras egna.

”Har en socialdemokrat tagit i hand om en sak, håller vi det”, sa Sebastian Karlberg. Det är hedervärt, men handslaget med väljarna som gav er era mandat fullmäktige, vad är det värt?

Inte särskilt mycket, när allt kommer kring.

 

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

När V säger ”stopp” till privatiseringar – då säger S ”kör på!”

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till När V säger ”stopp” till privatiseringar – då säger S ”kör på!”

Under senaste regionfullmäktige kom Vänsterpartiets motion om att avsluta privatiseringen, i andra ord Lagen om valfrihet (LOV), upp på bordet för ett slutgiltigt beslut. Föga förvånande avslogs motionen och “valfriheten” fortsätter.

Majoriteten påstår att det är just “valfriheten” som bidrar till högre kvalité i vården, trots att det inte finns några sådana exempel i Sverige. 

Vår motionär och tidigare oppositionsråd, Maja Gilbert Westholm svarade på påståendet med att säga att det inte är privatiseringar och valfrihet som leder till bättre kvalitet i hälso- och sjukvården:

“Det handlar om att vårdgivaren ser till att det finns välutbildad personal och tillgängliga resurser för att de ska kunna utföra ett gott uppdrag. Det handlar om att jag som patient ska bli lyssnad på, få kunskap om min sjukdom och vad som kan göras åt den. Det handlar också om att jag är delaktig i de beslut som tas.” 

Maja Gilbert Westholm, Vänsterpartiets tidigare oppositionsråd i Region Dalarna.

När motionen lämnades in, under föregående mandatperiod, var Socialdemokraterna med oss. De var så pass övertygade om att privatiseringen av Barn- och ungdomspsykiatrin skulle slå sönder hela verksamheten och drabba patienterna, att de fokuserade hela sin valrörelse kring just det – att stoppa vårdval BUP. 

Trots alla tidigare löften så var det Socialdemokraternas regionråd Sebastian Karlberg som argumenterade emot vår motion allra flitigast. Han som i valet kallade sig själv “riskkapitalisternas värsta fiende”. 

Sebastian berättade i sitt anförande också om att Socialdemokraterna kompromissat för att få lov att  ingå i majoriteten. Det största partiet i majoriteten är det parti som kompromissat och stoppat undan sin egen politik allra mest. Var det verkligen värt det?

“Det handlar om vi, när vi som parti, tar i hand med andra partier om att föra en viss linje, då är det det som gäller. Ett handslag med Socialdemokraterna , det gäller. Även om vi kanske får kompromissa om en del saker vi tycker är väldigt viktiga så ska man veta att de kompromisserna står vi upp för.”

Handslaget med väljarna då? Det handslaget man gör när man får ett förtroende som folkvald – det är tydligen inget Socialdemokraterna står upp för. Men handslag med sina politiska motståndare – det står de minsann upp för.

Vänsterpartiet står tydligt i politiken. Vi vet vad vi vill – och vi står för det – både innan och efter valet.

Vi vill att privatiseringen av BUP ska avskaffas NU!

1 maj-tal: Kajsa Fredholm

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till 1 maj-tal: Kajsa Fredholm

Kajsa Fredholm, Vänsterpartiets riksdagsledamot från Dalarna, höll tal på 1 maj-firandet i Falun:

I skolmatsalar runtom i Dalarna går inflationssiffrorna att avläsa i åtgången av köttbullar och potatis. Barnen äter mer av lunchen, särskilt på måndagar och fredagar. För på helgerna räcker maten hemma inte till för att bli mätt.

Många hjälporganisationer har fått en ny typ av hjälpsökande: arbetande småbarnsföräldrar som inte längre kan betala räkningar och mat och kläder till barnen.

Bakom den ekonomiska kriser finns flera orsaker som en svensk regering har små möjligheter att påverka. Rysslands angreppskrig mot Ukraina, effekter av pandemin till exempel.

Men hur djup krisen blir och hur bördorna fördelas är däremot något en regering definitivt kan påverka. Om den vill.

Det tragiska är, att när svenska folket nu står inför den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet så har vi en regering som inte verkar bry sig ett enda dugg om att försöka lindra dess effekter.

Bankernas utlåningsfest och den totala bristen på bostadspolitik har drivit upp bostadspriserna.

Åt detta gör högerregeringen och SD ingenting. I kör med bankernas privatekonomiska rådgivare och riksbankschefen uppmanar regeringen istället folk att ”bita ihop” och ”leta efter extrapriser i butikerna”.

Den här totala oviljan att agera är en skandal. När barn inte kan äta sig mätta och folk använder sina sparpengar för att betala hyra och räkningar är det en regerings skyldighet att göra något för att skydda sin befolkning.

