Författare: nathalie

Foto: Agnes Stuber

Djurens välmående är en grundläggande värdering i vårt samhälle. Att våra djur ska få leva under förhållanden som respekterar deras naturliga behov och beteenden är något som de flesta av oss håller med om. 

I Sverige har vi haft lagen om kornas betesrätt sedan 1980-talet. Men nu hotas den av regeringen genom landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). 

Vad innebär då lagen? Jo, att alla nötdjur över sex månader, förutom tjurar, ska kunna komma ut på bete under sommaren. 

Har man har sett kor på bete sommartid förstår man att det är en viktig del i deras naturliga beteende. Även forskningen kommer fram till att korna mår bättre när de får möjlighet att komma ut. Kornas hälsa förbättras på en rad sätt. De får bättre klövhälsa och benhälsa. Det minskar förekomsten av inflammationer. Kor är djur som är anpassade för att beta. Om en ko inte får beta så mår den dåligt. Det är inte svårare än så. 

Lagen om betesrätt var en del i den nya djurskyddslagen 1988 som kom till efter en kampanj ledd av författaren Astrid Lindgren som var starkt engagerad i djurrättsfrågor. Djurskyddslagen säger att djur ska hållas så att de kan bete sig naturligt. Det vore att gå åt helt motsatt håll om vi slopade beteskravet. 

Nuvarande högerregering och Sverigedemokraterna tillsatte en utredning 2023 som bland annat hade i uppdrag att undersöka om beteskravet var värt att behålla ur ett konkurrenskraftsperspektiv. Och i slutet på augusti i år kom resultatet. Utredningen föreslår att betesrätten ska tas bort för alla kor som hålls i lösdrift. Det motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker. 

Det här är något som Kristdemokraterna aktivt har drivit i riksdagen under lång tid. Det är sorgligt att lönsamhet ska gå före kornas välmående. 

Från branschen menar livsmedelsgrossisterna att ett slopat beteskrav hindrar försäljning av svenskt nötkött inom offentlig sektor. Att betesrätten är avgörande för att kunna servera svenskt kött i våra skolor och på våra sjukhus. Betesdrift används i hög utsträckning som hållbarhetskriterium i den offentliga upphandlingen. 

Vi i Vänsterpartiet vill behålla beteskravet. Det gynnar både naturen och de mindre och mellanstora mjölkgårdar som idag är viktiga att värna, inte minst av beredskapsskäl. Betande djur har stor betydelse för den biologiska mångfalden. 

Vi är för ett system som slår vakt om kornas rätt att beta ute och att de som förlänger betestiden därutöver kan få bra ersättning. Vi vill att de lantbrukare som har naturbetesmarker med betesdjur ska få hundraprocentig kostnadstäckning, vilket de inte har idag. 

Jag tror att Astrid Lindgren uppe i sin himmel tycker att en landsbygdsminister som tar bort kornas rätt att beta utomhus bara är en liten lort. 

Kan landsbygdsminister Peter Kullgren lova att korna ska få behålla sin rätt att beta? 

Kajsa Fredholm (V)
Riksdagsledamot,
Ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

2024-12-01

Foto: Agnes Stuber

Våra kära husdjur ger oss sällskap, gos och glädje, ja, till och med bättre hälsa. Bara i Dalarna finns över 42 000 hundar och 13 000 katter! Ett av fyra hushåll i Sverige har minst en hund eller katt. 

Men snart kommer många i Sverige inte ha råd med sina husdjur. Och det beror på de skenande veterinärkostnaderna. Vi i Vänsterpartiet tycker inte att det ska vara en klassfråga att kunna ha hund eller katt.  

Veterinärkostnaderna har ökat med 25 procent bara det senaste året. Priserna kan skilja sig mycket beroende på vilken veterinär eller klinik du vänder dig till. 

Det här gör det svårt för allt fler djurägare att betala för nödvändig vård vilket såklart drabbar djurens hälsa. 

Problemet är den ökade marknadiseringen av veterinärbranschen som leder till oförutsägbara och skyhöga priser för djurägaren. Idag drivs en majoritet av Sveriges djursjukhus av två riskkapitalbolag med en obefintlig pristransparens vilket gör det omöjligt för djurägare att ens kunna jämföra priser. 

För att de flesta djurägare ska kunna fortsätta ha sina djur och för att förhindra att djur far illa anser Vänsterpartiet att det är hög tid att staten tar ansvar för att reglera priserna inom djursjukvården.  

Vi föreslår därför att en referensprislista för veterinärtjänster inrättas i likhet med den som finns inom tandvården. Så att det i förväg ska gå att se vad en behandling kommer att kosta. Det måste även vara möjligt att kunna jämföra priser mellan olika veterinärer och djurkliniker. 

