Så var det dags för regeringen och Sverigedemokraterna att leverera sin vårbudget.
De säger att de satsar på sjukvården, men istället blir det i praktiken nedskärningar. De säger att de kommer klara klimatmålen, när det är uppenbart att de inte gör det. De säger att de skyddar hushållen i krisen, men satsar inte en enda ny krona på att stödja hushållen.
Att regeringen gång på gång påstår en sak men gör något helt annat ger en overklighetskänslor. Det är ett stort demokratiproblem att regeringen på det här sättet lurar väljarna. I vanlig folkmun kallas det för att ljuga.
Sjukvården och klimatpolitiken är två exempel:
• Sveriges sjukvård är i kris. Ulf Kristersson, statsministern, satt i TV4 för inte så länge sedan och lovade att människor inom sjukvården inte ska behöva sägas upp. Ett löfte han snabbt som attan tog tillbaka. Regeringen och Sverigedemokraterna påstår att de gör en satsning på sjukvården (det vill säga regionerna) när de skjuter till 6 miljarder kronor. Fast det saknas fortfarande 18 miljarder kronor. För Dalarnas innebär det att bara hälso- och sjukvården ser ut att luta mot ett underskott på 417 miljoner kronor 2024. Regeringen tvingar regionen att antingen kraftigt dra ner på vilken sjukvård som kan erbjudas eller att höja skatten.
• Vad det gäller miljö- och klimatpolitiken så gör regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, ett stort nummer av att de ”satsar” 30 miljoner kronor till skydd av värdefull natur. Sanningen är att de tidigare skurit ner 900 miljoner kronor på samma område. Regeringen påstår att de når klimatmålen, trots en politik som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser. De motbevisas av Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. Var finns de satsningar som behövs för att flytta över mer godstrafik till tåg, rusta upp järnvägen och se till att förbättra för kollektivtrafiken? Det är satsningar som behöver ske skyndsamt, men regeringen verkar inte bry sig.
Det finns pengar i statskassan. Det är politiska val som behöver göras. Vi anser att det är mycket smartare att satsa på att förbättra sjukvården och rivstarta klimatomställningen. Något som vi alla har nytta av, nu och i framtiden. Det regeringen och Sverigedemokraterna gör istället är att leverera stora skattesänkningar till de rikaste.
Med Vänsterpartiets politik hade regionerna fått de pengar som behövs för att kunna bedriva en sjukvård med bra kvalité för alla.
Med Vänsterpartiets politik så hade vi rivstartat den helt nödvändiga klimatomställningen med de investeringar som behövs.
Ta som exempel den bristfälliga kollektivtrafiken i Dalarna, där Vänsterpartiet är det enda partiet i regionen som visat mod att satsa på en kollektivtrafik som människor har råd att använda, när övriga partier drar ner. Förutom pengar till investeringar i kollektivtrafik så vill Vänsterpartiet i riksdagen införa ett månadskort på 450 kronor som gäller för resor i hela landet.
Självklart får man bedriva högerpolitik i Sverige, men då får man också stå för det. Inte som nu gaslighta väljarna.
I måndags, den 29 april, sammanträdde Regionfullmäktige. Vänsterpartiet var såklart på plats och diskuterade ett antal frågor med utgångspunkt ur jämlikhets-, klimat- och ekonomiperspektiv.
Billigare TBE-vaccinering!
Vänsterpartiet lämnade förra året in en motion om att regionen ska finansiera och erbjuda medborgarna vaccinering mot TBE till samma kostnad som ett läkarbesök. Region Dalarna, med hänvisning till Folkhälsomyndigheten, uppmanar redan sina medborgare att vaccinera sig mot TBE, speciellt eftersom att Dalarna ligger i ett av de extra utsatta områdena. Trots rekommendationen så läggs vaccinationskostnaden på medborgaren – och det är ingen liten kostnad. För en familj kostar det flera tusenlappar att vaccinera sig. Dalarna är inte jämlikt nu, men detta förslag är ett steg på vägen mot ett jämlikt Dalarna.
Motionen avlogs av alla andra partiers ledamöter än Vänsterpartiets. Kristdemokraternas regionråd resonerade med att familjer från prioritera med exemplet: ”Har en familj råd att lägga en tusenlapp på sin bil, kan de istället prioritera den tusenlappen på vaccinering”. En tusenlapp kan vara mycket pengar för en familj, och som vi redan nämnt så handlar det inte om en utan flera tusenlappar.
