Kultur är till för alla, inte en lyx för några få. Det ska vara lätt att uppleva och utöva kultur i hela regionen för alla invånare. 

Kulturen präglas av sin tids föreställningar, motsättningar och villkor. Kulturen återspeglar inte bara samhället. Konst och andra kulturyttringar kan också vara en förändrande kraft som bidrar till att människor blir medvetna om sig själva och om samhället. Det är därför är det så viktigt att konsten får verka fritt. Att den varken underkastas censur, ideologier eller kommersialism. Kulturen är viktig för Dalarnas attraktivitet. Den bidrar till regional utveckling. Kultur ger människor möjlighet att formulera drömmar, uttrycka känslor och skapa identiteter. Kreativiteten och kulturen som kraft är underutnyttjad, därför behövs satsningar på kultur ökas, speciellt i läget vi befinner oss i nu med ett ökat misstroende mot både andra medmänniskor och demokratin.  

Vi lever i en tid där samspelet, förståelsen för och vikten av delaktighet i samhällsutvecklingen krymper. Kultur- och bildningsnämnden bland andra har ett särskilt ansvar för dessa frågor och därför ger Vänsterpartiet i vårt budgetförslag ett tillskott på 1 miljon kr till förstärkt demokratiarbete. Syftet är att möjliggöra ökad involvering och aktivt medskapande i samhällsutvecklingen och att skapa en större känsla av samhörighet och ökad tillit till samhällskontraktet. 

Målet är mer demokrati, mer delaktighet och genom ökad bildningsgrad lägga en starkare grund till att kunna förstå skillnaden mellan förmedlad kunskap, fakta och vad som är desinformation.

Ulla Fridh (V)
Ledamot i Regionfullmäktige
Ledamot i Kultur- och bildningsnämnden

2024-11-12

Region Dalarna har, i likhet med övriga regioner, tvingats konstatera att högerregeringen med stöd av SD prioriterar skattelättnader för de allra rikaste framför att skjuta till de medel som behövs för att kommuner och regioner ska kunna bedriva sin viktiga verksamhet.

Att staten skjuter till medel till regioner och kommuner är viktigt för att förhindra att de socioekonomiska klyftorna i landet växer sig alltför stora. De skatter som kommuner och regioner har rätt att ta ut är nämligen direkt proportionerliga mot invånarnas inkomster – de som har de lägsta inkomsterna betalar lika stor andel i skatt som de som tjänar mest. En höjd region- eller kommunalskatt slår därför orimligt hårt mot de svagaste i samhället och bidrar till ekonomisk ojämlikhet.

Staten har däremot möjlighet att ta ut högre skatter av oss som har råd, än av de som har det sämst ställt. Därför är det viktigt att regeringen tar ansvar för att statliga skatter i tillräckligt stor omfattning används för att finansiera även kommunernas och regionernas verksamheter. Det ansvaret tar inte den regering vi har nu. Den höjning av medlen som de ger regionerna kallar de för ”satsning” trots att den inte ens kompenserar för inflationen och andra liknande kostnadshöjningar. 

Detta är olyckligt för alla regioner och kommuner, men Dalarna är extra sårbart genom att regionen är så geografiskt utspridd, genom vår demografi och genom de svårigheter som regionen har att attrahera nödvändig kompetens till näringslivet och till regionens och kommunernas verksamheter.

Att höja regionskatten är olyckligt men tyvärr nödvändigt för att regionens invånare ska få den vård och service som de har rätt till, och behov av. 

Däremot anser Vänsterpartiet inte att det är rätt väg att gå att höja vårdavgifterna. Det kommer att leda till att människor med svag ekonomi avstår från att söka den vård som de hade behövt, vilket tyvärr inte sällan kan leda till ett större vårdbehov längre fram, med ökade vårdkostnader för regionen. Detta är viktigt överallt, men särskilt här i Dalarna. Vår befolkning är äldre och har sämre hälsa än i många andra regioner vilket innebär att höjda vårdavgifter riskerar att slå betydligt hårdare mot både individer och samhälle än i andra regioner. 