Det är dags för regeringen att ta tag i frågan! 

Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Riksdagsledamot, civilrättslig talesperson
Kajsa Fredholm (V)
Riksdagsledamot med ansvar för djurfrågor
2024-12-01

Läs mer:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/konsumentratt_hc02195/html/

Den 27 november beslutade den moderatledda regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna att sänka ingångsåldern till det svenska klassamhället. I likhet med för hundra år sedan kommer klasskillnaderna visa sig bakom varje leende, nu när de sänker den avgiftsfria tandvården från 23 till 19 år. Det drabbar den grupp i samhället där de flesta ännu inte har kunnat tillgodogöra sig en egen stabil ekonomi, som nu kommer tvingas sätta sitt hopp och tillit till att anhöriga har tillräckligt stark ekonomi som kan kliva in och hjälpa till.

På grund av ungdomars generellt utsatta ekonomiska situation förhandlade Vänsterpartiet 2019 med den dåvarande socialdemokratiska regeringen, om att höja tillgången till avgiftsfri tandvård till 23 år. Politik som skapar ekonomisk jämlikhet är inget som Tidöpartierna vill ställa sig bakom och från årsskiftet kommer nu många ungdomar i Dalarna att drabbas.

Särskilt de som sedan en tid tillbaka bland annat har planerade åtgärder, såsom tandställning m.m. De flesta kommer helt enkelt inte ha råd. Därför föreslog Vänsterpartiet i sin regionplan och budget att tandvården i Dalarna skulle tillämpa övergångsregler och även fortsättningsvis ta kostnaden för de patienter som har planerade åtgärder. En sådan åtgärd har beräknats kunna kosta regionen 12,5 miljoner per år under en fyraårsperiod. När regeringen på så kort tid radikalt ändrar förutsättningarna, behöver regionen agera för att möta upp och skademinimera. 

Därför är vår uppmaning till Dalarnas politiska majoritet att värdera om, för även om denna kostnad inte fanns med i det förslag till budget som ni beslutade, så finns det ekonomiskt utrymme för att Region Dalarna kan inrätta övergångsregler i likhet med vad flera andra regioner redan tagit beslut om. Dalarnas ungdomar förtjänar en rättvis tandvård med förutsägbara förutsättningar. Vi kan ge dem det.  

Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd
Nathalie Thomsen (V), Tandvårdsnämnden

2024-11-29

Minns juni!
Ännu ekar ljudet av de klämtande klockornas varnande dån. Tungt, dovt och genomträngande försöker de mana oss till att agera. 2025 är det fem år kvar, då ska Region Dalarnas koldioxidutsläpp ha minskat med 75% mot 2018 års nivåer. Men de sjunker inte, de stiger. I fullmäktigesalen brukar generationsprincipen lyftas —Vi får inte skjuta kostnader vi har idag, på framtida generationer att bära. 

Den principen kan appliceras på budget och ekonomi, men blir irrelevant, ja helt meningslös, om inte vi tar de nödvändiga krafttag som krävs för att garantera att vi i Dalarna tar vår del av det globala ansvaret. Varje länk är bärande för hela kedjans hållfasthet och om vår länk brister – då hotar det alla kommande generationers tillvaro och existens. Vill vi ha på vårt samvete, att vi såg, men gjorde inte allt i vår makt att förhindra? Inte jag och inte Vänsterpartiet, därför föreslår vi regionfullmäktige att anta en koldioxidbudget i samma andetag som fastslår regionens ekonomiska ramar.

Det är inte för inte som jag i denna stund känner mig lite modfälld, majoritetens klimatpolitik är nästintill obefintlig och man verkar passivt stå och se på och sätter sin tillit, sitt hopp att det finns någon annan som gör vad som krävs. En tydlig ledning saknas, med lite tur kanske det går ändå.

Men trots att vi klimatpolitiskt befinner oss fem minuter innan tolv, finns det även andra delar i regionpolitiken som vi kan påverka för att inte hamna i samma läge. Jag tänker då på vår hälso- och sjukvård, som även den är hårt pressad, men där vi kan göra viktiga och för framtiden nödvändiga åtgärder och satsningar. 

Jag kan konstatera att våra olika budgetförslag verkligen är olika. Från Moderaternas håll ser jag en vilja att pacificera och byråkratisera politiken och låta någon annan, de privata företagen, styra hälso- och sjukvårdens framtida utveckling och utbud. Majoriteten har förvisso tagit ansvar när de föreslog en nödvändig skattehöjning, men verkar inte riktigt veta vad de ska göra med pengarna. Att placera de ökade inkomsterna i olika buffertar ger ett vilset intryck.