Hur ska vi nå klimatmålen 2030?
Vänsterpartiets oppositionsråd Patrik Liljeglöd hade en interpellationsdebatt med Elin Norén (S), regionstyrelsens ordförande, om hur majoritetens plan på att minska koldioxidutsläppen för att nå de satta klimatmålen 2030.
Svaren från majoriteten var att det finns en fastställd strategi med ett angivet slutmål och att det finns nyckeltal som anger vad som ska mätas. Problemet är inte att detta görs, utan problemet ligger i att regionen endast följer upp detta en gång per år. So far, so god – men Vänsterpartiet anser inte att det är tillräckligt. Vi befinner oss i en klimatkris, ett nödläge, och det behövs minst lika stort arbete för att minska våra utsläpp precis som regionen gör för att nå sina ekonomiska mål.
Skattepengar ska inte finansiera charterresor!
Ett av besluten som fullmäktige skulle tas var att bevilja att Region Dalarna går i borgen för Dala Airport AB på 7 miljoner kr, vilket är en höjning på 4 miljoner kr sedan förra beslutet. Detta begär de för att de är i behov av att bygga om sina lokaler med anledning av krav i det nya Schengenavtalet. Det gäller främst på AB Dalaflygs verksamhet angående passagerarresor. Det är en verksamhet Vänsterpartiet inte ska finansieras av offentliga medel, främst ur ett klimatperspektiv men även att regionen inte heller ska belastas ekonomiskt på grund av bland annat charterresor.
Äntligen träffas vi här igen på Första maj, en påminnelse om att varje dag är en resa, arbetarrörelsens och vår gemensamma långa resa.
Varje tid har sin strid och många strider går igen. Därför måste vi vara vaksamma att inte alla förändringar går stridlöst förbi. Som vågor på ett öppet hav sköljs vårt samhällsskepp fram och tillbaka på ett för de flesta människor till synes slumpartat vis. Men det finns starka strömmar under havets skummande yta som hotar att föra vårt skepp någon helt annanstans. Vi måste hissa segel, ta kontrollen över vår färdriktning och ta ansvar för vart vårt samhällsskepp seglar.
Ombord på Välfärden, vars namn av stolthet klingar, har sedan valet Kapten Kristersson satt Sverigedemokraterna vid rodret. Tillsammans väljer de aktivt att låta underliggande strömmar avgöra färdens riktning. För kapten Kristersson vägrar hissa att segel, vägrar ta ansvar och det, är ett medvetet val.
Utan att berätta för fartygets passagerare låter Kapten Kristersson vårt gemensamma skepp driva mot en destination bort från solidariteten och mot de individuella lösningarnas land. Han säger det inte högt, då skulle folket förmodligen protestera, men vi som låter blicken falla på den budget regeringen nu ännu en gång har lagt, kan se kompassens riktning klart.
Sverige är ett rikt land, med en lång historia av en stark välfärd, gemensamt finansierad. Detta vill Kristersson och Tidö-regeringen förändra.
Sveriges samlade ekonomi är god men illa fördelad. För trots att statens ekonomi är stark väljer regeringen att låta stat, region och kommun vara skilda från varandra och inte delar av en och samma helhet. När staten, som har den övergripande möjligheten att fördela landets resurser, låter bli att göra denna fördelning, blir konsekvensen att Regionerna och kommunerna står ensamma om att bära både ansvaret och kostnaderna för att upprätthålla välfärden. På så sätt skapar regeringen en underfinansiering av hälso- sjukvården och våra yttersta trygg- och säkerhetssystem. På så sätt skapar de den vård och förtroendekris som är nödvändig för det systemskifte deeftersträvar.
Genom att mana det offentliga till prioriteringar, nedskärningar och sänkt nivå av välfärden, vill de tvinga fram andra lösningar.
Om vår gemensamt finansierade välfärd inte mäktar tillhandahålla denhälso- och sjukvård och välfärdsservice som medborgarna förväntar sig, så kommer människors vilja att betala skatt och känna tillit till vårt politiska system att minska. Då ökar acceptansen för att de människor som har råd, ska kunna köpa sig den bättre vården eller gå före i kön genom exempelvis sjukvårdsförsäkringar.
