Mars har passerat och april har kommit. Även påsken har nu passerat. Nu när påsken är över och det politiska arbetet i Region Dalarna går in i en ny fas efter en tids lugn.
Det som har varit på tapeten under mars månad, och fortsatt är även under april, är sjukvårdspersonalens löner och villkor, förändringar i kollektivtrafiken, SKRs kongress och delegationsbeslut. Läs hela rapporten nedan.
Ekonomi
Ny budget för 2024-2026 ska tas fram och beslutas om i juni.
Förutsättningarna har under året på ett dramatiskt sätt förändrats, allt i spåren av den pågående höga inflation som Sverige drabbats av. Men lika mycket som en följd av att den borgerliga regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna minskat andelen statligt stöd till kommuner och regioner.
En jämförelse mellan 2022 års ekonomiska resultat och det prognostiserade utfallet för innevarande år, berättar med all tydlighet hur förutsättningarna ser ut. 2022 fick Region Dalarna ett överskott på 413 miljoner kr, vilket utgör ca 3,7% av den totala budgeten. Av detta överskott kommer 190 miljoner avsättas i RUR (resultatutjämningsreserv), som kan liknas vid en intern fondering som ska kunna användas för att hantera framtida negativa budgetresultat.
För 2023 ser det ut som att regionen går från ett kraftigt överskott 2022 till ett underskott på -730 miljoner kr. Den främsta orsaken till det är kraftigt höjda pensionskostnader av engångskaraktär, men som även en tid framöver kommer att vara fortsatt hög. Enligt våra avtal ska Region Dalarna värdesäkra de summor som vi avsätter för pension, vilket innebär att kostnaden höjs och sänks i linje med utvecklingen av inflationen. Vänsterpartiets regiongrupp inleder under april och fortsätter in i maj månad sitt arbete med att ta fram en alternativ ekonomisk plan och budget för Region Dalarna som vi kommer skriva mer om längre fram.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Den 20-21 mars höll SKR valkongress, där styret för kommunförbundet skulle väljas.
Vänsterpartiet Dalarnas representant var på plats på Slakthuset i Stockholm där kongressen hölls. Där fastställdes att SKR från och med i år har en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Resultatet av valet av ombud till kongressen som ägt rum i Sveriges olika region- och kommunfullmäktige innebar att Vänsterpartiet gick fram och inbördes i den nya majoriteten blev det näst största partiet.
Kongressen handlade främst om att välja olika representanter till olika uppdrag inom SKR, men det förelåg också ett beslut där vi som parti valde att gå emot resten av kongressen, inklusive de övriga i majoriteten. Det gällde nivån på arvode. Enligt förslag skulle ersättningen för ett heltidsuppdrag likställas med vad ett statsråd har i ersättning, vilket innebär 140 000 kr i månaden. Vänsterpartiet föreslog istället att arvodet skulle följa nivån med ett riksdagsarvode, vilket fortfarande är högt, men hade inneburit en halvering av summan. Att vi valde riksdagsarvodet som riktmärke, var att det då blir enklare att hålla en enhetlig linje i partiet.
Om Vänsterpartiet i riksdagen i framtiden skulle få bifall på sitt förslag att sänka arvodet för riksdagsuppdraget, skulle ett sådant beslut per automatik sänka arvodet i SKR. Tyvärr var Vänsterpartiet nästan ensamma om detta förslag, men med stöd av Miljöpartiet. Vårat förslag avslogs och arvodet fastställdes i enlighet med statsrådsnivån. Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet och menade att det förvisso alltid är orimligt med så höga arvoden, men särskilt i det ekonomiska läget vi befinner oss i nu.
Majoriteten av människorna i Sverige upplever just nu en faktisk värdeminskning av sina löner, samtidigt har kommunförbundets medlemmar, dvs Sveriges kommuner och Regioner, otroligt tuffa ekonomiska år framför sig, och att då höja arvodesnivåerna anser vi klingar falskt ur ett etiskt perspektiv.