För det är klart att det går. Vänsterpartiet har lagt fram en rad konkreta och genomförbara förslag på hur staten kan lindra krisen för vanligt folk:

  • Vi vill se ett skarpt avtal mellan regeringen och matkedjorna om sänkta priser på mat. 
  • Vi har föreslagit stöd till alla kommuner för att kunna erbjuda frukost till skolelever.

När barn och unga går hungriga måste politiken agera!

Vi har också föreslagit halverade avgifter i kollektivtrafiken och billigare barnomsorg. För många familjer skulle det innebära en stor skillnad i plånboken varje månad.

Och vi är tydliga med vad som är viktigt i krisen: Ta pengarna som går till RUT och lägg dem på att höja barnbidraget.

Allt det här säger högern nej till. Deras prioriteringar i krisen ser annorlunda ut. Till alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden har dom istället gett tusen kronor i sänkt skatt per månad.

Samhällets slits isär av sådan ekonomisk orättvisa. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att politiken istället ska minska klyftorna och garantera alla sin rättmätiga del av det välstånd vårt land producerar.

Alla ska ha råd att sätta mat på bordet, alla ska ha råd med en värdig bostad och ha pengar att leva för när räkningarna är betalda. Det är politikens ansvar.

Ingen har undgått de skenande elpriserna under vintern. Också detta skulle politiken kunna ändra på – det är bara viljan som saknas.

Det är hög tid för en krispolitik som fördelar bördorna rättvist, skyddar de mest utsatta och bygger samhället starkare för framtiden.

 

Kris i välfärden
Inflationen drabbar inte bara privatpersoner. Också sjukhus, skolor och äldreboenden känner av högre priser på el, mat och utrustning som de behöver.

Redan i höstas när högerregeringen och Sverigedemokraterna lade fram sin statsbudget stod det klart att de bestämt sig för att skära ner rejält på välfärden.

Det betyder att många kommuner i Dalarna kommer att tvingas spara och skära ner på förskolor, skolor och äldreomsorg. Detsamma gäller regionens sjukhus och vårdcentraler.

Man undrar vilken verklighet regeringen lever i… 

Det behöver inte se ut så här i Sverige. Vi är ett rikt land, ett land där medborgarna gärna bidrar efter förmåga för att alla ska ha tillgång till en bra sjukvård. Men om den viljan och det förtroende svenska folket har för vården ska upprätthållas krävs att politiken tar sitt ansvar och ger vården de resurser som krävs.

Samma sak gäller skolor, förskolor och stöd och omsorg till äldre och funktionshindrade.

Inget av detta borde vi spara och snåla på. Tvärtom bör ett klokt samhälle värna om de som arbetar i de här livsviktiga yrkena och ge dem de allra bästa förutsättningarna att göra sitt jobb.

SD är det största partiet i det styrande blocket. De nedskärningar som nu väntar i skolan, vården och omsorgen runtom i vårt land – det är Jimmie Åkessons nedskärningar.

 

Klimatkrisen
För en månad sedan konstaterade regeringens eget klimatpolitiska råd att Sverige för första gången på 20 år har en regering vars politik innebär ökade utsläpp av växthusgaser, istället för minskade.

Tidigare regeringar har gjort alldeles för lite. Nu har Sverige en regering som aktivt förvärrar situationen.

Man undrar om de inte förstår vad som händer mitt framför näsan på dem. Under våren har de italienska bönder som odlar råvarorna till standardrätter som pasta med tomatsås konstaterat att bristen på regn hotar hela produktionen.

Här i Sverige har vi istället drabbats av snösmockor långt in på våren. Även det är något vi kan vänta oss mer av när klimatet störs och förändras. Och i Sydostasien söker människor skydd från en brutal värmebölja, trots att den varmaste säsongen ännu inte har börjat.

Klimatförändringarna påverkar världens ekonomi och människors vardag här och nu. Och det är här och nu som vi måste agera för att bromsa dem. Det kräver politisk handlingskraft och mod att utmana de krafter som står i vägen för den omställning som måste ske.

Den så kallade marknaden kommer nämligen aldrig att lösa klimatkrisen. Marknadslogiken kommer alltid att sätta kortsiktiga vinster främst. Marknaden bryr sig inte om rättvis fördelning eller hela samhällets behov av fungerande transporter, mat och välfärd.

Det gör att högerpolitik aldrig kommer kunna ta oss från dagens fossilsamhälle till det hållbara samhället.

Därför måste politiken ta ansvar för klimatomställningen, styra och se till att det som behöver göras blir gjort.

I kontrast till SD:s och högerregeringens gnälliga motvilja mot att göra något alls, ser vi i Vänsterpartiet klimatomställningen som en möjlighet att bygga vårt samhälle starkare och göra livet bättre för de flesta.

Alla ska ha råd att åka kollektivt, därför vill vi se halverade biljettpriser i kollektivtrafiken och satsningar på järnvägen så att man kan lita på tågen.