Just nu står vi mitt i orkanens öga, Region Dalarna gjorde förra året ett stort underskott men klarade sig med hjälp av undanstoppade pengar. Dessa tar slut i år och snart kommer ni höra från politikens läppar, att Region Dalarna kommer att behöva ändra ambitionsnivån för vilken hälso och sjukvård som ska tillhandahållas genom en solidarisk finansiering. Att pengarna inte räcker till, att det är viktigt att hålla på generationsprincipen, att varje generation ska hålla sina egna kostnader och inte skjuta på framtidens generationer att bära.
När ni hör dessa ord, ska ni komma ihåg: Att det inte innebär att vård ska sluta att ges, men att en gräns ska sättas för när den bekostas av skatten, kommer du över den får du bekosta vården själv ur egen ficka, antingen via ditt eventuella sparkapital eller via den försäkring du förväntas ha tecknat. En försäkring som idag i runda slängar, för de som kommer att befinna sig i den högsta riskgruppen för att hamna över den s.k. ambitionsnivån, kostar mellan 1000-2500 i månaden.
Det är den strid som väntar oss runt hörnet. För samma partier som med upprördhet skulle svära över att betala 100 kr mer i skatt, anser det inte problematiskt att människor ska behöva betala 1000 kr eller mer i månaden för en sjukvårdsförsäkring. Vi ska inte gå på deras mytbild om skattetryck, vi ska inte gå på den skenbild de vill ge av att Sverige har världens högsta skatter.
De senaste åren har staten sänkt skatterna för de allra rikaste och på så sätt skapat en omvänd fördelningspolitik, där de med lägst inkomster procentuellt av sina tillgångar, betalar mest för vår gemensamma välfärd. Kapten Kristersson är vår tids anti-Robin Hood som tar från de fattiga och sprider ut åt de redan förmedlade.
Den ekonomiska ojämlikheten har skenat och Sverige toppar nu ligan om att vara det mest ekonomiskt ojämlika landet i Europa. Vänsterpartiet är idag den reellt enda kraften i parlamenten för att vända denna utveckling – men vi behöver inte bara höras där. Vi måste alla tala om detta, bryta in och bryta av och upplysa vår omgivning om sakernas tillstånd, om vart vi är på väg om inget görs.
Vi måste göra det idag, imorgon och alla de dagar som följer, ända tills deras nidbild om skattens skadliga värde slutligen kan besegras.
Skatt är solidaritet, inte ett straff. Skatt är principen om var och en efter förmåga åt var och en efter behov.
Det är två år kvar till nästa val, det är dags att vakna på nedre däck, det är dags att mullra och när vi åter står där vid valurnan, ska vi stå där tillsammans, inte längre med passagerare på skeppet välfärden, utan med människor som ser sig som en del av dess besättning och som kan kräva en kapten på Välfärden som vågar hissa segel, resa fana och åter föra skeppet mot solidaritetens horisont.
Det är dags att samlas, det är dags att ta kontrollen.
Politiken måste ta ansvar nu och bryta med högerpolitikens alla utförsäljningar och nedskärningar. De stora samhällsproblemen kommer inte att lösas av marknaden.
Årets 1 maj-insamling går till UNWRA och deras hjälparbete i Palestina, de har det mest träffsäkra arbetet för att nå fram på Gazaremsan men arbetar också på Västbanken och i flyktinglägren i Jordanien, Libanon och Syrien.
Swishnummer för Vänsterpartiets insamling är 123 041 01 91, ange ”1 maj-insamling” i meddelandefältet.
För 20 år sedan 2004 blev det lag på att samtliga bussar förutom bussar i stadstrafik ska vara utrustade med bälten även för resenärer. Lagen om bältesanvändning i bussar utrustade med bälten infördes 1999 då bälten fanns. Så man kan säga att det både är 25 och 20-årsjubileum i år 2024
Enligt många undersökningar minskar användandet av bälten på bussar och för våra resenärers säkerhet behöver våra resenärer hjälp med att uppmärksamma bälteslagen. Därför bör Kollektivtrafiknämnden och förvaltningen sjösätta en handlingsplan för att öka bältesanvändningen. Hur våra operatörer ska göra detta eller inte får förvaltningen utreda.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
att Kollektivtrafiknämnden och förvaltningen uppmärksammar bälteslagen för passagerare på buss.
