Skip to main content

Författare: nathalie

Vänsterpartiet har en ekonomi för en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård

Att majoriteten aviserat för en skattehöjning i Dalarna är en naturlig följd av att Sveriges regering valt att prioritera skattesänkningar för de rikaste i Sverige. Hur detta hänger samman behöver förklaras närmare. 

Vilken hälso- och sjukvård vi har i Dalarna och Sverige styrs av lagar, bestämmelser och beslut som fattas av riksdagen och regionfullmäktige. Därför är det både skattemedel från Dalarna och staten som finansierar vår gemensamma välfärd. När det gäller statens del av finansieringen (s.k. statsbidrag) räknas inte värdet upp, utan grundnivån på statsbidraget för 2025 är lika hög som för i år 2024. Löneökningar och inflation gör att staten får in mer pengar, men statens kostnader för statsbidragen är densamma. Det överskott som uppstår ur det, är det regeringen kallar för reformutrymme. 

Ur reformutrymmet gör sedan regeringen tillskott till statsbidraget och kallar dessa för satsningar. Problemet är att dessa “satsningar” bara täcker en tredjedel av inflationens värdeminskning av statsbidraget och som en konsekvens blir det en tydlig signal från regeringen till Sveriges regioner att skära ner och minska kostnaderna för den gemensamt finansierade välfärden.

Det är ett direktiv Vänsterpartiet inte ställer oss bakom och därför stöttar vi också en regional skattehöjning. Men till skillnad från Dalarnas politiska majoritet vill vi använda de pengar vi får in, till att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig. När majoriteten vill höja patientavgifterna för att folket i Dalarna ska vara mer restriktiva med sina vårdbesök, åtminstone de som har sämst ekonomi i samhället, så väljer vi att sänka patientavgifterna till besök i primärvården med 100 kr. Att besöka en vårdcentral kommer då istället att kosta 50 kr, medan avgifterna till specialistsjukvården ligger kvar på samma nivå som idag, om Vänsterpartiets budgetförslag vinner gehör. Vi vill inte att människor ska avstå från att vända sig till vårdcentralen, utan snarast uppmuntra till besök. Vi gör det för att vi vet, att tidig upptäckt av sjukdomar och åkommor, som kan åtgärdas eller behandlas tidigare, är bättre både för patienten, men också för hälso- och sjukvårdens kostnader på sikt.

När vi höjer skatten och samtidigt sänker avgifterna, gör vi en ekonomisk omfördelning där vi alla är med och betalar, men där de med lägst inkomster, som ofta är de som har utgifter kopplade till vården, får minskade kostnader. 

För den genomsnittlige pensionären innebär skattehöjningen ca 75 kr/månaden, men redan efter första och andra besöket på vårdcentralen får samma pensionär mellan 25-125 kr mer kvar i plånboken. Det är en politik som skapar jämlika förutsättningar och som enkelt fördelar våra gemensamma tillgångar, på ett jämställt och rättvist sätt. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd, Region Dalarna

2024-11-07

Vi måste få ett slut på nedskärningspolitiken

I Sverige råder en bred enighet om att välfärden ska finnas där för alla när vi behöver den. Skolan ska ge barn en bra start, sjukvården ska vara tillgänglig när vi blir sjuka, och äldreomsorgen ska ge våra äldre ett värdigt liv. Trots detta urholkas dessa värderingar när nedskärningar och privatiseringar bit för bit underminerar vår gemensamma välfärd.

De senaste åren har välfärden urholkats under både socialdemokratiska och borgerliga regeringar, och nu i samarbete med Sverigedemokraterna. Skattesänkningar för de rikaste har prioriterats på bekostnad av skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Detta bryter mot den svenska samhällsandan – att vi gemensamt tar hand om varandra och säkerställer att alla har rätt till en trygg välfärd. 