Alla som behöver bilen ska ha råd med en elbil. Därför vill vi införa en elbilspremie som gynnar produktionen av billiga elbilar, ja, en folkelbil.

Vi vill investera i energieffektivisering av bostäder, vilket kommer att ge lägre boendekostnader.

Staten måste också ta sin del av ansvaret för att elektrifiera den tunga industrin som är en så viktig inkomstkälla för vårt land. Politiken måste lyssna på industrin och snabbt bygga ut förnybar energi i stor skala.

Vårt framtida välstånd och människors hälsa är beroende av att de här investeringarna görs här och nu. De måste göras i stor skala och med tydlig politisk riktning.

Vänsterpartiets klimatinvesteringsprogram är en politik för ett mer jämlikt och rättvist samhälle, där människor kan leva bra liv, bättre liv, i hela Dalarna.

Avslutningsvis vill jag säga att det står mellan högerns ”Var och en för sig själv” eller vänsterns ”Alla tillsammans”.

Och (V)i vet att det bara är alla tillsammans som kan skapa de förändringar som krävs.

Tack.

1 maj-tal: Patrik Liljeglöd

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till 1 maj-tal: Patrik Liljeglöd

Patrik Liljeglöd, Vänsterpartiets oppositionsråd i region Dalarna, höll tal på 1 maj-firandet i Falun:
Då är vi här ännu en gång på första maj, arbetarrörelsens högtidsdag, och jag har fått äran dela mina ord med er.
Jag skulle kunna prata om 6- timmars arbetsdag med bibehållen lön. Jag skulle kunna tala om alla de som år dör på sin arbetsplats varje år. Jag skulle kunna prata om att vi behöver öka kraven på att återställa arbetsrätten. Jag skulle kunna prata om så mycket mer, som både hade varit viktigt och aktuellt. Men i år blir det något av ett revisorstal – då vår gemensamma ekonomi och bristen på aktiv ekonomisk politik, enskilt är vårt största hot i närtid efter klimatkrisen.
Sverige leds nu av en borgerlig regering, som tillsammans med SD beslutat om en statsbudget där staten vägrar att ta sin del av den nödvändiga kostnaden för vår gemensamma välfärd. För regeringen och SD har det varit viktigare att sänka skatter för de som redan har mest – dom rikaste – än att vi ska ha en fungerande vård, skola och omsorg ute i landet. Deras ovilja att agera skyller de på inflationen och försöker försvara sin passivitet med att de inte vill bidra till att öka inflationen än mer.
Problemet med den beskrivningen är att den bygger på en ren felaktighet. Det är nämligen inte en fungerande hälso- och sjukvård, att våra barn får den skolgång de har rätt till eller att våra äldre har en omsorg, som orsakat inflationen. Nej, det är vårt beroende av fossila bränslen som lagt grunden för det.
 
Rysslands vidriga anfallskrig mot Ukraina var den utlösande faktorn som fick energi- och drivmedelspriserna att skena. För att Europa inte varit tillräckligt omfattande i den nödvändiga energiomställning som behöver komma till stånd, inte minst för att kunna mildra en allt nära förestående klimatkatastrof.
 
