Nämndinitiativ till  Kollektivtrafiknämnden:

Kollektivtrafiknämnden via förvaltningen behöver utreda hur vi kan göra vår kollektivtrafik attraktivare. Tidtabeller och linjer har i många fall varit kvar av “gammal hävd”.

Ett sätt är att införa stjärntrafik där alla bussar och eventuellt tåg kommer in samtidigt till en och samma punkt och resenärer kan byta till (nästan) samtliga linjer samtidigt. För mindre tätorter som har liten eller ingen tätortstrafik behöver de inomkommunala busslinjerna och där det går, stråktrafiken, användas för att nå syftet.  Att stå och vänta vid ett resecentrum för att byta linje är mindre attraktivt för en resenär.

Givetvis behöver man ha samtal med kommun / skolor, större arbetsgivare inom orten för att samordna detta så att det passar så många som möjligt.

Därför yrkar Vänsterpartiet:

• att utreda möjligheterna för stjärntrafik för mindre tätorter inför nästa stora upphandling av kollektivtrafik.

David Örnberg
2:a vice ordförande Kollektivtrafiknämnden

2024- 04-11

Nämndinitiativ till Regionstyrelsen:

Grunden för LOV i primärvården måste vara att tillgången till vårdinsatser ska
vara likvärdig. Medborgaren ska oavsett val av vårdcentral kunna känna trygghet i
att hen kan erbjudas samma typ av insatser oavsett om valet faller på en privat
vårdcentral eller någon i Region Dalarnas regi.

Av den anledningen ser vi med oro på delar av det utredningsförslag som ligger
på bordet inför förfrågningsunderlag 2025 och som hanterats i
vårdvalsberedningen under december och januari månad 2023/24.

En konstruktion som möjliggör att vissa insatser kan anses som tilläggsuppdrag
och därmed vara frivilliga för privata vårdcentraler samtidigt som de är
obligatoriska för Regionens egna, skapar en osund obalans i primärvården. Ur
medborgar och patientperspektiv, innebär det ett vårdval som inte är likvärdigt.
Det innebär i förlängningen att enskildes val kan komma att begränsa vilken typ
av insats hen kan förvänta sig av sin vårdcentral, på ett sätt som blir svårt för
medborgaren att förutsäga.

Både barnhälsovård och mödrahälsovård är grundläggande primärvårdsinsatser,
men föreslås utredas kunna vara tilläggsuppdrag från 2025, likaså samarbetet
med Regionens familjecentraler.

Vi önskar lyfta en diskussion om detta i hälso och sjukvårdsnämnden, eftersom
en sådan förändring kommer innebära en överförskjutning och ökad belastning
på våra egna verksamheter, utöver de konsekvenser för likvärdigheten i vård för
medborgaren som ovan beskrivet. Frågan är principiellt viktig eftersom det får
övergripande konsekvenser som i grunden förändrar förutsättningarna för
primärvården, varför vi menar att hälso- och sjukvårdsnämnden snarast bör
inlämna nämndens synpunkter på utredningsförslaget.

Vänsterpartiet yrkar därför att:

• Hälso- och sjukvårdsnämnden ger ett skriftligt yttrande till
  Vårdvalsberedningen utifrån nämndens inställning till utredningsförslaget.

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd

2024-03-26

Reservation till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

Beslutet att reducera insatserna från vårdnära service (VNS) är ett allvarligt strategiskt steg i fel riktning. Socialstyrelsens skrivelser kring hur arbetet för att minska risken för vårdrelaterade infektioner (VRI) är tydlig:
”En hög städkvalitet kompletterar en god handhygien. Vårdnära städning, som utförs av kvalificerad städpersonal, är en viktig åtgärd för att begränsa utbrott av resistenta bakterier. Det är en fråga som kan behöva prioriteras av den högsta ledningen.”

Även skrivningen i 2023 års patientsäkerhetsberättelse betonar vikten av VNS insatser för en ökad patientsäkerhet. Varje patient som insjuknar genom en vårdrelaterad infektion är en för mycket och det är vår plikt att göra allt vad som står i vår makt för att förebygga att det sker.

Utöver patientsäkerhetsperspektivet kommer åtgärden kraftigt försämra vårdpersonalens arbetsmiljö, genom att många av de arbetsuppgifter som idag utförs av VNS kommer att läggas ovanpå deras redan hårt belastade arbetsbörda. Det kommer innebära ökad stress, sämre kvalitet och öka känslan av otillräcklighet, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att på lång sikt bibehålla regionens kompetens.

Mot bakgrund av detta reserverar jag mig mot beslutet att reducera insatserna av vårdnära service.