David Örnberg 2:a vice ordförande Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden via förvaltningen behöver utreda hur vi kan göra vår kollektivtrafik attraktivare. Tidtabeller och linjer har i många fall varit kvar av “gammal hävd”.
Ett sätt är att införa stjärntrafik där alla bussar och eventuellt tåg kommer in samtidigt till en och samma punkt och resenärer kan byta till (nästan) samtliga linjer samtidigt. För mindre tätorter som har liten eller ingen tätortstrafik behöver de inomkommunala busslinjerna och där det går, stråktrafiken, användas för att nå syftet. Att stå och vänta vid ett resecentrum för att byta linje är mindre attraktivt för en resenär.
Givetvis behöver man ha samtal med kommun / skolor, större arbetsgivare inom orten för att samordna detta så att det passar så många som möjligt.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
att utreda möjligheterna för stjärntrafik för mindre tätorter inför nästa stora upphandling av kollektivtrafik.
David Örnberg 2:a vice ordförande Kollektivtrafiknämnden
Den 23 mars genomfördes Vänsterpartiet Dalarnas distriktsårskonferens på Folkets hus i Rättvik. Vänsterpartister från hela Dalarna deltog som både ombud och ersättare för sina partiföreningar.
Linn Wegemo, ledamot i Partistyrelsen, gästade oss och valdes som distriktsårskonferensens ordförande. Ulla Fridh, från Distriktsstyrelsen och regiongruppen, valdes som sekreterare. Nathalie Thomsen och Thomas Nilsson valdes som justerare tillika rösträknare. Daniel Kåks, distriktsordförande, ledde konferensen.
Distriktsårskonferensens deltagare.
Efter en inledande fikapaus och en uppstart av konferensen ajournerades den och deltagarna splittrade på sig för att genomföra könsseparatistiska träffar. Kvinnogruppen leddes av Nathalie Thomsen (som hoppade in i Jenny Larssons frånvaro) och mansgruppen leddes av Daniel Kåks.
Efter det upptogs handlingarna igen. Som en tradition brukar distriktsårskonferens ha en parentation vilket är en minnesstund där man uppmärksammar partikamrater i distriktet som avlidit under det senaste året. I år var inget undantag och som föregående år ledde Kjell Nordqvist parentationen på ett fint och respektfullt sätt med dikter och en tyst minut med tända ljus. Under året har tre kamrater av distriktets medlemmar avlidit. Dessa tre var Steve Rosén, Mariana Rosén och Lina Svensson, varav allihopa var från Falun. Vila i frid, kamrater.
Kjell Nordqvist läser dikter under minnesstunden.
Efter parentationen fortsatte konferensen att avhandla rapporter. Patrik Liljeglöd, som är partiets oppositionsråd i Region Dalarna, rapporterade vad regiongruppen arbetat med under 2023. Partiet sitter i opposition denna mandatperiod medan de partierna som styr är S, C, KD och DSP. Patrik rapporterade om att gruppens politiska arbetet handlat mycket om kollektivtrafiken då regionen valde att göra om hela pris- och zonmodellen för Dalarnas kollektivtrafik. Vänsterpartiet arbetade både politiskt och aktivt ute på gatorna och delade flygblad för att stoppa förslaget och få till ett förslag som istället skulle öka och förenkla resandet i motsats till vad den politiska majoriteten drev. Tyvärr genomfördes majoritetens förslag.
Vänsterpartiet lyckades driva igenom ett nämndinitiativ till att Region Dalarna skulle yttra sig emot den angiverilag som presenterats av den SD-stödda högerregeringen. Med Socialdemokraternas och Centerpartiets stöd gick det igenom och en skrivelse har nu skickats till regeringen undertecknat Region Dalarna.
Andra frågor som har drivits av regiongruppen är om det nya måltidssystemet i Falu lasaretts kök, smärtrehabiliteringen i Falun, avgiftsfria sommarlovskort för barn och unga, bibehålla förutsättningar för kulturen, avgiftsfri TBE-vaccinering, klimatbudget, avgiftsfri tillgång till egna journaler och såklart egna budgetförslag.
Patrik Liljeglöd om Vänsterpartiets arbete i Region Dalarna.