Det är allvar nu, men vi har tyvärr en regering som i samarbete med Sverigedemokraterna väljer att blunda för den verkligheten.
På en av de borgerliga ledarsidorna skrevs nyligen angående Region Dalarnas ekonomi, att det var viktigt att skydda de fattiga mot Vänsterpartiets politik. Anledningen var att Vänsterpartiet varnade för att konsekvensen av att göra stora nedskärningar i vården för att täcka underskottet orsakad av regeringens och Sverigedemokraternas passivitet, vore katastrofalt.
När staten låter bli att ta ansvar så behöver vi finna andra sätt att möta det. Kan det innebära att vi behöver höja skatten i regionen, ja det skulle det kunna. Är det det vi primärt vill? Nej!
En skattehöjning har aldrig ett egenvärde, men det ledarskribenten missar att skriva eller reflektera över är:
Vad händer om vi inte ökar våra gemensamma intäkter?
För att tala klarspråk:
2023 är regionens kostnader 1,3 miljarder kr högre än budget. Om nedskärningar är vägen fram så kommer personalkostnaderna vara det första man ger sig på. För att komma åt den summan skulle det krävas att motsvarande 950 personer skulle få lämna sina arbeten. Det är inte svårt att föreställa sig vilken verkan det skulle få på vården. Ännu längre väntetider, mer lidande och död för de som behöver vårdens hjälp och insatser. Personalen som redan idag arbetar till sprängningsgränsen av vad som är möjligt, skulle avkrävas ännu mer för att kunna möta Dalfolkets behov och förväntningar. Alternativet vilket förmodligen skulle vara borgerlighetens våta dröm, vore att istället för att höja lönerna, sänka dom med runt 12%. Det är tack och lov inte möjligt.
Oavsett om det är svårt idag att locka människor till att arbeta inom vården – skulle det vara en omöjlighet efter en sådan neddragning.
Men det är viktigt att förstå att:
När ledarskribenten skriver att vi ska skydda den fattige från Vänsterpartiets politik, så beror det på att hen hellre ser ett samhälle där vi istället för att gemensamt finansiera vår välfärd, har ett där alla och envar måste ha sina egna lösningar för att säkerställa sin trygghet. Ett samhälle där den med en egen sjukvårdsförsäkring kan garanteras vård och den som är utan får vänta, om tid, resurs och möjlighet ges.
När den borgerliga ledarskribenten skriver att samhället måste skydda den fattige mot Vänsterpartiets politik, måste vi förstå att det inte är för den fattiges försorg, utan till försvar för den rikes privilegierade liv och höga inkomst. För i en borgerlig ledarskribents världsbild är ökade inkomstskillnader och ekonomisk ojämlikhet något bra, som ska sporra den fattige till än mer arbete och flit.
Tyvärr har under lång tid vårt gemensamma tillåtits att sakta monteras ned. Konsekvensen av det blir inte minst tydligt nu när inflationen slagit till som hårdast och drabbar just de med lägst inkomster och fattiga förhållanden som mest. När den som har det sämst ställt som mest hade behövt vår gemensamma kollektiva styrka, då väljer regeringen att låta henne stå ensam i sitt ångestval. Mellan el och värme eller mat på bordet. Om utvecklingen får fortsätta, kan en andra vågens fattig-Sverige likt den vi hade på 1800-talet snart vara över oss.
När regeringen och SD hellre ser skattesänkningar för de rikaste, än att säkerställa att Sveriges kommuner och regioner klarar sitt uppdrag och ekonomi. Då kommer kraven på besparingar, då kommer kraven på att den som arbetar i det offentliga ska få arbeta fler timmar för samma lön eller med sämre villkor. Sen kommer neddragningarna, samma arbete förväntas utföras på färre antal huvuden.
När regeringen och SD hellre ser skattesänkningar för de rikaste, än att säkerställa att Sveriges kommuner och regioner klarar sitt uppdrag och ekonomi. Då hotar en kris med möjliga massuppsägningar bortom nästa hörn, inte kortsiktigt, men om nuvarande regering tillåts fortsätta på inslaget spår och inte gör något, är det där vi slutligen hamnar. Det kommer inte bara drabba de som offentligt anställda, utan en sådan utveckling kommer skölja likt en våg över hela vårt samhälle, med allt vad det innebär.
Det blir så när en borgerligt individualistisk politik får råda. Då ställs arbetare mot arbetare – vem ska ha arbetet kvar och vem ska vara utan. Då blir frågan om vilken räkning som inte ska betalas ditt val och din ekonomiska prioritering och inte en del av vårt gemensamma ansvar för hur människor ska ha det i vårt samhälle.
 
Det är ingen slump att regeringens och SD budget ser ut som den gör. När välfärden underfinansieras på detta sätt, kommer den slutligen krackelera och i takt med det upphör människors tilltro till våra gemensamma kollektiva lösningar. Och med det öppnas det upp för en helt annan typ av samhällsplanering och struktur, där kvaliteten på utbildning, vård och skola, tillgång till kultur och kvalificerat arbete kommer vara sammankopplad med din sociala status och tjocklek på plånboken.
Vänsterpartiet vägrar en sådan utveckling och när regeringen sviker folket i Sverige, folket i Dalarna, så behöver vi kliva fram och visa att en annan väg är möjlig. Vänsterpartiet kommer vara den rösten och våra förslag och vår politik kommer vara den som skyddar de svagaste i samhället mot en individualiserad borgerlig politik.
 
Läget är svårt, men vi är inte ensamma. Dalarna är en av Sveriges 20 regioner, men vi drabbas samtliga av regeringens orimliga och ojämlika ekonomiska politik, som för att citera Peps Persson “ Gör den fattige så fattig och den rike så förbannat rik”.
Men idag är ingen dag att tryckas ned av den orättfärdiga politik och de ojämlika villkor som den drabbar oss, nej idag är en dag att resa sig. Det är en dag där vi ska återfinna arbetarkampen från förr och samla oss i kraften i att vi med en gemensam röst besitter makten att förändra.
 
Tillsammans kan vi hjälpas åt att få fler att höja sina blickar och se bortom sin egen gård. Vi kan och vi måste, tala med en granne, skriv till en vän, din bror och din syster. Lyssna och reagera när du hör själviskheten tala hos någon annan – visa på att vi är inte ensamma utan vi är många och när vi hjälps åt blir det bättre. Vi har möjlighet att ta ett gemensamt ansvar för att alla kan få det bra i Sverige och att alla i Sverige behövs.
Det behöver vi, om vi som samhälle och individer ska klara framtiden, för oavsett vad den borgerliga individualistiska politiken tror, så är vi alla beroende av och en del av varandras liv.

