I samband med att det ursprungliga beslutet togs var vi noga med att betona att yrkeskategorin undersköterskor i allra högsta grad är att betrakta som “kopplade till vårdnära verksamhet”. Vi kan dock konstatera att i tillämpningen av det tidigare beslutet inte avser denna yrkesgrupp. Vi ser även som en konsekvens av neddragningarna i vårdnära service att just undersköterskorna är en särskilt utsatt yrkeskategori avseende arbetsmiljö. Vi vet också att sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvården är oroväckande hög, vilket har en starkt negativ påverkan på Region Dalarnas ekonomi och långsiktiga hållbarhet.
Vi menar att nämnden redan givit stöd för motionen när den i en tidigare beslutspunkt fattade beslut om Hälso- och sjukvårdsnämnden verksamhetsplan för 2025. Den fastslog nämligen vikten av att genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser.
”Genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatserkopplat till primärvårdens befolkningsinriktadegrunduppdrag, t.ex. utveckling av familjecentraler.” (Ur: HSN – verksamhetsplan 2025, 15.5 sid 3 – Div Primärvård)
Det finns ett behov av att arbetet genomförs systematiskt. Dagens modell om att erbjuda hälsosamtal är begränsat till det år du fyller 50. Dels är det för sent, ju tidigare ohälsosamma levnadsvanor bryts, desto bättre effekt får det på folkhälsan. Därför är vårt förslag en utveckling som bättre svarar upp mot den antagna verksamhetsplanen
”Ett systematiskt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete skagenomföras.” (Ur: HSN – verksamhetsplan 2025, 15.3 – 3.3, sid 7)
Erfarenheterna från Västerbotten som under många år haft den modell som vi föreslår är tydliga. Det har givit den regionen en positiv effekt på kostnadsutvecklingen och det har medfört bättre hälsa och framförallt – räddat liv.
Jag vill därmed reservera mig mot nämndens beslut att föreslå Regionfullmäktige att avslå motionen.
Den 16 maj publicerades i Inblick en nyhet om utökad screening av patienter som vårdats inneliggande från den 17 april på rehabavdelning på Ludvika lasarett. Anledningen berodde på ett utbrott av VRE (vancomycinresistenta enterokocker). Även om utbrottet ägde rum kort efter neddragningen av VNS, kan det vara svårt att veta om det föreligger någon korrelation mellan utbrott av VRE och upphörandet av VNS utförda tjänster. Händelsen påvisar dock att det är av yttersta vikt att Region Dalarna även fortsättningsvis genomför egenkontroll och mätningar av städkvalitén (en s.k renlighetsmätning).
En konsekvens av utbrottet är att enheten fått göra sig av med allt möblemang och vid skrivande stund står vårdsalar ännu tomma, vilket försämrar tillgången till disponibla vårdplatser.
Yrkande:
Att det genomförs regelbundna systematiska mätningar av städkvalitén (s.k renlighetsmätning) på Region Dalarnas samtliga vårdinrättningar.
Utöver vårt yrkande önskar vi också svar på dessa frågor:
Hur ser planen ut och när beräknas drabbade vårdsalar i Ludvika att kunna öppnas igen?
Hur följer vi upp hur undersköterskors och sjuksköterskors arbetsbelastning har påverkats av neddragningen av VNS?
Hur följer vi upp att patientsäkerheten inte drabbas av neddragningen?
Hur följer vi upp medarbetarnas möjlighet att följa riktlinjerna för vårdhygien?
En avancerad specialistsjuksköterska har fördjupad kunskap i omvårdnad och en ökad medicinsk kunskap. I kombination med större befogenheter ger det en yrkesroll med högre självständighet. Fördjupade kunskaper, ökade befogenheter och en helhetssyn på patienten ger högre vårdkvalitét och yrkesstolthet. Det skapar en ny yrkesroll som kan överbrygga brister i dagens hälso- och sjukvårdsorganisation.
Nationella vårdkompetensrådet föreslog redan i mars 2023 inrättande av en ny yrkesroll i form av avancerad specialistsjuksköterska för att stärka kompetenser kring patienter med komplexa vårdbehov.