När regiongruppens rapport var avklarad var det dags för rapport från riksdagen där Kajsa Fredholm är Dalarnas riksdagsledamot. Tyvärr kunde Kajsa inte delta under distriktsårskonferensen men lämnade en video där hon berättade om riksdagsgruppens arbete under 2023. Kajsa berättade bland annat om Vänsterpartiets budgetmotion, klimatarbetet som är det område hon själv är partiets politiska talesperson i, om sänkta matpriser och även om regeringens nedskärningar.
Distriktets verksamhetsberättelse för 2023 var nästa punkt på agendan. Där berättade ordföranden Daniel Kåks om vad styrelsen arbetat med och gjort under det föregående året. Styrelsen har tillstörsta delen fokuserat på på skapande av intern organisatorisk struktur samtutbildning. Den nya organisatoriska strukturen gjordes bland annat genom att inrätta ett verkställande utskott och dela ut ansvarsområden på en del av ledamöterna. Rikard Rudolfsson var den fackligt-politiskt ansvarige för distriktet, Jenny Larsson den internfeministiskt ansvarige och Lars ”Fimpen” Bech utbildningsansvarig.
Under förra årets distriktsårskonferens antogs ett uttalande om att distriktet stöttade den feministiska revolutionen i Iran.
Under året har distriktet också genomfört en Ledarskapsutbildning tillsammans med Vänsterpartiet Västmanland. Utbildningen var riktad mot distriktsstyrelse, partiföreningsordföranden och gruppledare. Sedan i vanlig tradition har medlemmar valts att få åka på Vänsterdagarna.
Distriktets verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse rapporteras av ordföranden Daniel Kåks.
Revisorn Thomas Nilsson tar vid efter den ekonomiska berättelsen för att rapportera revisionsberättelsen. Den visade på en god ekonomisk hushållning och att han föreslår att distriktsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet, vilket de senare också gjordes.
Sedan kom konferensens största punkt – verksamhetsplanen för 2024. Ulla Fridh föredrog förslaget som distriktsstyrelsen har tagit fram. Flera deltagare på mötet begärde ordet för att kommentera förslaget. Bland annat nämndes vikten av miljö- och klimatarbete, Nato och skolan. Mötet beslutade att bifalla det yrkandet samt att det beslutades att distriktet ska stödja kunskapsfördjupning och opinionsarbete i frågorna. Nathalie Thomsen yrkade sen på att distriktsstyrelsen under det kommande verksamhetsåret ska se över intresset från medlemmarna om det finns intresse att inrätta en kvinnogrupp. Verksamhetsplanen bifölls sedan med ovanstående ändringar.
Ulla Fridh föredrar om verksamhetsplanen.
Sedan var det dags för nästa stora punkt – valen. Besluten som togs listas nedan.
Fastställande av distriktsstyrelsens storlek: 5 ordinarie ledamöter.
4 ersättare.
Val av distriktsordförande: Daniel Kåks, Hedemora.
Val av ordinarie ledamöter till distriktsstyrelsen: Jenny Larsson, Mora.
Eva Janstad, Orsa.
Ulla Fridh, Falun.
Ulf Bengtsson, Avesta.
Val av suppleanter till distriktsstyrelsen: Rikard Rudolfsson, Borlänge.
Kjell Nordqvist, Falun.
Matts Hammarqvist, Borlänge.
Mats Haglund, Rättvik.
Val av ordinarie revisor: Thomas Nilsson, Falun.
Val av revisorssuppleant: Thord Birgersson, Avesta.
Fastställande av valberedningens storlek: 3 ledamöter.
Val av valberedning: Maja Gilbert Westholm, Falun.
Conny Hansson, Rättvik.
Pia Aronsson, Avesta.
Det bjöds på vegetariskt till lunch.
När valen var gjorde var det dags för ombuden att besluta om ett förslag till skriftligt uttalande om Palestina. Förslaget har tagits fram av Lorena Diaz Pohl från Falun som är ordförande i Vänsterpartiet Falun samt arbetar aktivt för Palestina-frågan här i Dalarna. Det yrkades på 4 redaktionella ändringsförslag, i övrigt antogs uttalandet. Mötet bestämde även att uttalandet ska publiceras i media samt att ett dokument med om vilka Israel-relaterade varor som bör bojkottas ska upprättas och skickas ut.