Privatiseringar

Skrivet av nathalie den . Postad i Politik i regionen. Inga kommentarer till Privatiseringar

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén:

I Verksamhetsplanen för Hälso- och sjukvården 2023 som mot Vänsterpartiets önskemål antogs på Hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-12-06 står att man ska  “Konkurrensutsätta verksamheter som under lång tid inte klarat av att leva upp till vårdgarantin”. Ingenstans anges om verksamheten inte lyckats med detta på grund av ett för stort uppdrag i förhållande till resurser eller om det finns andra skäl till att man inte lyckats.

Under förra mandatperioden och i valrörelsen har Socialdemokraterna tydligt tagit ställning mot privatiseringar av Hälso- och sjukvårdsverksamhet.

  • Med anledning av ovanstående frågar jag:
    Har Socialdemokraterna nu ändrat inställning till privatiseringar och i så fall vad är motivet till det?



Maja Gilbert Westholm
Vänsterpartiet

Rapport för mars 2023

Skrivet av nathalie den . Postad i Nyheter. Inga kommentarer till Rapport för mars 2023

Mars har passerat och april har kommit. Även påsken har nu passerat. Nu när påsken är över och det politiska arbetet i Region Dalarna går in i en ny fas efter en tids lugn.
Det som har varit på tapeten under mars månad, och fortsatt är även under april, är sjukvårdspersonalens löner och villkor, förändringar i kollektivtrafiken, SKRs kongress och delegationsbeslut. Läs hela rapporten nedan.

Ekonomi

Ny budget för 2024-2026 ska tas fram och beslutas om i juni.
Förutsättningarna har under året på ett dramatiskt sätt förändrats, allt i spåren av den pågående höga inflation som Sverige drabbats av. Men lika mycket som en följd av att den borgerliga regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna minskat andelen statligt stöd till kommuner och regioner. 

En jämförelse mellan 2022 års ekonomiska resultat och det prognostiserade utfallet för innevarande år, berättar med all tydlighet hur förutsättningarna ser ut. 2022 fick Region Dalarna ett överskott på 413 miljoner kr, vilket utgör ca 3,7% av den totala budgeten. Av detta överskott kommer 190 miljoner avsättas i RUR (resultatutjämningsreserv), som kan liknas vid en intern fondering som ska kunna användas för att hantera framtida negativa budgetresultat. 

För 2023 ser det ut som att regionen går från ett kraftigt överskott 2022 till ett underskott på -730 miljoner kr. Den främsta orsaken till det är kraftigt höjda pensionskostnader av engångskaraktär, men som även en tid framöver kommer att vara fortsatt hög. Enligt våra avtal ska Region Dalarna värdesäkra de summor som vi avsätter för pension, vilket innebär att kostnaden höjs och sänks i linje med utvecklingen av inflationen. Vänsterpartiets regiongrupp inleder under april och fortsätter in i maj månad sitt arbete med att ta fram en alternativ ekonomisk plan och budget för Region Dalarna som vi kommer skriva mer om längre fram.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Den 20-21 mars höll SKR valkongress, där styret för kommunförbundet skulle väljas.
Vänsterpartiet Dalarnas representant var på plats på Slakthuset i Stockholm där kongressen hölls. Där fastställdes att SKR från och med i år har en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Resultatet av valet av ombud till kongressen som ägt rum i Sveriges olika region- och kommunfullmäktige innebar att Vänsterpartiet gick fram och inbördes i den nya majoriteten blev det näst största partiet. 

Kongressen handlade främst om att välja olika representanter till olika uppdrag inom SKR, men det förelåg också ett beslut där vi som parti valde att gå emot resten av kongressen, inklusive de övriga i majoriteten. Det gällde nivån på arvode. Enligt förslag skulle ersättningen för ett heltidsuppdrag likställas med vad ett statsråd har i ersättning, vilket innebär 140 000 kr i månaden. Vänsterpartiet föreslog istället att arvodet skulle följa nivån med ett riksdagsarvode, vilket fortfarande är högt, men hade inneburit en halvering av summan. Att vi valde riksdagsarvodet som riktmärke, var att det då blir enklare att hålla en enhetlig linje i partiet.

Om Vänsterpartiet i riksdagen i framtiden skulle få bifall på sitt förslag att sänka arvodet för riksdagsuppdraget, skulle ett sådant beslut per automatik sänka arvodet i SKR.  Tyvärr var Vänsterpartiet nästan ensamma om detta förslag, men med stöd av Miljöpartiet. Vårat förslag avslogs och arvodet fastställdes i enlighet med statsrådsnivån. Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet och menade att det förvisso alltid är orimligt med så höga arvoden, men särskilt i det ekonomiska läget vi befinner oss i nu.