För att näringslivet ska kunna rekrytera den arbetskraft som behövs i Dalarna, så behöver regionen ta ett ansvar för att förbättra hälsan och utbildningsnivån hos befolkningen. Att höja vårdavgifterna och skära ner på folkbildningen, är åtgärder som är fullständigt kontraproduktiva ur det perspektivet. 

Ida Friberg (V)
Ledamot i Regionfullmäktige
Ledamot i Regionala utvecklingsnämnden

2024-11-12

Genom åren har flera så kallade satsningar gjorts på primärvården. Punktinsatser som inte hållit över tid.

Resurserna till primärvård har nog aldrig varit tillräckligt stora i förhållande till uppdraget.  Förutsättningarna att bedriva förstklassig primärvård har nog aldrig riktigt funnits. En välfungerande primärvård ger förutsättningar för god vård till  personer med komplexa vårdbehov och också till personer med mindre allvarliga men ändå viktiga hälsoproblem. 

När sjukhusen fortsätter att specialiseras för att hålla högsta standard ökar behovet av en välfungerande primärvård som tar ansvar för helheten.  När primärvårdens resurser inte räcker hamnar patienter i ett ingenmansland mellan sjukhus och primärvård, där sjukhuset inte kan ta ansvar och primärvårdens resurser är otillräckliga. 

Dalarnas akutsjukvård är av toppklass. Den som är frisk och får en akut allvarlig sjukdom eller drabbas av skada kommer att få förstklassig vård. För många med långvariga allvarliga sjukdomar är vården också av högsta kvalitet. Men våra sjukhus är belastade. Fyllda akutmottagningar och brist på vårdplatser är relativt vanligt och för människor som inte har livshotande tillstånd kan väntetiden bli lång och omhändertagandet bristfälligt.

Det är lätt att förledas att tro att ökad tillgänglighet på sjukhusens akutmottagningar och fler sjukhussängar vore en lösning. Men ett besök på akutmottagningen kostar mer än 4 ggr så mycket och kan leda till att patienter utan livshotande tillstånd kan få en sämre vård än ett besök på vårdcentralen. Och att bli inlagd på sjukhus om problemet hade gått att förebygga på en välfungerande vårdcentral är självklart oönskat.

Vårdvalsavtalet borde föranleda en fördjupad diskussion om hur vi bygger en framgångsrik vård med primärvården som grund. När ska vi föra den? Istället förleds även jag på den här punkten till att påpeka detaljer som förhoppningsvis stödjer den bästa primärvården. 

De ändringar som Vänsterpartiet kräver:

• Underleverantörer ska självklart uppfylla samma villkor som huvudleverantören och redovisa det i samband med anmälan.
• Stryka det tillfälliga listningsstoppet.
• Ta bort nystartsbidraget. Självklart ska inte regionen skänka bort nästan en miljon kronor eller flera, om fler privata koncerner ta initiativ av öppna vårdcentraler. Den miljonen eller miljonerna behövs till de nuvarande vårdcentralerna. Särskilt till de som har sistahandsansvaret, de offentlig  drivna. 
• Regiondrivna vårdcentraler behöver få en ersättning motsvarande 1,05 som en del i sistahandsansvaret.
• Samtliga utförare ska erbjuda ett riktat hälsosamtal till alla listade som fyllt 40 år.

Ulla Fridh (V)
Ledamot i Regionfullmäktige
Ersättare i Hälso- och sjukvårdsnämnden 

2024-11-11

Att majoriteten aviserat för en skattehöjning i Dalarna är en naturlig följd av att Sveriges regering valt att prioritera skattesänkningar för de rikaste i Sverige. Hur detta hänger samman behöver förklaras närmare. 