Till sist kom vi till konferensens sista punkt – mötets avslutande. Daniel Kåks tackade av de tidigare förtroendevalda i distriktet som inte ställde upp för omval. Distriktsstyrelsens ledamöter Johanna Magnusson och Lars-Erik ”Fimpen” Bech, ersättaren Patrik Liljeglöd och revisorssuppleanten Anna Maria Busk tackades av med blommor. Även Linn Wegemo tackades med blommor för sin insats som mötesordförande.
Konferensen avslutades i god stämning med nya (och ”gamla”) kamrater på förtroendeposter, nya beslut inför det kommande året och ett slagkraftigt uttalande med stöd för Palestinas kamp. Nu blickar vi framåt mot ett härligt verksamhetsår för 2024!
I jakten efter miljonerna har nu majoriteten i hälso- och sjukvårdsnämnden tagit ett kortsiktigt beslut att minska på vårdnära service (VNS).
Konkret innebär det att arbetsuppgifter såsom slutstädning, patienttransporter, materialförsörjning m.m. som idag utförs av VNS, nu ska läggas ovanpå främst undersköterskornas redan tunga arbetsbörda. Ökad stress, sämre kvalitet och en ökad känsla av otillräcklighet är en konsekvens. Vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att på lång sikt både bibehålla och rekrytera den kompetens hälso- och sjukvården behöver i Dalarna.
Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är vägvalet från S, C, KD, DSP och även SD som yrkade bifall till förslaget, att gå i helt fel riktning. Socialstyrelsen är tydlig i sina rekommendationer om hur Regionerna behöver arbeta för att minska antalet vårdrelaterade infektioner.
“En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen.– socialstyrelsen”
Även regionens patientsäkerhetsberättelse för 2023 betonar vikten av VNS insatser för patientsäkerheten. Slutsatsen blir därför tyvärr att både arbetsmiljö och patientsäkerhet får stryka på foten när majoriteten ställer 2024 års ekonomiska resultat mot verksamhetens behov.
Att Region Dalarnas prognostiserade underskott är stort, det kan ingen förneka. Men just därför behövs långsiktiga perspektiv och då blir detta beslut riktigt beklämmande. Att dra in på VNS personal kan verka som en besparing, men då arbetsuppgifterna kvarstår måste någon annan göra dessa. Denna någon annan kommer i de flesta fall vara en undersköterska som redan idag knappt hinner med det hen ska, på grund av rådande underbemanning i vården. Risken för ökade sjukskrivningstal och ökade kostnader för övertid är uppenbart påtaglig.
Genomsnittskostnaden för varje patient som insjuknar på grund av en infektion som den ådragit sig under sin vistelse i vården, är 107 000 kr. Socialstyrelsen har uppskattat att var tionde patient på Sveriges sjukhus, är en konsekvens av en vårdrelaterad infektion. Därför blir beslutet om att reducera VNS inte enbart att handla om en kraftig kvalitetsförsämring, utan att den dessutom har en hög potential till att bli kostnadsdrivande.
Trots allt tal om ekonomi är det samtidigt viktigt att påpeka – att oavsett kostnad, är det vår plikt, vår skyldighet att säkerställa att det bedrivs en patientsäker vård i Dalarna och att varje person som drabbas av en vårdrelaterad infektion – är EN för mycket.
Grunden för LOV i primärvården måste vara att tillgången till vårdinsatser ska
vara likvärdig. Medborgaren ska oavsett val av vårdcentral kunna känna trygghet i
att hen kan erbjudas samma typ av insatser oavsett om valet faller på en privat
vårdcentral eller någon i Region Dalarnas regi.
Av den anledningen ser vi med oro på delar av det utredningsförslag som ligger
på bordet inför förfrågningsunderlag 2025 och som hanterats i
vårdvalsberedningen under december och januari månad 2023/24.
En konstruktion som möjliggör att vissa insatser kan anses som tilläggsuppdrag
och därmed vara frivilliga för privata vårdcentraler samtidigt som de är
obligatoriska för Regionens egna, skapar en osund obalans i primärvården. Ur
medborgar och patientperspektiv, innebär det ett vårdval som inte är likvärdigt.
Det innebär i förlängningen att enskildes val kan komma att begränsa vilken typ
av insats hen kan förvänta sig av sin vårdcentral, på ett sätt som blir svårt för
medborgaren att förutsäga.