Majoriteten av människorna i Sverige upplever just nu en faktisk värdeminskning av sina löner, samtidigt har kommunförbundets medlemmar, dvs Sveriges kommuner och Regioner, otroligt tuffa ekonomiska år framför sig, och att då höja arvodesnivåerna anser vi klingar falskt ur ett etiskt perspektiv. 

Annat av intresse som framkom var uppgiften om tillbakablicken över hur finansieringen av välfärden i Sverige sett ut över tid. Det visade på att det har skett en ekonomisk överskjutning från stat till kommuner och regioner. I början av 2000-talet finansierade staten välfärden med 50% av kostnaderna. Nu 20 år senare har den fördelning förändrats där staten endast står för en tredjedel och att kommuner och regioner nu själva får stå för lejonparten av kostnaderna. Gissningsvis är denna förskjutning en effekt av den omsvängning av skattepolitiken som regeringen Reinfeldt införde efter 2006 års val och som vi nu fortfarande lever under. 

Delegationsbeslut och politisk åskådarplats

Det finns en tendens inom regionpolitiken att alltmer principiellt och strategiskt viktiga beslut fattas av regionens tjänstepersoner genom en delegationsordning.
Så var fallet med smittskyddsläkaren Backlund, den tillfälliga nedstängningen av smärtrehabiliteringen och även det tillfälliga lönetillägget för sjuksköterskor som vi Vänsterpartiet fått reagera på i efterhand och som vi även har skrivit om i våra återrapporter och debatter. Många av dessa frågor, är heller inte några frågor som lyfts till politiken via nämnder eller styrelse utan allt som ofta något vi får ta del av via media. Det i sig är något problematiskt och riskerar att förflytta politiken från att ha en ledande roll till att i det närmaste inta åskådarplats. För att motverka denna utveckling kan det på sikt krävas att förändringar görs i delegationsordningen, så att politiken kan komma in i ett tidigare och mer aktivt skede. 

Personalpolitik och lokala kollektivavtal

Trots att Regionstyrelsen har det övergripande arbetsmiljöansvaret och att det finns ett personalutskott, som Vänsterpartiet innehar en ersättarplats i, lyfts de flesta principiella personalbesluten enbart som frågor av informativ karaktär.
Om det förekommer politiska beslut kring riktning och avgörande, fattas de förmodligen bakom kulisserna eftersom ärendena hittills aldrig varit uppe för beslut utan hanterats som för kännedom. Så har fallet varit t.ex. kring frågan om hur regionen ska hantera situationen om kravet på striktare följsamhet kring dygns- och veckovila. Här har regionens tjänstepersoner informerat om sina tankar och möjliga vägval och politiken har haft möjlighet att yttra sin åsikt, utan att det i sig innebär någon förpliktigad följsamhet.

I samband med informationen om att eventuellt säga upp lokala avtal, har Vänsterpartiet varit tydliga med att lyfta att det lokala avtalet kring ISP (individuell schemaplanering) i sig inte utgör något hinder för att kunna upprätthålla dygnsvilan. Vi är medvetna om att ISP fungerar både bättre och sämre i olika verksamheter och anser att ISP borde kunna få vara kvar på de enheter där det fungerar väl och är till nytta för en fungerande verksamhet. Att rakt av säga upp avtalet kommer upplevas som en kraftigt försämrad möjlighet till inflytande över den egna arbetssituation, där ISP fungerar väl. På samma sätt har vi varit tydliga med att Regionen inte rör avtalen gällande olika former av arbetstidsförkortningar. Här anser vi snarare att Regionen bör arbeta mer aktivt i riktningen mot ytterligare förkortad arbetstid, för att säkerställa både återhämtningstid och ork för arbetet under arbetstiden. 

Undersköterskor är en viktig länk i hela hälso- och sjukvårdskedjan och Vänsterpartiet påpekar kontinuerligt att insatser och premierande åtgärder inte ensidigt får gynna en yrkesgrupp och lämna andra i samma lag blir utan. Vilket vi även skrivit en debattartikel om.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken har även denna månad fått en betydande roll och under senaste sammanträdet med Regionstyrelsens behandlades både frågan om hur kollektivtrafiken ska drivas och beslut om sommarlovskort för unga.
Egen regi eller upphandling? Som vi redan i december 2022 kunde konstatera, verkar Socialdemokraterna gör en politisk U-sväng i frågan, något de senare kom att försöka avvärja genom att bifalla Vänsterpartiets yrkande om att möjligheten till egen regi skulle vara ett av förslaget till framtida möjliga vägval. Ett vägval som regionstyrelsen den 3 april ställdes inför. Där och då valde Socialdemokraterna ändå att förorda ytterligare en period av upphandlad kollektivtrafik. Detta trots att de under valrörelsen var samstämmiga med Vänsterpartiet om att trafik i egen regi skulle ge Region Dalarna bäst förutsättningar att bedriva en trafik som kan vara följsam för utveckling och nya behov, på ett sätt som upphandling aldrig kan klara av att möta. Vänsterpartiet yrkade på att Region Dalarna skulle påbörja arbetet att rigga upp en organisation för att överta trafiken i egen regi. Vi förlorade omröstningen och reserverade oss mot beslutet.