Borgerliga partier och Sverigedemokraterna försöker framställa sin politik som lösningen för Sverige, men i själva verket förvärrar deras nedskärningar ojämlikheten. De skapar ett system där de som har råd kan köpa sig bättre sjukvård och utbildning, medan resten lämnas åt sitt öde. Det blir svårare för många att leva värdiga liv i ett samhälle som inte längre investerar i det gemensamma. 

Vänsterpartiet ser en annan väg. Vi vill inte bara stoppa nedskärningarna i välfärden, vi vill ge ett stort återhämtningsstöd som kompenserar för de nedskärningar som gjorts under så många år. Totalt skulle vårt förslag till statsbudget innebära cirka 1 300 fler anställda i välfärden i Dalarnas län. Regeringen prioriterar skattesänkningar för de rikaste, men vi vill ha en vård, skola och omsorg där alla får hjälp – inte bara de som har råd att betala extra. 

Vi ser också behovet av att åtgärda de trasiga marknader som driver upp kostnaderna för hushållen. Matpriser, elräkningar och bolånekostnader har ökat kraftigt på grund av icke-fungerande marknader som låter stora företag göra vinster på bekostnad av konsumenterna. Vänsterpartiet vill laga dessa marknader för att skydda vanliga människor och stärka deras ekonomi. 

Vår vision är ett samhälle där välfärden inte bara är ett skyddsnät utan en plattform för alla att leva ett tryggt och gott liv. Sjukförsäkringen ska fungera när du är sjuk, a-kassan ska ge trygghet vid arbetslöshet, och pensionerna ska höjas för de som har det tuffast. Äldre förtjänar bättre än att leva i fattigdom efter ett långt arbetsliv. 

Genom att satsa på välfärden och laga marknader som skapar orimliga kostnader för hushållen kan vi bygga ett mer rättvist samhälle. Ett samhälle där välfärden är till för alla – inte bara några få. Vi i Vänsterpartiet är redo att ta ansvar för den förändringen, och tillsammans kan vi bygga ett starkare Sverige. 

 

Kajsa Fredholm (V), riksdagsledamot från Dalarna
Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd i Region Dalarna
Daniel Kåks (V), distriktsordförande Dalarna

2024-10-29

Ändra: Vårdval primärvård 2025 – förfrågningsunderlag och avtal

Ändringsyrkande till Regionstyrelsen:

Vänsterpartiet yrkar att:

  • Underleverantörer ska uppfylla samma villkor som huvudleverantören enligt 2. Villkor för godkännande och redovisa det i samband med anmälan.

  • 5.18.1. Tillfälligt listningsstopp stryks i sin helhet

  • Regiondrivna vårdcentraler räknas upp till 1,05 x ersättningen, som en del i sistahandsansvaret.
    Alternativt: att de regiondrivna vårdcentralerna som berörs av eventuell nedläggning av privat driven  vårdcentral, ska kompenseras.
  • 6.9 Nystartsbidrag stryks i sin helhet
  • 5.5 Riktade hälsosamtal ändras till “Samtliga utförare ska erbjuda ett riktat hälsosamtal till alla listade som fyllt 40 år”.

 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd

2024-10-22

Behov av en mera likvärdig budgetprocess

Nämndinitiativ till Regionstyrelsen:

Beslutet om budget och verksamhet för den kommande treårsperioden, samt
novemberbeslutet i november, kan i huvudsak anses vara regionfullmäktige
viktigaste beslut under året.

Förutsättningarna för ett vitalt och konstruktivt demokratiskt arbete kräver att
alla partier representerade i regionfullmäktige får likvärdiga förutsättningar i
fråga om tidsaspekt för när underlagen tillhandahålls och hur de är utformade.
Grundläggande för budgetarbetet är de ekonomiska kalkyler som anger nämnder
och styrelsers drift-, resultat- och balansbudget. Utifrån dessa kan de olika
partierna i majoritet och opposition göra prioriteringar och omförflyttningar ti
det som sedan blir deras förslag till budget.