Enligt HÖK 2019 ska ett partsgemensamt arbete göras om karriärmodeller för sjuksköterskor för att klara kompetensförsörjningen, som en del av välfärdens största utmaningar. Samtliga regioner skulle senast december 2022 ha utvecklat karriärmodeller och börjat implementera dessa för bl. a. sjuksköterskor. Vikten av detta understryks även i HÖK 2024.
Införande av avancerad specialistsjuksköterska och möjlighet till en “bedside”-karriär bidrar till att skapa kontinuitet för den enskilda patienten, en möjlighet att locka tillbaka sjuksköterskor som bytt yrke och stödsystem för nyutbildade ej färdigtränade sjuksköterskor.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
att Region Dalarna inrättar tjänster som avancerad specialistsjuksköterska
att begära att Högskolan Dalarna ska tillhandahålla påbyggnadsutbildning till avancerad specialistsjuksköterska
Ulla Fridh (V) Ledamot i Regionfullmäktige 2024-09-25
Det finns mycket som vittnar om att det nya måltidssystemet i flera avseende fallit väl ut. Detta till trots finns det några delar som ger utrymme till förbättringar. En sådan aspekt rör variation i utbud för de patienter som vistas en längre tid på avdelningar, särskilt i de fall där behov av specialkost förekommer, som exempelvis soppor och vegetariska alternativ.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
att Regionservice ser över möjligheten till att underlätta variation för de avdelningar som har patienter som har längre vistelse, alternativt special/anpassad kost.
Region Dalarna har stora ekonomiska utmaningar och som en följd av det har Regionstyrelsen bjudit in de nämnder som prognostiserar stora underskott i förhållande till fastställd budget. Detta är en dialog som är av yttersta vikt för att regionstyrelsens ledamöter ska kunna uppfylla vår uppsiktsplikt. Under dialogen med kollektivtrafiken ställde jag en fråga till föredragande tjänsteperson. Under svaret som gavs var det uppenbart att svaret rörde annat än vad jag hade avsett med min frågeställning. Jag begärde då ordet för att be att få förtydliga min fråga, vilket ordförande nekade till med hänvisning till att det rådde tidsbrist. Ordförandes beslut påminner om den rätt ordförande kan ha enligt stadgar i ideella föreningar m.m. Jag vill påminna om att det inom kommunallagens ramar inte finns något sådant utrymme för begränsningar. Att neka en ledamot att begära ordet är inte förenligt med en god demokratisk ordning.
Vänsterpartiet har begärt att Region Dalarna inför en bojkott mot israeliska varor. Det handlar om att ta ett solidariskt medmänskligt ansvar och att bistå i den nödvändiga påtryckning som världen behöver utöva mot staten Israel för att få stopp på det folkmord och folkrättsbrott som nu pågår.
Den 27 maj, samma dag som Regionstyrelsen skulle behandla Vänsterpartiets förslag på Regionstyrelsen, utförde Israel en flygräd mot ett tältläger för flyktingar där minst 45 människor dödades och många fler skadades i det eldhav som bomberna orsakade. Världen reagerade, bland annat EU:s utrikeschef fördömde anfallet och underströk att Israel måste respektera den internationella domstolen i Haags beslut. Som svar på det domstolsbeslut som den 24 maj beordrade Israel att stoppa sin militära offensiv i Rafah, svarade staten Israel med att bomba det tältläger som Israel själv uttalat som ett säkert område för människor i flykt.
Regionstyrelsen skulle kunna ha tagit beslut, i likhet med det som togs av presidiet förra sommaren, men som då riktade sig mot ryska varor. Istället valde styrelsen att skicka ärendet på beredning och att beslut då tidigast kan fattas på nästkommande möte den 16 september, 112 dagar senare. Den tiden finns inte för människorna i Gaza, vi behöver agera nu och därför begärde Vänsterpartiet att Region Dalarna skulle fatta beslut redan nu och att vi skulle göra det enda medmänskligt rätta och införa en bojkott av israeliska varor tills eldupphör utlysts och att pågående folkrättsbrott avbryts. Istället valde Regionstyrelsen att ge staten Israel ytterligare 112 dagars tidsfrist.
Skulle Region Dalarnas beslut ensamt kunna stoppa kriget? Nej, ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och när tillräckligt många som gör något, uppnår en stor massa, då händer det också saker. Region Dalarna valde idag att inte vara någon och jag reserverar mig mot det beslutet.