Reservation:
Det är inte försvarbart vare sig ekonomiskt eller ur perspektivet strategisk trafikförsörjning att upphandla utförandet av allmän och särskild kollektivtrafik.

Att inleda en upphandling är i sig en kostsam historia, men konsekvensen av att upphandla driften av allmän och särskild kollektivtrafik innebär att Region Dalarna är bakbundna av villkoren i upphandlingen under lång tid framöver. Det försvårar för regionens framtida strategiska arbete i att utveckla och anpassa trafiken efter Dalarnas framtida behov av att öka andelen människor som både ska kunna och vilja resa kollektivt. 

Därför menar vi att Region Dalarna bör bygga upp en organisation som själva tar sig an ansvaret för driften av allmän och särskild kollektivtrafik, men med möjlighet att upphandla trafik i mindre skala, som ett komplement till den egna organisationen. På så sätt kan vi skapa oss ett handlingsutrymme och organisatoriska muskler, redo att möta framtiden. I arbetet med att igångsätta driften i egen regi kan modell Västmanland med fördel användas som förebild. 

Sommarlovskort för ungdomar bör vara avgiftsfri
Förslaget till beslut var att sommarlovskort för unga även ska finnas för 2023 mot en avgift på 550 kr plus kortavgift.
Vänsterpartiet menade att syftet med sommarlovskort är att öka den ekonomiska jämlikheten och kortet därför behöver vara avgiftsfri. Det var vi ensamma om att tycka och vi reserverade oss även mot detta beslut. 

Reservation:
Inledningsvis ser vi förstås det som positivt att Region Dalarna väljer att införa sommarlovskort för ungdomar, vilket är en fortsättning på det initiativ och satsning som Vänsterpartiet genom budgetförhandlingar med regeringen 2014-2018 fick till. 

Syftet med sommarlovskort är att utjämna den ekonomiska ojämlikheten hos ungdomar, vars förutsättningar att kunna verka i samhällslivet, både ur ett socialt och kulturellt perspektiv, ofta helt är avhängigt från föräldrarnas ekonomiska situation. Genom att avgiftsbelägga sommarlovskortet uppnås tyvärr motsatt effekt och det innebär att det primärt är ungdomar med ekonomiskt bättre förutsättningar som kommer kunna ta del av satsningen, medan andra som inte har råd ställs utanför. Avgiften blir därmed en del i ett paket att cementera den socioekonomiska situationen över generationsgränserna.

Vi menar att ekonomisk jämlikhet är en viktig aspekt i vår strävan till ett bättre och mer rättvist samhälle. Av den anledningen bör detta beslut innebära att sommarlovskort ska vara avgiftsfria.  

Gör Dalarna till en trafikzon
Under året kommer ett förslag om ny zonindelning för kollektivtrafiken att komma upp för beslut.
Förslaget som ligger är att hela Dalarna ska utgöra en trafikzon, Borlänge borträknat, som kommer att vara en egen zon frikopplad från övriga Dalarna. Det förslaget om det blir verklighet innebär att alla resor till, från eller genom Borlänge kommer att vara dyrare än resor i övriga Dalarna. Vi ser det inte som rimligt att Borlänge ska utsättas för att bli en prismässig paria för övriga befolkningen i Dalarna och ser det heller inte skäligt att den som bor i Borlänge ska få dyrare att resa i Dalarna än någon annan kommuninvånare i länet, så fort de vill resa över kommungränsen. 

I linje med vårt tidigare förslag “en tia om dagen”  kommer Vänsterpartiet föreslå att hela Dalarna i framtiden ska vara en och samma priszon och att kostnaden för en resa blir densamma vart än du ämnar åka i länet.  

Detta var ett axplock av den politik som Vänsterpartiet drivit under mars månad 2023 och om du läst ända hit:
Tack för din tid!

Om du har några frågor, tveka inte att skriva ett mail och fråga. 