Vilken hälso- och sjukvård vi har i Dalarna och Sverige styrs av lagar, bestämmelser och beslut som fattas av riksdagen och regionfullmäktige. Därför är det både skattemedel från Dalarna och staten som finansierar vår gemensamma välfärd. När det gäller statens del av finansieringen (s.k. statsbidrag) räknas inte värdet upp, utan grundnivån på statsbidraget för 2025 är lika hög som för i år 2024. Löneökningar och inflation gör att staten får in mer pengar, men statens kostnader för statsbidragen är densamma. Det överskott som uppstår ur det, är det regeringen kallar för reformutrymme. 

Ur reformutrymmet gör sedan regeringen tillskott till statsbidraget och kallar dessa för satsningar. Problemet är att dessa “satsningar” bara täcker en tredjedel av inflationens värdeminskning av statsbidraget och som en konsekvens blir det en tydlig signal från regeringen till Sveriges regioner att skära ner och minska kostnaderna för den gemensamt finansierade välfärden.

Det är ett direktiv Vänsterpartiet inte ställer oss bakom och därför stöttar vi också en regional skattehöjning. Men till skillnad från Dalarnas politiska majoritet vill vi använda de pengar vi får in, till att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig. När majoriteten vill höja patientavgifterna för att folket i Dalarna ska vara mer restriktiva med sina vårdbesök, åtminstone de som har sämst ekonomi i samhället, så väljer vi att sänka patientavgifterna till besök i primärvården med 100 kr. Att besöka en vårdcentral kommer då istället att kosta 50 kr, medan avgifterna till specialistsjukvården ligger kvar på samma nivå som idag, om Vänsterpartiets budgetförslag vinner gehör. Vi vill inte att människor ska avstå från att vända sig till vårdcentralen, utan snarast uppmuntra till besök. Vi gör det för att vi vet, att tidig upptäckt av sjukdomar och åkommor, som kan åtgärdas eller behandlas tidigare, är bättre både för patienten, men också för hälso- och sjukvårdens kostnader på sikt.

När vi höjer skatten och samtidigt sänker avgifterna, gör vi en ekonomisk omfördelning där vi alla är med och betalar, men där de med lägst inkomster, som ofta är de som har utgifter kopplade till vården, får minskade kostnader. 

För den genomsnittlige pensionären innebär skattehöjningen ca 75 kr/månaden, men redan efter första och andra besöket på vårdcentralen får samma pensionär mellan 25-125 kr mer kvar i plånboken. Det är en politik som skapar jämlika förutsättningar och som enkelt fördelar våra gemensamma tillgångar, på ett jämställt och rättvist sätt. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2024-11-07

I Sverige råder en bred enighet om att välfärden ska finnas där för alla när vi behöver den. Skolan ska ge barn en bra start, sjukvården ska vara tillgänglig när vi blir sjuka, och äldreomsorgen ska ge våra äldre ett värdigt liv. Trots detta urholkas dessa värderingar när nedskärningar och privatiseringar bit för bit underminerar vår gemensamma välfärd.

De senaste åren har välfärden urholkats under både socialdemokratiska och borgerliga regeringar, och nu i samarbete med Sverigedemokraterna. Skattesänkningar för de rikaste har prioriterats på bekostnad av skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Detta bryter mot den svenska samhällsandan – att vi gemensamt tar hand om varandra och säkerställer att alla har rätt till en trygg välfärd. 

Borgerliga partier och Sverigedemokraterna försöker framställa sin politik som lösningen för Sverige, men i själva verket förvärrar deras nedskärningar ojämlikheten. De skapar ett system där de som har råd kan köpa sig bättre sjukvård och utbildning, medan resten lämnas åt sitt öde. Det blir svårare för många att leva värdiga liv i ett samhälle som inte längre investerar i det gemensamma. 