Vi har fått till oss flertalet skrivelser och har en medial debatt kring beslutet att i förtid avsluta en verksamhetschefs förordnande. Av skrivelserna och det antal personer och professioner som ställt sig bakom protesterna framkommer att det rör sig om en mycket uppskattad och förtroendeskapande chef för verksamheten och medarbetarna. Enligt vår bedömning ska det föreligga synnerligen goda skäl för att avsluta ett förordnande i förväg.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
att till Regionstyrelsens sammanträde få information om vad som händer och varför. Utifrån den kunskap vi har nu när initiativet väcks, har vi anledning att förhålla oss ytterst skeptiskt till förfarandet och att vår dialog och hantering skadar Region Dalarnas förtroende som en trygg och attraktiv arbetsplats.
Experimentet att införa valfrihetsvård (LOV) inom Barn- och ungdomspsykiatrin har visat sig medföra stora negativa konsekvenser.
Huvudfokus för Barn- och Ungdomspsykiatrin skall vara att ge specialiserad vård efter behov till barn och ungdomar med psykiska besvär av olika grad. Budgetförutsättningarna efter införandet av LOV är oklara och helt beroende av ersättningar för utförda insatser. Istället för ett förutsägbart system med en fast budget där medlen går till direkta insatser till barn och unga, så åtgår tiden nu i mycket högre grad åt att administrera vårdval och ersättningar.
Vården är också uppdelad i en teoretisk modell ”vårdepisoder” som i många fall inte stämmer överens med de behov barn och familj har. Vårdepisoden och inte barnets behov bestämmer antal gånger insatsen får ges. Om inte behandlingsmålet då är uppfyllt måste behandlaren ansöka om en ny vårdepisod. En administrativ åtgärd som tidigare kunde undvikas och där behandlaren tillsammans med barn och familj utan tidsödande administration kunde förlänga behandlingen med det antal tillfällen som behövdes.
I den teoretiska modell som skapades för vårdvalet saknas också helt aspekten vårdtyngd. Som ett resultat av detta har det visat sig att de barn/ungdomar med lindrigare besvär som kanske bara har behov av en neuropsykiatrisk utredning i högre grad har valt privata utförare medan de ungdomar med svårare problem exempelvis bipolära besvär finns hos BUP-enheter i egen regi. Detta gör naturligtvis att genomströmningen i de egna enheterna inte alls kan vara lika stor som hos det privata och köer uppstår. Det resulterar i en ojämn belastning som man inte tagit höjd för när ersättningsnivåerna fastställdes. Ersättningarna är generella och inte anpassade till individuella behov.
Eftersom allt arbete som utförs ska ersättas enligt en vårdvalsmodell har också regionens egna enheter blivit som små egna öar utan möjligheter att på ett enkelt sätt kunna samarbeta. Om en enhet saknar en specifik kompetens som finns på en annan enhet kunde man tidigare ”låna” denna utan ekonomiska mellanhavanden. Detta är inte längre möjligt eftersom den enhet som lånar ut sin personal då inte får någon ersättning för insatsen och alltså går minus i sin budget. Det innebär också att man inte kan handleda varandra utan debitering. Man har alltså på detta sätt skapat tydliga stuprör som inte främjar behandlingen av patienterna eller kompetensutveckling hos personalen.
Samverkan med externa parter som är en stor och viktig del i barnpsykiatrins arbete ersätts inte heller om inte barn eller föräldrar närvarar vid mötet. En konstruktion som inte främjar samarbete med socialtjänst och skola. Telefonsamtal som kan vara många och långa för att man ska undvika att föräldrar behöver resa mer än nödvändigt ersätts heller inte. All denna ersättningsjakt gör att BUPs arbete begränsas och försämras.
Vid införandet av LOV BUP uttrycktes också en ambition att skapa ”En väg in” för att barnen skulle triageras utifrån behov och en likvärdig bedömning skulle ske oavsett om barnet sedan skulle få sin insats från regionens egen BUP-mottagning eller från en av de privata. Nu har regionen överlämnat detta till de privata utförarna att själva bedöma, och det finns därför ingen enhetlig bedömning om när och om en utredning ska utföras.