Annat av intresse som framkom var uppgiften om tillbakablicken över hur finansieringen av välfärden i Sverige sett ut över tid. Det visade på att det har skett en ekonomisk överskjutning från stat till kommuner och regioner. I början av 2000-talet finansierade staten välfärden med 50% av kostnaderna. Nu 20 år senare har den fördelning förändrats där staten endast står för en tredjedel och att kommuner och regioner nu själva får stå för lejonparten av kostnaderna. Gissningsvis är denna förskjutning en effekt av den omsvängning av skattepolitiken som regeringen Reinfeldt införde efter 2006 års val och som vi nu fortfarande lever under.
Delegationsbeslut och politisk åskådarplats
Det finns en tendens inom regionpolitiken att alltmer principiellt och strategiskt viktiga beslut fattas av regionens tjänstepersoner genom en delegationsordning.
Så var fallet med smittskyddsläkaren Backlund, den tillfälliga nedstängningen av smärtrehabiliteringen och även det tillfälliga lönetillägget för sjuksköterskor som vi Vänsterpartiet fått reagera på i efterhand och som vi även har skrivit om i våra återrapporter och debatter. Många av dessa frågor, är heller inte några frågor som lyfts till politiken via nämnder eller styrelse utan allt som ofta något vi får ta del av via media. Det i sig är något problematiskt och riskerar att förflytta politiken från att ha en ledande roll till att i det närmaste inta åskådarplats. För att motverka denna utveckling kan det på sikt krävas att förändringar görs i delegationsordningen, så att politiken kan komma in i ett tidigare och mer aktivt skede.
Personalpolitik och lokala kollektivavtal
Trots att Regionstyrelsen har det övergripande arbetsmiljöansvaret och att det finns ett personalutskott, som Vänsterpartiet innehar en ersättarplats i, lyfts de flesta principiella personalbesluten enbart som frågor av informativ karaktär.
Om det förekommer politiska beslut kring riktning och avgörande, fattas de förmodligen bakom kulisserna eftersom ärendena hittills aldrig varit uppe för beslut utan hanterats som för kännedom. Så har fallet varit t.ex. kring frågan om hur regionen ska hantera situationen om kravet på striktare följsamhet kring dygns- och veckovila. Här har regionens tjänstepersoner informerat om sina tankar och möjliga vägval och politiken har haft möjlighet att yttra sin åsikt, utan att det i sig innebär någon förpliktigad följsamhet.
I samband med informationen om att eventuellt säga upp lokala avtal, har Vänsterpartiet varit tydliga med att lyfta att det lokala avtalet kring ISP (individuell schemaplanering) i sig inte utgör något hinder för att kunna upprätthålla dygnsvilan. Vi är medvetna om att ISP fungerar både bättre och sämre i olika verksamheter och anser att ISP borde kunna få vara kvar på de enheter där det fungerar väl och är till nytta för en fungerande verksamhet. Att rakt av säga upp avtalet kommer upplevas som en kraftigt försämrad möjlighet till inflytande över den egna arbetssituation, där ISP fungerar väl. På samma sätt har vi varit tydliga med att Regionen inte rör avtalen gällande olika former av arbetstidsförkortningar. Här anser vi snarare att Regionen bör arbeta mer aktivt i riktningen mot ytterligare förkortad arbetstid, för att säkerställa både återhämtningstid och ork för arbetet under arbetstiden.
Undersköterskor är en viktig länk i hela hälso- och sjukvårdskedjan och Vänsterpartiet påpekar kontinuerligt att insatser och premierande åtgärder inte ensidigt får gynna en yrkesgrupp och lämna andra i samma lag blir utan. Vilket vi även skrivit en debattartikel om.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken har även denna månad fått en betydande roll och under senaste sammanträdet med Regionstyrelsens behandlades både frågan om hur kollektivtrafiken ska drivas och beslut om sommarlovskort för unga.
Egen regi eller upphandling? Som vi redan i december 2022 kunde konstatera, verkar Socialdemokraterna gör en politisk U-sväng i frågan, något de senare kom att försöka avvärja genom att bifalla Vänsterpartiets yrkande om att möjligheten till egen regi skulle vara ett av förslaget till framtida möjliga vägval. Ett vägval som regionstyrelsen den 3 april ställdes inför. Där och då valde Socialdemokraterna ändå att förorda ytterligare en period av upphandlad kollektivtrafik. Detta trots att de under valrörelsen var samstämmiga med Vänsterpartiet om att trafik i egen regi skulle ge Region Dalarna bäst förutsättningar att bedriva en trafik som kan vara följsam för utveckling och nya behov, på ett sätt som upphandling aldrig kan klara av att möta. Vänsterpartiet yrkade på att Region Dalarna skulle påbörja arbetet att rigga upp en organisation för att överta trafiken i egen regi. Vi förlorade omröstningen och reserverade oss mot beslutet.