Både barnhälsovård och mödrahälsovård är grundläggande primärvårdsinsatser,
men föreslås utredas kunna vara tilläggsuppdrag från 2025, likaså samarbetet
med Regionens familjecentraler.
Vi önskar lyfta en diskussion om detta i hälso och sjukvårdsnämnden, eftersom
en sådan förändring kommer innebära en överförskjutning och ökad belastning
på våra egna verksamheter, utöver de konsekvenser för likvärdigheten i vård för
medborgaren som ovan beskrivet. Frågan är principiellt viktig eftersom det får
övergripande konsekvenser som i grunden förändrar förutsättningarna för
primärvården, varför vi menar att hälso- och sjukvårdsnämnden snarast bör
inlämna nämndens synpunkter på utredningsförslaget.
Vänsterpartiet yrkar därför att:
Hälso- och sjukvårdsnämnden ger ett skriftligt yttrande till
Vårdvalsberedningen utifrån nämndens inställning till utredningsförslaget.
Beslutet att reducera insatserna från vårdnära service (VNS) är ett allvarligt strategiskt steg i fel riktning. Socialstyrelsens skrivelser kring hur arbetet för att minska risken för vårdrelaterade infektioner (VRI) är tydlig: ”En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen.”
Även skrivningen i 2023 års patientsäkerhetsberättelse betonar vikten av VNS insatser för en ökad patientsäkerhet. Varje patient som insjuknar genom en vårdrelaterad infektion är en för mycket och det är vår plikt att göra allt vad som står i vår makt för att förebygga att det sker. Utöver patientsäkerhetsperspektivet kommer åtgärden kraftigt försämra vårdpersonalens arbetsmiljö, genom att många av de arbetsuppgifter som idag utförs av VNS kommer att läggas ovanpå deras redan hårt belastade arbetsbörda. Det kommer innebära ökad stress, sämre kvalitet och öka känslan av otillräcklighet, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att på lång sikt bibehålla regionens kompetens.
Mot bakgrund av detta reserverar jag mig mot beslutet att reducera insatserna av vårdnära service.
Ulla Fridh Ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden Vänsterpartiet
Grunden i LOV primärvården är att tillgången till vårdinsatser ska vara likvärdig. Befolkningen ska oavsett val av vårdcentral kunna känna trygghet i att erbjudas likvärdiga insatser oavsett om valet faller på en privat vårdcentral eller någon i Region Dalarnas regi.
Vi ser med oro på ett av utredningsförslagen inför förfrågningsunderlag 2025 som presenterats både i Vårdvalsberedningen och Regionstyrelsen. Sedan vårdval infördes 2010 har utgångspunkten i Region Dalarna varit en sammanhållen primärvård med samtliga delverksamheter. Regionen har som huvudman för hälso – och sjukvården ansvar att erbjuda befolkningen i hela Dalarna tillgång till en fungerande primärvård, det s k sistahandsansvaret. Regionen kan överlåta driften av vårdcentraler till privata utförare men kan inte överlåta sitt befolkningsansvar till enskilda vårdgivare
De hälsofrämjande flaggskeppen mödra- och barnhälsovård är en del av grunden för primärvården. Utredningsförslaget öppnar för att mödra- och barnhälsovård ska läggas som tilläggsuppdrag och därmed bli frivilliga för privata vårdcentraler samtidigt som de är obligatoriska för Regionens egna vårdcentraler. Jag utgår från att regionens egna vårdcentraler vare sig har möjligheten eller vill välja bort mödra- och barnhälsovård. Det skapar en osund obalans i primärvården. Ur befolknings- och patientperspektiv innebär det ett vårdval som inte är likvärdigt. Det innebär att enskildas val kan komma att begränsa vilken typ av insats hen kan förvänta sig av sin vårdcentral, på ett sätt som blir svårt för befolkningen att förutsäga.
I stort sett varje gravid kvinna i Dalarna tar del av mödrahälsovården under sin graviditet och den stora majoriteten föräldrar låter sina barn ta del av barnhälsovårdens insatser. Det är väl känt, från många studier, att redan i mötet med barn och föräldrar på BVC kan de skickliga sjuksköterskorna identifiera en del av de barn som kommer att behöva extra mycket stöd. I mödra- och barnhälsovården bedrivs det riktigt viktiga och enda genomgripande hälsofrämjande arbetet. Samtliga vårdcentraler behöver ta sin del av ansvaret och inte kunna välja bort delar som bedöms kostnadskrävande.