Ulla Fridh
Ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Vänsterpartiet

2024-03-26

Nämndinitiativ Till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

Grunden i LOV primärvården är att tillgången till vårdinsatser ska vara likvärdig. Befolkningen ska oavsett val av vårdcentral kunna känna trygghet i att erbjudas likvärdiga insatser oavsett om valet faller på en privat vårdcentral eller någon i Region Dalarnas regi.

Vi ser med oro på ett av utredningsförslagen inför förfrågningsunderlag 2025 som presenterats både i Vårdvalsberedningen och Regionstyrelsen. Sedan vårdval infördes 2010 har utgångspunkten i Region Dalarna varit en sammanhållen primärvård med samtliga delverksamheter. Regionen har som huvudman för hälso – och sjukvården ansvar att erbjuda befolkningen i hela Dalarna tillgång till en fungerande primärvård, det s k sistahandsansvaret. Regionen kan överlåta driften av vårdcentraler till privata utförare men kan inte överlåta sitt befolkningsansvar till enskilda vårdgivare

De hälsofrämjande flaggskeppen mödra- och barnhälsovård är en del av grunden för primärvården. Utredningsförslaget öppnar för att mödra- och barnhälsovård ska läggas som tilläggsuppdrag och därmed bli frivilliga för privata vårdcentraler samtidigt som de är obligatoriska för Regionens egna vårdcentraler. Jag utgår från att regionens egna vårdcentraler vare sig har möjligheten eller vill välja bort mödra- och barnhälsovård. Det skapar en osund obalans i primärvården. Ur befolknings- och patientperspektiv innebär det ett vårdval som inte är likvärdigt. Det innebär att enskildas val kan komma att begränsa vilken typ av insats hen kan förvänta sig av sin vårdcentral, på ett sätt som blir svårt för befolkningen att förutsäga. 

I stort sett varje gravid kvinna i Dalarna tar del av mödrahälsovården under sin graviditet och den stora majoriteten föräldrar låter sina barn ta del av barnhälsovårdens insatser. Det är väl känt, från många studier, att redan i mötet med barn och föräldrar på BVC kan de skickliga sjuksköterskorna identifiera en del av de barn som kommer att behöva extra mycket stöd. I mödra- och barnhälsovården bedrivs det riktigt viktiga och enda genomgripande hälsofrämjande arbetet. Samtliga vårdcentraler behöver ta sin del av ansvaret och inte kunna välja bort delar som bedöms kostnadskrävande.

Hur ser HSN på möjliggörandet för privata utförare att välja bort mödra- och barnhälsovård och den ökade belastningen på de egna vårdcentralerna som blir konsekvensen? Vilka krav ställer nämnden på ekonomisk kompensation?

Därför yrkar Vänsterpartiet:

• att på sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden föra en dialog om vårdval och och eventuella ändringar i vårdvalsavtalet och dess konsekvenser för hälso- och sjukvården

Ulla Fridh
Tjänstgörande ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden
Vänsterpartiet

2024-03-26

Nämndinitiativ Till Regionstyrelsen:

Ur verksamhetsberättelsen från RSAU den 26/2 framgick det att uppföljningen av LOV BUP är under upphandling och ska enligt plan vara klar före halvårsskiftet och redovisas efter sommaren. Att uppdraget är under upphandling betyder inte att det är beslutat att ge uppdraget till en upphandlad part. Därför är vår fråga om det har tecknats ett avtal med extern part för att utföra denna uppföljning ännu?

Om inte, vill vi föreslå att utredningen inte upphandlas, utan utförs inom Regionens egna ramar. Med tanke på Region Dalarnas ekonomiska situation, så torde detta var om än ett litet, så ett bidrag för en hållbar ekonomisk ekonomi i Region Dalarna 

Därför yrkar Vänsterpartiet:

• Att utredning och uppföljning av LOV BUP inte upphandlas utan utförs i egen regi. 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd
Vänsterpartiet

2024-03-11

Reservation till Regionfullmäktige:

Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att inte godta Vänsterpartiets föreslagna förändringar i det reviderade reglementet för sjukresor. I ärendetexten beskrivs syftet med avgiftsförändringarna till att öka incitamenten för den enskilde patienten, att välja att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Samtidigt understryks vikten att den medicinska bedömningen ska vara avgörande för beslut om sjukresa. Mot den bakgrunden blir det orimligt att höja avgiften för liggande sjukresa, eftersom den som bedöms vara i behov av liggande sjukresa knappast kan anses kunna tillgodogöra sig en resa på egen hand via den allmänna kollektivtrafiken.