Vänsterpartiet ser en annan väg. Vi vill inte bara stoppa nedskärningarna i välfärden, vi vill ge ett stort återhämtningsstöd som kompenserar för de nedskärningar som gjorts under så många år. Totalt skulle vårt förslag till statsbudget innebära cirka 1 300 fler anställda i välfärden i Dalarnas län. Regeringen prioriterar skattesänkningar för de rikaste, men vi vill ha en vård, skola och omsorg där alla får hjälp – inte bara de som har råd att betala extra. 

Vi ser också behovet av att åtgärda de trasiga marknader som driver upp kostnaderna för hushållen. Matpriser, elräkningar och bolånekostnader har ökat kraftigt på grund av icke-fungerande marknader som låter stora företag göra vinster på bekostnad av konsumenterna. Vänsterpartiet vill laga dessa marknader för att skydda vanliga människor och stärka deras ekonomi. 

Vår vision är ett samhälle där välfärden inte bara är ett skyddsnät utan en plattform för alla att leva ett tryggt och gott liv. Sjukförsäkringen ska fungera när du är sjuk, a-kassan ska ge trygghet vid arbetslöshet, och pensionerna ska höjas för de som har det tuffast. Äldre förtjänar bättre än att leva i fattigdom efter ett långt arbetsliv. 

Genom att satsa på välfärden och laga marknader som skapar orimliga kostnader för hushållen kan vi bygga ett mer rättvist samhälle. Ett samhälle där välfärden är till för alla – inte bara några få. Vi i Vänsterpartiet är redo att ta ansvar för den förändringen, och tillsammans kan vi bygga ett starkare Sverige. 

Kajsa Fredholm (V), riksdagsledamot från Dalarna
Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd i Region Dalarna
Daniel Kåks (V), distriktsordförande Dalarna

2024-10-29

Världen står inför ett klimatnödläge. Under hösten har stormen Boris översvämmat och ödelagt flera europeiska städer i sin framfart. Extremväder med kraftiga skyfall och värmeböljor med torka blir allt vanligare och drabbar även oss i Sverige. Därför har vi inte tid att vänta med klimatomställningen.

Det brådskar med att sätta igång stora investeringar. För varje år som går utan att vi gör nånting åt utsläppen så ökar klimatskulden som det kommer att bli både svårare och mer kostsamt att åtgärda längre fram.

För att minska utsläppen behöver vägtrafik flyttas över till järnväg, bostäder behöver klimatanpassas och elproduktion och elnät behöver byggas ut. Dessutom behöver vi investera för att undvika och mildra effekterna av klimatförändringen.

Det är nödvändigt att öka den biologiska mångfalden som ger större motståndskraft mot klimatförändringar. Vi behöver öka kolinlagringen i skog och mark och bruka dessa på ett mer hållbart sätt. Klimatkris och naturkris hänger ihop och behöver åtgärdas samtidigt.

I regeringens och Sverigedemokraternas budget saknas helt den politiska vilja som krävs för att ställa om samhället. Regeringen försöker bluffa igenom enorma åtaganden för skattebetalarna för att bygga ny kärnkraft istället för att kraftfullt satsa på förnybar energi som vind och sol som både är billigare och går fortare att bygga ut.

Tidöpartierna föreslår alltså en satsning på enbart ny och dyr elproduktion som är designad för att bara gynna elbolagen. I den finansieringsmodell som föreslagits får hushållen, företagen och staten stå för risker och kostnader medan kraftbolagen garanteras vinster.

Det är en kärnkraftsatsning som kan kosta lika mycket som hela det låneutrymme som Vänsterpartiet föreslagit för samtliga klimatinvesteringar!

Regeringen hävdar att de vill skapa teknikneutralitet mellan kraftslagen samtidigt som de lovar 400 miljarder kr per år i kreditgarantier till kraftbolagen. Ja, det är magstarkt.