Reservation:
Det är inte försvarbart vare sig ekonomiskt eller ur perspektivet strategisk trafikförsörjning att upphandla utförandet av allmän och särskild kollektivtrafik.
Att inleda en upphandling är i sig en kostsam historia, men konsekvensen av att upphandla driften av allmän och särskild kollektivtrafik innebär att Region Dalarna är bakbundna av villkoren i upphandlingen under lång tid framöver. Det försvårar för regionens framtida strategiska arbete i att utveckla och anpassa trafiken efter Dalarnas framtida behov av att öka andelen människor som både ska kunna och vilja resa kollektivt.
Därför menar vi att Region Dalarna bör bygga upp en organisation som själva tar sig an ansvaret för driften av allmän och särskild kollektivtrafik, men med möjlighet att upphandla trafik i mindre skala, som ett komplement till den egna organisationen. På så sätt kan vi skapa oss ett handlingsutrymme och organisatoriska muskler, redo att möta framtiden. I arbetet med att igångsätta driften i egen regi kan modell Västmanland med fördel användas som förebild.
Sommarlovskort för ungdomar bör vara avgiftsfri
Förslaget till beslut var att sommarlovskort för unga även ska finnas för 2023 mot en avgift på 550 kr plus kortavgift.
Vänsterpartiet menade att syftet med sommarlovskort är att öka den ekonomiska jämlikheten och kortet därför behöver vara avgiftsfri. Det var vi ensamma om att tycka och vi reserverade oss även mot detta beslut.
Reservation:
Inledningsvis ser vi förstås det som positivt att Region Dalarna väljer att införa sommarlovskort för ungdomar, vilket är en fortsättning på det initiativ och satsning som Vänsterpartiet genom budgetförhandlingar med regeringen 2014-2018 fick till.
Syftet med sommarlovskort är att utjämna den ekonomiska ojämlikheten hos ungdomar, vars förutsättningar att kunna verka i samhällslivet, både ur ett socialt och kulturellt perspektiv, ofta helt är avhängigt från föräldrarnas ekonomiska situation. Genom att avgiftsbelägga sommarlovskortet uppnås tyvärr motsatt effekt och det innebär att det primärt är ungdomar med ekonomiskt bättre förutsättningar som kommer kunna ta del av satsningen, medan andra som inte har råd ställs utanför. Avgiften blir därmed en del i ett paket att cementera den socioekonomiska situationen över generationsgränserna.
Vi menar att ekonomisk jämlikhet är en viktig aspekt i vår strävan till ett bättre och mer rättvist samhälle. Av den anledningen bör detta beslut innebära att sommarlovskort ska vara avgiftsfria.
Gör Dalarna till en trafikzon
Under året kommer ett förslag om ny zonindelning för kollektivtrafiken att komma upp för beslut.
Förslaget som ligger är att hela Dalarna ska utgöra en trafikzon, Borlänge borträknat, som kommer att vara en egen zon frikopplad från övriga Dalarna. Det förslaget om det blir verklighet innebär att alla resor till, från eller genom Borlänge kommer att vara dyrare än resor i övriga Dalarna. Vi ser det inte som rimligt att Borlänge ska utsättas för att bli en prismässig paria för övriga befolkningen i Dalarna och ser det heller inte skäligt att den som bor i Borlänge ska få dyrare att resa i Dalarna än någon annan kommuninvånare i länet, så fort de vill resa över kommungränsen.
I linje med vårt tidigare förslag “en tia om dagen” kommer Vänsterpartiet föreslå att hela Dalarna i framtiden ska vara en och samma priszon och att kostnaden för en resa blir densamma vart än du ämnar åka i länet.
Detta var ett axplock av den politik som Vänsterpartiet drivit under mars månad 2023 och om du läst ända hit:
Tack för din tid!
Om du har några frågor, tveka inte att skriva ett mail och fråga.
Väl mött,
Patrik Liljeglöd