Likaså anser vi att jämlika förutsättningar och tillgång till hälso- och sjukvård oavsett var du bor, kräver beslut med en tydlig politisk viljeriktning. Därför anser vi inte att ett reglemente ska premiera den som själv eller via nätverk har tillgång till egen bil. Vi menar att samma villkor som avgör om ersättning ges för resa med egen bil även ska gälla för förutsättning att erbjuda sjukresa, dvs att:

 “Väntetiden mellan ankomsttiden och besökstiden överstiger två timmar vid resa med allmänna kommunikationsmedel, eller när väntetiden efter ett avslutat vårdbesök överstiger två timmar till dess att allmänna kommunikationsmedel avgår”

Ulla Fridh
Ledamot i Regionfullmäktige

2024-02-19

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén:

Samefolkets dag den 6 februari firas till minne av det första samiska landsmötet hölls i Tråante/Trondheim den 6 februari 1917. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten. De fyra färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement, grönt står för växter, natur och landet Sábmie som är livsavgörande för överlevnad. Blått står för vattnet som är ett livselixir.

I regionens riktlinjer för flaggning står det “Flaggning med nationell minoritets flagga ska ske vid respektive högtidsdag… Den 6 februari: ”Samernas nationaldag”. Till min besvikelse konstaterade jag att den samiska flaggan saknades idag utanför regionkontoret.

Med anledning av ovanstående frågar jag:

• Varför flaggades det inte med den samiska flaggan den 6 februari i år, 2024?

Ulla Fridh
Fullmäktigeledamot 

2024-02-06

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén:

I ett reportage från SVT den 12 januari 2024 gavs från Region Dalarna beskedet om att 20 miljoner ska flyttas från vårdval primärvård till vårdval BUP, vilket väcker en del frågor. Vid en granskning av den reviderade budgetplan som majoriteten antog den 29 november 2023 framgår det att majoriteten i jämförelse med den budget som antogs i juni 2023 tillför vårdval som helhet 12,2 miljoner kronor. Tyvärr redogörs i majoritetens budgetförslag ingen åtskillnad mellan vårdval BUP och Vårdval primärvård, vilket gör att det inte går att utläsa förändringar eller skillnader i de olika vårvalens budgetposter. I avsaknad av budgettabeller där siffrorna framgår tydligt, behöver man förlita sig på den understödjande text som förklarar majoritetens budget. Inte heller här finns det någon beskrivning som styrker att majoriteten önskar en omfördelning av resurser mellan de olika vårdvalen.

Den enda gång som idén om att flytta över 20 miljoner från Vårdval primärvård till vårdval BUP har nämnts i en beslutande församling, var när regionstyrelsen den 23 oktober 2023 skulle fatta beslut om att revidera avtalen för vårdval BUP respektive vårdval primärvård. En revidering som avsåg vilka ersättningar som gäller utifrån givna insatser enligt vårdvalet. Blandat med förslaget om hur ersättningsmodellen skulle se ut, hade vårdvalsberedningen givit ett yttrande om vårdval BUP ́s ekonomiska situation, där de deklarerade att det var beredningens åsikt att de 20 miljoner som vårdval BUP saknade, borde skjutas över från vårdval primärvård.

Regionstyrelsen var efter ordförandens försäkran enig om att ärendet enbart handlade om förändringar i avtalsskrivningar och inte gällde beslut om den finansiella fördelningen inom vårdvals budget.  

Vi kan därmed konstatera att det inte tagits något beslut om en ekonomisk omfördelning. Trots detta, går Region Dalarna ut med att det ska ske. 

Med anledning av ovanstående frågar jag:

• Är det majoritetens mening att det ska tas 20 miljoner från vårdval primärvård för att finansiera vårdval BUPs underskott?
• Om, anser majoriteten inte att det behöver fattas beslut i frågan innan en sådan förändring kommuniceras?

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd/gruppledare

2024-01-24

Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Elin Norén:

I november 2023 presenterade Vänsterpartiet i vårt förslag till budget och flerårsplan en klimatbudget, som på årsbasis anger i vilken omfattning Region Dalarnas måste minska sina koldioxidutsläpp för att klara av att nå beslutade mål för 2030.

Vi kan notera att det i den budget som majoriteten beslutat om, inte finns något sådant underlag. Under dåvarande budgetfullmäktige var det heller ingen representant från majoriteten som bemötte Vänsterpartiets förslag till att även anta en koldioxidbudget. Jag utgår från att majoritetens tystnad kring Vänsterpartiets förslag inte beror på ointresse.

Med anledning av ovanstående frågar jag:

• Hur ser majoritetens plan ut för att Region Dalarna ska uppnå utsläppsmålen till 2030? Framförallt undrar jag hur ni säkerställer att arbetet går i rätt riktning och i nödvändig takt, när det i er regionplan saknas delmål och angivna krav på vilka resultat som ska uppnås på vägen?

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd/gruppledare

2024-01-18