 I början på året sänktes reduktionsplikten till 6 procent för både diesel och bensin. Något som fått omfattande kritik. Inte minst eftersom regeringens egna beräkningar visade på kraftigt höjda utsläpp. I årets budget höjer man reduktionsplikten till 10 procent. Men man sänker samtidigt skatten på drivmedel. Sen påstår man att detta ska leda till att Sverige klarar klimatmålen till 2030 vilket är tveksamt. Även flygskatten slopas.

Med regeringens nuvarande klimatpolitik så missar Sverige minst tre av fyra klimatmål till 2030. Klimatpolitiska Rådet menar att regeringen bryter mot klimatlagen.

Och inte nog med det, inför årets budgetpresentation ger Tidöpartierna sken av att man gör en satsning på Sveriges naturreservat genom att tillföra pengar till anslaget för skötsel av värdefull natur. Problemet är att man tidigare gjorde enorma nedskärningar på samma anslag. Den s.k satsning man nu presenterar återställer inte ens en tiondel av anslaget.

Regeringen och Sverigedemokraterna för svenska folket bakom ljuset i klimatpolitiken. Det är djupt oärligt och ett svek mot kommande generationer.

Så här ser Vänsterpartiets klimatreformer för 2025:

• En investeringsplan för grön omställning – 700 miljarder över 10 år
• Sverigejobb för tidigarelagda investeringar i kommunerna, (bl a VA och klimatanpassning)
• Investerings- och renoveringsstöd till klimatsmarta hyresrätter
• Sverigebiljett för billigare kollektivtrafik: 450 kr/mån
• Investeringsstöd för kollektivtrafik
• Åtgärda underhållsskulden av järnvägen
• Satsa på havsbaserad vindkraft
• Stärk skyddet av naturen och återskapa våtmarker

Kajsa Fredholm (V)
Klimatpolitisk talesperson

2024-10-04

Vänsterpartiet föreslår att en referensprislista för veterinärtjänster inrättas i likhet med den som finns inom tandvården. Så att det i förväg ska gå att se vad en behandling kommer att kosta. Det måste även vara möjligt att kunna jämföra priser mellan olika veterinärer och djurkliniker.

Våra kära husdjur ger oss sällskap, gos och glädje, ja, till och med bättre hälsa. Bara i Dalarna finns över fyrtiotusen hundar och trettontusen katter! Ett av fyra hushåll i Sverige har minst en hund eller katt.

Men snart kommer många i Sverige inte ha råd med sina husdjur. Och det beror på de skenande veterinärkostnaderna. Vi i Vänsterpartiet tycker inte att det ska vara en klassfråga att kunna ha hund eller katt.

Veterinärkostnaderna har ökat med 25 procent bara det senaste året. Priserna kan skilja sig mycket beroende på vilken veterinär eller klinik du vänder dig till.

Det här gör det svårt för allt fler djurägare att betala för nödvändig vård vilket såklart drabbar djurens hälsa.

 Problemet är den ökade marknadiseringen av veterinärbranschen som leder till oförutsägbara och skyhöga priser för djurägaren. Idag drivs en majoritet av Sveriges djursjukhus av två riskkapitalbolag med en obefintlig pristransparens vilket gör det omöjligt för djurägare att ens kunna jämföra priser.

 För att de flesta djurägare ska kunna fortsätta ha sina djur och för att förhindra att djur far illa anser Vänsterpartiet att det är hög tid att staten tar ansvar för att reglera priserna inom djursjukvården.

 Vi föreslår därför att en referensprislista för veterinärtjänster inrättas i likhet med den som finns inom tandvården. Så att det i förväg ska gå att se vad en behandling kommer att kosta. Det måste även vara möjligt att kunna jämföra priser mellan olika veterinärer och djurkliniker.

Det är dags för regeringen att ta tag i frågan!