På samma sätt som vid övriga privatiseringar lokaliseras de nya privata enheterna inte utifrån hur behoven ser ut, utan utifrån var det är störst möjlighet att på ett enkelt sätt få många patienter och där den ekonomiska utdelning därmed är störst. Ingen privat utförare har etablerats norr om Falun
Återigen blir det en koncentration som inte utgår från patienternas behov utan från utförarens bekvämlighet. Familjer i norra Dalarna har i hög utsträckning valt att inte åka söderut även om den möjligheten funnits, eftersom det innebär många och ofta långa resor och frånvaro från skola och arbete. Regionen erbjuder alltså inte vård på lika villkor för länets befolkning.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
att påbörja arbetet med avveckling av Vårdval BUP.
I juni 2023 fattade Regionstyrelsens presidium på mandat av ordförandes delegation, beslut om att införa bojkott mot Ryska varor med motivering från Regionstyrelsens ordförande : ”Pengarna vi köper varor för riskerar att hamna i Rysslands krigskassa, och det känns inte rätt.”
Från Vänsterpartiets sida stödjer vi både beslut och den grund för ställningstagandet som gjordes av presidiet.
Med anledning av den Israeliska statens pågående folkmord i Gaza, vill vi mena att en bojkott av israeliska varor skulle ha samma legitimet som tidigare fattade beslut av Region Dalarna.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
Att Region Dalarna inför en bojkott av israeliska varor tills ett eldupphör fattas och att Israel avbryter de brott mot mänskligheten som nu pågår.
Region Dalarna befinner sig i likhet med övriga regioner i ett svårt ekonomiskt läge vilket innebär svåra prioriteringar för att komma i bukt med ekonomin på kort och lång sikt.. Det handlar alltså inte enbart hur vi får ner kostnaderna här och nu, utan även hur vi kan dämpa framtida behov av vårdinsatser för Dalarnas befolkning. Idag finns det beslut om att hälsosamtal ska erbjudas från 50 års ålder. Det är bra, men inte tillräckligt.
Vi vet att förändringar tar tid och att effekten av en förändring inte alltid är omedelbar, Vänsterpartiet vill därför utvidga målgruppen som Region Dalarna vänder sig till och att hälsosamtal ska erbjudas från den dag du fyller 40. Ju tidigare sjukdomar, hälsoproblem och risker upptäcks, desto större är möjligheten till insatser som både är lättare för den enskilde och för hälso- och sjukvården mindre resurskrävande.
Region Västerbotten har lång erfarenhet av riktade hälsosamtal med tillhörande undersökningar från 40 år. Vid en utvärdering av hälsosamtalets nytta har de kunnat konstatera att en knapp 10 procents lägre dödlighet bland befolkningen än förväntat. Kostnaden för hälsosamtalen i sig har även inneburiten besparing för vården som är ca 50 procent större än kostnaden för själva hälsoundersökningarna.
Eftersom Region Dalarna redan idag ska erbjuda hälsosamtal från 50 år, kan en viss del av dessa hälsoekonomiska effekter redan ha uppnåtts, men med största sannolikhet inte upp på de nivåer som Region Västerbotten kunnat påvisa. Tiden är avgörande och det är dags att ta steget fullt ut. Arbetssätt är framtagna, organisationen finns, det är bara att utveckla och bjuda in fler så får vi en friskare befolkning i stort i Dalarna.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
Hälsosamtal ska erbjudas Dalarnas befolkning från den dag de fyller 40 år och uppåt, med återkommande uppföljning.
För 20 år sedan 2004 blev det lag på att samtliga bussar förutom bussar i stadstrafik ska vara utrustade med bälten även för resenärer. Lagen om bältesanvändning i bussar utrustade med bälten infördes 1999 då bälten fanns. Så man kan säga att det både är 25 och 20-årsjubileum i år 2024
Enligt många undersökningar minskar användandet av bälten på bussar och för våra resenärers säkerhet behöver våra resenärer hjälp med att uppmärksamma bälteslagen. Därför bör Kollektivtrafiknämnden och förvaltningen sjösätta en handlingsplan för att öka bältesanvändningen. Hur våra operatörer ska göra detta eller inte får förvaltningen utreda.
Därför yrkar Vänsterpartiet:
att Kollektivtrafiknämnden och förvaltningen uppmärksammar bälteslagen för passagerare på buss.
David Örnberg 2:a vice ordförande Kollektivtrafiknämnden