Vi ser ett behov av att tydliggöra processen och att det införs ett ramverk som
tydliggör och säkerställer ett budgetarbete som har förutsättningar att kunna
hålla en god kvalitet.

Förslagsvis skulle det innebära att det arbetsmaterial, dvs ett utifrån de nya
förutsättningarna uppdaterat excelark, tillhandahålls samtliga representerade
partier senast 4 veckor före regionstyrelsens sammanträde som ska bereda
ärendet inför regionfullmäktige.

Vänsterpartiet yrkar därför att:

  • Regionstyrelsen tar fram en arbetsordning som skapar bra förutsättningar för en
    vital, konstruktiv och demokratiskt likvärdig budgetprocess.
  • Tiden för framtagning och implementering av den nya arbetsordningen är avsedd
    att kunna vara gällande till vårens budgetprocess 2025.

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd

2024-10-17

Nej till ökat tak i högkostnadsskydd och ökade avgifter inom hälso- och sjukvården!

Reservation till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

Frågan om nivån på högkostnadsskydd och avgifternas storlek är större än det enskilda beslutet som nämnden tog ställning till. Ytterst handlar det om hur vi finansierar välfärden och hur vi gör det på jämlikast tänkbara sätt. Gemensamt finansierar vi hälso- och sjukvården via den skatt som folket i Dalarna betalar Region Dalarna. En väldigt liten del av den finansieras med de  avgifter som tas ut från den som är i behov av sjukvården. Så pass lite, att den hade utgjort en försumbar kostnad för var och en i Dalarna, om allt finansierats helt via skattsedeln. 

Syftet med avgiften är således en annan än att få ihop Regionens budget på sista raden. Avgiften är tilltänkt att ha en reglerande effekt och uppmuntra till avhållsamhet i nyttjandet av vården. Men det är inte den välbärgade som med hjälp av avgiften kommer avhålla sig vården, det är de som har det sämst ställt. Det är de som vid varje månadsskifte funderar på om pengarna kommer att räcka en månad till. Det är de som kanske inte bara avhåller sig från den vård de kunde ha varit utan, det är denna grupp som avgiftssystemet riskerar hålla borta från även nödvändig vård. Det är så en ojämlik vård skapas, när din inkomst och summan av dina banktillgångar spelar roll om tillgången till vård är lika eller inte.

Högkostnadsskyddet är tänkt att utgöra en trygghet för den enskilde mot skenande kostnader, men lyckas inte leva upp till sitt syfte. Inom regionens verksamheter finns det olika högkostnadsskydd som avser olika ändamål, vilket får till följd att den enskildes egenkostnad kan hinna bli ohanterligt stor innan högkostnadsskyddet får verkan.

Tyvärr har regelverken som fastställts av riksdagen och intåget av privata aktörer inom hälso- sjukvården gjort det till en mer komplicerad fråga än att bara göra det rätta och ta bort avgifterna helt. Det är möjligt med andra modeller för självfinansiering som bidrar till en mer jämlik fördelning. Men så länge avgiftsmodellen ser ut som den gör i Region Dalarna, väljer vi att hålla emot och säga nej till höjningar, vare sig det gäller avgifter eller tak på högkostnadsskydd.

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd

2024-10-08

Förlängning av anställningsstopp i Region Dalarna

Reservation till Regionstyrelsen:

I samband med att det ursprungliga beslutet togs var vi noga med att betona att yrkeskategorin undersköterskor i allra högsta grad är att betrakta som “kopplade till vårdnära verksamhet”. Vi kan dock konstatera att i tillämpningen av det tidigare beslutet inte avser denna yrkesgrupp. Vi ser även som en konsekvens av neddragningarna i vårdnära service att just undersköterskorna är en särskilt utsatt yrkeskategori avseende arbetsmiljö. Vi vet också att sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvården är oroväckande hög, vilket har en starkt negativ påverkan på Region Dalarnas ekonomi och långsiktiga hållbarhet. 