 Kajsa Fredholm (V)
riksdagsledamot med ansvar för djurfrågor, klimatpolitisk talesperson

Andreas Lennkvist Manriquez (V)
riksdagsledamot, civilrättslig talesperson

2024-10-01

Som artikelförfattaren skriver i sin insändare rekommenderar Folkhälsomyndigheten TBE-vaccinering för de som vistas i skog och mark i Dalarna. Det är en stor andel av Dalarnas befolkning. Att drabbas av TBE är  allvarligt, det kan leda till livslånga komplikationer.

För att få ett fullvärdigt skydd mot TBE behövs ett flertal sprutor, som tas vid olika tillfällen. Den sammanlagda kostnaden är  hög. Kostnaden för en vuxen i Dalarna är 425 kr/dos, och kostnaden för barn 400 kr/dos. En grundvaccination det första året är 4 doser. Räknar vi på det blir det alltså 1700 kr för en vuxen, och 1600 kr för ett barn. Är man flera personer i hushållet blir det en väldigt hög kostnad. 

Artikelförfattaren “sjuksköterska” skriver också:
“Flera regioner i Sverige erbjuder gratis vaccination mot TBE till barn och ungdomar och/eller rabatterat pris till både barn och vuxna. Så är inte fallet i Region Dalarna, vilket leder till att det blir en klassfråga vilka familjer som har råd att vaccinera sig själva och sina barn.”

Vänsterpartiet kan inte annat än att hålla med. Många familjer, och enskilda personer, har inte råd att vaccinera sig. De riskerar att utsättas för en allvarlig sjukdom på grund av sin ekonomiska situation. Är det verkligen acceptabelt? Vården ska vara jämlik och inte göra skillnad på människor utifrån ekonomiska förutsättningar.

Vi vill förenkla för både barn och vuxna  att vaccinera sig. Därför lämnade vi förra året in en motion till regionfullmäktige där vi yrkade att kostnaden för TBE-vaccinering ska likställas med priset för ett läkarbesök på en vårdcentral, samt ingå i högkostnadsskyddet. För barn är ett läkarbesök kostnadsfritt.

Vår motion avslogs av alla andra partier i regionfullmäktige. Vi kommer att lägga en ny motion  och hoppas på stöd och därmed se till att TBE-vaccineringen blir mer tillgänglig. 

Tack ”sjuksköterska” för ditt engagemang och arbete!

Nathalie Thomsen (V), ersättare i Regionfullmäktige
Ulla Fridh (V), ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Replik från Patrik Liljeglöd (V) på Naod Habtemichaels ledartext i Falu-Kuriren

Tack för dina reflektioner. 

Jag kan hålla med dig i det du skriver om att debatten blir spretig och därmed tappar spänst, speciellt när hela Region Dalarnas verksamhet ska debatteras under en och samma punkt utan uppdelning, vilket jag hellre hade sett. Dock finns det några frågetecken jag känner är värda att räta upp, även om jag är medveten om att din text är en ledartext och inte har till uppdrag att vara en objektiv återrapport.

Om du går till en bilhandlare och frågar ”Var kommer pengarna till firman ifrån?” blir svaret förmodligen “Från kunderna som köper mina bilar”. På samma sätt svarar vi Birgitta Sacredeus (KD) när hon frågar oss var pengarna i vårt budgetförslag kommer ifrån.

– Ja, från de som betalar skatt i Dalarna. Och vi har precis samma skattesats som ni i majoriteten har, så det rör sig varken om en större eller mindre summa på totalen som vi har att hantera, men vi har valt att fördela dem annorlunda. 

När svaret på hur Vänsterpartiet i vår budget föreslår att en sådan omfördelning ska se ut, sprids ut i ett antal inlägg med flera timmars mellanrum, har jag förståelse för att du kanske tappade bort den i myriaden av olika inlägg. Därför svarar jag kort här med ett exempel på hur vårt förslag är en mer långsiktig och säker finansiering och varför ett vägval med stålbad är kontraproduktivt. 