Hur ser HSN på möjliggörandet för privata utförare att välja bort mödra- och barnhälsovård och den ökade belastningen på de egna vårdcentralerna som blir konsekvensen? Vilka krav ställer nämnden på ekonomisk kompensation?
Därför yrkar Vänsterpartiet:
att på sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden föra en dialog om vårdval och och eventuella ändringar i vårdvalsavtalet och dess konsekvenser för hälso- och sjukvården
Ulla Fridh Tjänstgörande ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden Vänsterpartiet
Den svenska sjukvården har det oerhört svårt! Stora nedskärningar planeras och genomförs oavsett de skriande behoven. Underskotten i landets regioner förväntas bli 24 miljarder kronor i år. Så här stora ekonomiska problem har sjukvården inte haft sedan 1990-talskrisen och saneringen av statsfinanserna. Det är till och med ett värre läge nu, trots statens goda finanser.
Den SD-ledda regeringen skulle kunna se till att nedskärningar i sjukvården undviks men det finns en ovilja att göra det, i motsats till väljarnas och folkets vilja. Sjukvården rankas alltid högt av väljarna i val och så även nu, visar en färsk undersökning då vården prioriterades högst.
Statsminister Ulf Kristersson lämnade nyligen ett löfte; regeringen ska se till att vårdpersonal inte behöver sägas upp i den svenska sjukvården. Det löftet behöver infrias snarast för vi ser hur varslen rullar på i många regioner.
Sjukvårdspersonal i Sverige varslas trots att de behövs, tjänster återbesätts inte när någon slutar eller går i pension, vårdplatser dras in, vårdavdelningar läggs ned, fortbildning och utbildning nekas vårdpersonalen. I Region Gävleborg blir det hårdare bedömningar av sjukresor. Priserna i kollektivtrafiken ökar. I flera län har också bussturer och avgångar dragits in. Allt det här leder till sämre patientsäkerhet, försämrad arbetsmiljö och ökad stress för vårdpersonalen och minskad tillgänglighet till vården. Det blir svårare för många att ta sig till jobbet eller vårdbesöket när tillgängligheten till kollektivtrafiken minskar. Utsläppen ökar dessutom när fler tvingas välja bilen.
Sjukvården behöver ökade resurser för att möta personalbristen med förbättrade arbetsvillkor och arbetsmiljö, fler vårdplatser och ökad kontinuitet för bättre patientsäkerhet. Det behövs resurser för att införa nya behandlingsmetoder, mediciner och teknik, men det behövs också satsningar på kollektivtrafiken för att möta klimatförändringarna och människors behov att kunna ta sig till arbetet, utbildningen eller fritidsaktiviteter.
Det behövs en regering med tydlig politisk vilja som tar ansvar för sjukvården, patienternas behov och vårdpersonalens rådande arbetssituation och arbetsvillkor. Vänsterpartiet har nationellt pressat den SD-beroende regeringen för att de ska leva upp till statsministerns löfte om att inga vårdanställda ska sägas upp. Regeringen och SD är kallsinniga; i nuläget blir det inga mer pengar till vården från SD och regeringen.
Runt om i landet, oavsett färg på den politiska ledningen, har försök gjorts att få regeringen att agera, men de fortsätter gömma sig, bland annat bakom inflationen, utan att kunna förklara hur fler patienter i operationsköerna, en sönderstressad vårdpersonal och minskad patientsäkerhet skulle bidra till minskad inflation. De vet att det de påstår inte stämmer, men de verkar inte bry sig.
Karin Rågsjö (V), vårdpolitisk talesperson Ulla Andersson (V), regionråd i opposition, Region Gävleborg Jessica Karlqvist (V), regionråd i opposition, Region Örebro Lotta Back (V), gruppledare, Region Sörmland Patrik Liljeglöd (V), regionråd i opposition, Region Dalarna Heidi-Maria Wallinder (V), regionråd i opposition, Region Västmanland Kristina Sjöström (V), gruppledare, Region Gävleborg Felicia Granath (V), regionråd i opposition, Region Västmanland Neil Ormerod (V), regionråd, Region Uppsala Salima Korshed (V), regionråd, Region Uppsala