Väl mött,
Patrik Liljeglöd

 

Nedstängningen av smärtrehabiliteringen Säter/Falun

Skrivet av nathalie den . Postad i Politik i regionen. Inga kommentarer till Nedstängningen av smärtrehabiliteringen Säter/Falun

Nämndinitiativ till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

Med anledning av tjänstemannabeslutet om en tillfällig stängning av smärtrehabiliteringen i Säter/Falun, vill vi lyfta en del frågor till Hälso- och sjukvårdsdirektören Åsa Dedering, och att svar på dessa frågor ges under nästkommande sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden:

  • Som en konsekvens av beslutet att tillfälligt stänga smärtrehabiliteringen innebär det ett remitteringsstopp för nya patienter till smärtrehabiliteringen. Hur säkerställs det att denna patientgrupp får fortsatt adekvat hjälp under tiden?
  • De som redan idag är inskrivna och har pågående insatser från smärtrehabiliteringen, hur säkerställs deras fortsatta vård och kontinuitet.
  • Som vi förstått beror den tillfälliga stängningen av smärtrehabiliteringen att det saknas läkare och gjort det under en tid. Vad har hittills gjorts och vad är det som gör att ni ser en möjlig förändring om 6 månader
  • Patienter med smärtproblematik, kräver ofta en unik helhetskompetens som är svår att tillgodose på andra nivåer i vården, det är dessutom inte ovanligt att många i denna grupp kan ha stora svårigheter till att klara längre resor, varför det är av yttersta vikt att Region Dalarna har en specialiserad smärtrehabilitering. Därför önskar vi veta hur den långsiktiga planen ser ut för verksamheten? 

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd/ledamot  i Hälso- sjukvårdsnämnden

2023-02-23

Socialdemokraterna gör en politisk U-sväng

Skrivet av nathalie den . Postad i Debatt. Inga kommentarer till Socialdemokraterna gör en politisk U-sväng

Dagligen hör vi nyheter om den pågående inflationen, som för varje dag som går gör hundralappen i vår hand mindre värd än den var dagen innan.

Många människor drabbas, men det är inte enbart i den ekonomiska världen som inflation råder. Tre månader efter valutgången är det ett faktum att det även råder politisk inflation när löften ges med en prislapp. Inte ett pris på vad de kostar att infria, utan vad som krävs för att låta bli. I rasande takt förlorar ett löfte i grunden sitt värde.

I bakgrunden hör jag dovt ur mina barndoms minnen, de uppmanande orden eka: “Lova inte sådant du inte kan hålla. Är du osäker? Säg då hellre, jag ska göra mitt bästa. Det är det här jag vill.”

Att Moderaternas löfte i valrörelsen, om sänkt dieselpris på fem kronor litern och Sverigedemokraternas löfte om det dubbla, var orealistiskt och en uppenbar bluff, borde inte förvåna många. När SD:s Oscar Sjöstedt i ett försök att bortförklara varför sänkningen inte blir av trots löftet, blir hans svar: “ibland är verkligheten och spökar”.

En kommentar som knappast bidrar till att ge det givna ordet någon ökad status, men som samtidigt på ett bra sätt tydliggör och avspeglar deras brist på politisk trovärdighet.

Högre förväntningar har jag då på Socialdemokraterna i Region Dalarna. Därför gör det mig särdeles ont att behöva konstatera, att de nu gör en politisk u-sväng och plötsligt förespråkar att det i Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan ska inbäddas ett hot om privatisering/konkurrensutsättning, för de verksamheter som “under en tid inte klarar av att uppfylla vårdgarantin”. Vården i Dalarna ska alltså även fortsättningsvis drivas med höjd piska, redo att snärta till om målen inte uppfylls.

Tyvärr ger detta även en tydlig signal om att privatiseringen kring BUP kommer fortgå även under Socialdemokratiska ledningen och att ni säger ja till möjligheten att privatisera än mera.

Men jag börjar nu tvivla på, om det hos Socialdemokraterna finns någon existerande smärtgräns på politiska eftergifter för att få ingå i den styrande makten?

Att leka affär med vården och våra gemensamma skattemedel, fick alltså inte det slut som hade varit nödvändigt och som utlovats.

Att partier i ett samarbete måste jämka sin politik och ståndpunkter med varandra är både begripligt och bör ges en viss förståelse för. Men jag börjar nu tvivla på, om det hos Socialdemokraterna finns någon existerande smärtgräns på politiska eftergifter för att få ingå i den styrande makten?

Motståndet till de privata intressena i vården var trots allt en fråga där Socialdemokraterna i Dalarna, nästintill högtidligt markerade sin ståndpunkt och utmålade den som orubblig.

Det råder en kraftig inflation, både ekonomiskt och i värdet av ett givet ord. Det får mig att osökt tänka på Thomas Di Levas sång och texten: “Vem ska jag tro på? Tro på, tro på när. Tro på när allt är så här. Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut.”

Men först 2026 när (V)i kan vara där, vara en del, och se till att löften som ges, kan hållas.

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd Region Dalarna
Vänsterpartiet

2022-12-13