Andelen medarbetare som är sjukskrivna i Region Dalarna ligger på 11,2%, vilket innebär en kostnad på nära 700 miljoner kr. Att då dra ner på antalet anställda i sjukvården innebär en högre arbetsbelastning för de som är kvar, och det ger en lavinartad ökad risk för fler sjukskrivningar. Varje ökad procent kostar 60 miljoner kr, och det har inte Region Dalarna råd med. Därför måste fokuset ligga på att ge verksamheten och personalen rätt förutsättningar och arbets- och framtidstro, först då kan vi också få ner sjuktalen till rimliga nivåer och spara stora pengar åt Region Dalarna. 

Att ta tuffa beslut innebär inte alltid skära ner, det kan också vara att man har modet att hålla i och hålla ut. För att ge verksamheterna rätt förutsättningar och utrymme presenterade vi en budgeterad flerårsplan, som innebär ett planerat underskott på -74 miljoner kr 2025, men som trots en högre procentuell uppräkning redan 2026 visar ett överskott på 146 miljoner kr.

Jag hoppas att detta var något mer klargörande.

2024-06-13

Region Dalarna har koll, men ingen kontroll över sina utsläpp av koldioxid. 2018 togs beslutet att utsläppen skulle minska med 75% fram till 2030 för att Dalarna skulle klara av att nå sin del av Agenda 2030. Nu är det drygt 5 år kvar och istället för att minska har utsläppsnivån ökat med närmare 30%.

Det är extremt kort om tid och kommer att kräva radikala åtgärder. Tyvärr verkar Dalarnas politiska ledning inte vilja axla den tydliga ledarroll som nu är nödvändig, utan verkar snarare inta en “det löser sig nog” – attityd. Lite slapphänt kastar de ur sig “Vi jobbar på det ska du se” och hänvisar till att förvaltningarna ska ta fram något diffust oklart vad eller hur mycket.

Nej, ska vi klara det här behövs politisk vilja, tydlighet och mod att sätta tuffa mål och just därför måste Region Dalarna lägga en koldioxidbudget med tvingande årliga delmål, för att säkerställa att utsläppen når till de nivåer som krävs till 2030.

Frågan om klimatet är en existentiell angelägenhet, vars betydelse vida överstiger behovet av kortsiktig ekonomisk balans. Därför lägger Vänsterpartiet en koldioxidbudget tillsammans med Region Dalarnas ekonomiska flerårsplan och budget. Detta för att tydliggöra att kravet på att följa ekonomisk budget på inget sätt är överordnat en koldioxidbudget, faktiskt tvärtom.

Det innebär inte att vi tar lättvindigt på Region Dalarnas ekonomi. Till skillnad från majoriteten som sitter fast i samma handlingsplan som de inte lyckats genomföra de senaste två åren, föreslår vi en ekonomisk handlingsplan som istället för personalneddragningar fokuserar på att göra Region Dalarna till en friskare arbetsplats. Uppskattningsvis kostar de höga sjuktalen i regionen närmare 700 miljoner årligen, vilket innebär att det finns stora summor att hämta hem genom att lägga kraften på att säkerställa rätt bemanning och en bättre arbetsmiljö. På så sätt kan vi också säkerställa att framförallt hälso- och sjukvården kan tilldelas de resurser som de behöver för att kunna utvecklas och fokusera på rätt saker.

Det finns alla möjligheter att ge Dalarnas befolkning en solidariskt finansierad vård som är säker och trygg. Samtidigt som vi ser till att personalen som utför den mår bra och att det finns tillräckligt många händer som delar på uppgifterna. I Vänsterpartiets budget och flerårsplan gör vi det och mycket mer möjligt.

Även om vi sitter i opposition, släpper vi aldrig hoppet om att kraften i goda argument och kloka förslag ändå kan få majoriteten att förändra politiken i den riktning som pekas ut i Vänsterpartiets förslag till budget för 2025-2027.

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd
Vänsterpartiet i Region Dalarna

2024-06-10