Genom Vänsterpartiets förslag till budget, ges istället en tydlig vägledning. Majoritetens företrädare lyfter ofta behovet av förebyggande arbete och att primärvården har en nyckelroll för en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja. Men det räcker inte att säga att det måste vara så, man måste också handla därefter. 

Vill vi att primärvården ska kunna bära den roll vi vill ge den, så måste den också ges förutsättningar för det. Därför har Vänsterpartiet i den här revideringen tillskjutit 161 miljoner till hälso- och sjukvården och vi har ett särskilt fokus på att göra primärvården mer tillgänglig och utöka det folkhälso-förebyggande arbetet med hälsosamtal.

Vi vill att fler söker sig till primärvården tidigt och inte väntar. Därför sänker vi trösklarna och föreslår en sänkning av patientavgifter till just primärvården. Med Vänsterpartiets förslag till budget kommer då ett besök till vårdcentralen kosta 50 kronor, vilket ska sättas i relation till majoriteten som nu föreslår att den kostnaden ska bli 250. 

Vid upprepade tillfällen har vi fått höra representanter från majoriteten mena att patientavgifter ska verka avstyrande, vård ska inte brukas i onödan. Det är ett resonemang som ligger farligt nära ett accepterande att vården ska bli ojämlik. För vem är det som låter sitt vårdbesök avstyras? Den välbeställde kommer inte låta sig påverkas av den högre avgiften, men den som varje månad tvingas räkna hur många kronor, femmor och tior som ligger kvar i plånboken, det är hen som kommer avstå ett besök till vårdcentralen, trots att det bästa hade varit att denne tog sig dit i tid och i tidigt skede kunde ha fått hjälp. När denne istället avstår och väntar, kan hälso- och sjukvårdens insatser komma att bli onödigt mer omfattande och kostsamma. 

Därför presenterar vi här ett budgetförslag som i praktiken innebär en ekonomisk omfördelning av våra gemensamma resurser och som ger förutsättningar till en förebyggande, hållbar och jämlik hälsa för alla i Dalarna. 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd 

–

Kultur är till för alla, inte en lyx för några få. Det ska vara lätt att uppleva och utöva kultur i hela regionen för alla invånare. 

Kulturen präglas av sin tids föreställningar, motsättningar och villkor. Kulturen återspeglar inte bara samhället. Konst och andra kulturyttringar kan också vara en förändrande kraft som bidrar till att människor blir medvetna om sig själva och om samhället. Det är därför är det så viktigt att konsten får verka fritt. Att den varken underkastas censur, ideologier eller kommersialism. Kulturen är viktig för Dalarnas attraktivitet. Den bidrar till regional utveckling. Kultur ger människor möjlighet att formulera drömmar, uttrycka känslor och skapa identiteter. Kreativiteten och kulturen som kraft är underutnyttjad, därför behövs satsningar på kultur ökas, speciellt i läget vi befinner oss i nu med ett ökat misstroende mot både andra medmänniskor och demokratin.  

Vi lever i en tid där samspelet, förståelsen för och vikten av delaktighet i samhällsutvecklingen krymper. Kultur- och bildningsnämnden bland andra har ett särskilt ansvar för dessa frågor och därför ger Vänsterpartiet i vårt budgetförslag ett tillskott på 1 miljon kr till förstärkt demokratiarbete. Syftet är att möjliggöra ökad involvering och aktivt medskapande i samhällsutvecklingen och att skapa en större känsla av samhörighet och ökad tillit till samhällskontraktet. 

Målet är mer demokrati, mer delaktighet och genom ökad bildningsgrad lägga en starkare grund till att kunna förstå skillnaden mellan förmedlad kunskap, fakta och vad som är desinformation.

Ulla Fridh (V)
Ledamot i Regionfullmäktige
Ledamot i Kultur- och bildningsnämnden

2024-11-12

Region Dalarna har, i likhet med övriga regioner, tvingats konstatera att högerregeringen med stöd av SD prioriterar skattelättnader för de allra rikaste framför att skjuta till de medel som behövs för att kommuner och regioner ska kunna bedriva sin viktiga verksamhet.

Att staten skjuter till medel till regioner och kommuner är viktigt för att förhindra att de socioekonomiska klyftorna i landet växer sig alltför stora. De skatter som kommuner och regioner har rätt att ta ut är nämligen direkt proportionerliga mot invånarnas inkomster – de som har de lägsta inkomsterna betalar lika stor andel i skatt som de som tjänar mest. En höjd region- eller kommunalskatt slår därför orimligt hårt mot de svagaste i samhället och bidrar till ekonomisk ojämlikhet.

Staten har däremot möjlighet att ta ut högre skatter av oss som har råd, än av de som har det sämst ställt. Därför är det viktigt att regeringen tar ansvar för att statliga skatter i tillräckligt stor omfattning används för att finansiera även kommunernas och regionernas verksamheter. Det ansvaret tar inte den regering vi har nu. Den höjning av medlen som de ger regionerna kallar de för ”satsning” trots att den inte ens kompenserar för inflationen och andra liknande kostnadshöjningar. 

Detta är olyckligt för alla regioner och kommuner, men Dalarna är extra sårbart genom att regionen är så geografiskt utspridd, genom vår demografi och genom de svårigheter som regionen har att attrahera nödvändig kompetens till näringslivet och till regionens och kommunernas verksamheter.

Att höja regionskatten är olyckligt men tyvärr nödvändigt för att regionens invånare ska få den vård och service som de har rätt till, och behov av. 

Däremot anser Vänsterpartiet inte att det är rätt väg att gå att höja vårdavgifterna. Det kommer att leda till att människor med svag ekonomi avstår från att söka den vård som de hade behövt, vilket tyvärr inte sällan kan leda till ett större vårdbehov längre fram, med ökade vårdkostnader för regionen. Detta är viktigt överallt, men särskilt här i Dalarna. Vår befolkning är äldre och har sämre hälsa än i många andra regioner vilket innebär att höjda vårdavgifter riskerar att slå betydligt hårdare mot både individer och samhälle än i andra regioner. 

För att näringslivet ska kunna rekrytera den arbetskraft som behövs i Dalarna, så behöver regionen ta ett ansvar för att förbättra hälsan och utbildningsnivån hos befolkningen. Att höja vårdavgifterna och skära ner på folkbildningen, är åtgärder som är fullständigt kontraproduktiva ur det perspektivet. 

Ida Friberg (V)
Ledamot i Regionfullmäktige
Ledamot i Regionala utvecklingsnämnden

2024-11-12

Genom åren har flera så kallade satsningar gjorts på primärvården. Punktinsatser som inte hållit över tid.

Resurserna till primärvård har nog aldrig varit tillräckligt stora i förhållande till uppdraget.  Förutsättningarna att bedriva förstklassig primärvård har nog aldrig riktigt funnits. En välfungerande primärvård ger förutsättningar för god vård till  personer med komplexa vårdbehov och också till personer med mindre allvarliga men ändå viktiga hälsoproblem. 

När sjukhusen fortsätter att specialiseras för att hålla högsta standard ökar behovet av en välfungerande primärvård som tar ansvar för helheten.  När primärvårdens resurser inte räcker hamnar patienter i ett ingenmansland mellan sjukhus och primärvård, där sjukhuset inte kan ta ansvar och primärvårdens resurser är otillräckliga. 

Dalarnas akutsjukvård är av toppklass. Den som är frisk och får en akut allvarlig sjukdom eller drabbas av skada kommer att få förstklassig vård. För många med långvariga allvarliga sjukdomar är vården också av högsta kvalitet. Men våra sjukhus är belastade. Fyllda akutmottagningar och brist på vårdplatser är relativt vanligt och för människor som inte har livshotande tillstånd kan väntetiden bli lång och omhändertagandet bristfälligt.

Det är lätt att förledas att tro att ökad tillgänglighet på sjukhusens akutmottagningar och fler sjukhussängar vore en lösning. Men ett besök på akutmottagningen kostar mer än 4 ggr så mycket och kan leda till att patienter utan livshotande tillstånd kan få en sämre vård än ett besök på vårdcentralen. Och att bli inlagd på sjukhus om problemet hade gått att förebygga på en välfungerande vårdcentral är självklart oönskat.

Vårdvalsavtalet borde föranleda en fördjupad diskussion om hur vi bygger en framgångsrik vård med primärvården som grund. När ska vi föra den? Istället förleds även jag på den här punkten till att påpeka detaljer som förhoppningsvis stödjer den bästa primärvården. 

De ändringar som Vänsterpartiet kräver:

• Underleverantörer ska självklart uppfylla samma villkor som huvudleverantören och redovisa det i samband med anmälan.
• Stryka det tillfälliga listningsstoppet.
• Ta bort nystartsbidraget. Självklart ska inte regionen skänka bort nästan en miljon kronor eller flera, om fler privata koncerner ta initiativ av öppna vårdcentraler. Den miljonen eller miljonerna behövs till de nuvarande vårdcentralerna. Särskilt till de som har sistahandsansvaret, de offentlig  drivna. 
• Regiondrivna vårdcentraler behöver få en ersättning motsvarande 1,05 som en del i sistahandsansvaret.
• Samtliga utförare ska erbjuda ett riktat hälsosamtal till alla listade som fyllt 40 år.

Ulla Fridh (V)
Ledamot i Regionfullmäktige
Ersättare i Hälso- och sjukvårdsnämnden 

2024-11-11