Patrik Liljeglöd (V)
Oppositionsråd

2024-10-08

För en bättre folkhälsa: Utvidga målgruppen för hälsosamtal

Reservation till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

Vi menar att nämnden redan givit stöd för motionen när den i en tidigare beslutspunkt fattade beslut om Hälso- och sjukvårdsnämnden verksamhetsplan för 2025. Den fastslog nämligen vikten av att genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser.

”Genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser kopplat till primärvårdens befolkningsinriktade grunduppdrag, t.ex. utveckling av familjecentraler.”
(Ur: HSN – verksamhetsplan 2025, 15.5 sid 3 – Div Primärvård)

Det finns ett behov av att arbetet genomförs systematiskt. Dagens modell om att erbjuda hälsosamtal är begränsat till det år du fyller 50. Dels är det för sent, ju tidigare ohälsosamma levnadsvanor bryts, desto bättre effekt får det på folkhälsan. Därför är vårt förslag en utveckling som bättre svarar upp mot den antagna verksamhetsplanen

”Ett systematiskt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska genomföras.”
(Ur: HSN – verksamhetsplan 2025, 15.3 – 3.3, sid 7)

Erfarenheterna från Västerbotten som under många år haft den modell som vi föreslår är tydliga. Det har givit den regionen en positiv effekt på kostnadsutvecklingen och det har medfört bättre hälsa och framförallt – räddat liv.

Jag vill därmed reservera mig mot nämndens beslut att föreslå Regionfullmäktige att avslå motionen. 

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd

2024-10-08

Vad händer med arbetsmiljö och patientsäkerhet när VNS nu delvis sagts upp?

Nämndinitiativ till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

Den 16 maj publicerades i Inblick en nyhet om utökad screening av patienter som vårdats inneliggande från den 17 april på rehabavdelning på Ludvika lasarett. Anledningen berodde på ett utbrott av VRE (vancomycinresistenta enterokocker). Även om utbrottet ägde rum kort efter neddragningen av VNS, kan det vara svårt att veta om det föreligger någon korrelation mellan utbrott av VRE och upphörandet av VNS utförda tjänster. Händelsen påvisar dock att det är av yttersta vikt att Region Dalarna även fortsättningsvis genomför egenkontroll och mätningar av städkvalitén (en s.k renlighetsmätning). 

En konsekvens av utbrottet är att enheten fått göra sig av med allt möblemang och vid skrivande stund står vårdsalar ännu tomma, vilket försämrar tillgången till disponibla vårdplatser.

Yrkande:
  • Att det genomförs regelbundna systematiska mätningar av städkvalitén (s.k renlighetsmätning) på Region Dalarnas samtliga vårdinrättningar.

Utöver vårt yrkande önskar vi också svar på dessa frågor:

  • Hur ser planen ut och när beräknas drabbade vårdsalar i Ludvika att kunna öppnas igen? 
  • Hur följer vi upp hur undersköterskors och sjuksköterskors arbetsbelastning har påverkats av neddragningen av VNS?
  • Hur följer vi upp att patientsäkerheten inte drabbas av neddragningen?
  • Hur följer vi upp medarbetarnas möjlighet att följa riktlinjerna för vårdhygien?

 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd

2024-10-08

Regeringen siffertrixar och struntar i viktiga klimatinvesteringar

Världen står inför ett klimatnödläge. Under hösten har stormen Boris översvämmat och ödelagt flera europeiska städer i sin framfart. Extremväder med kraftiga skyfall och värmeböljor med torka blir allt vanligare och drabbar även oss i Sverige. Därför har vi inte tid att vänta med klimatomställningen.

Det brådskar med att sätta igång stora investeringar. För varje år som går utan att vi gör nånting åt utsläppen så ökar klimatskulden som det kommer att bli både svårare och mer kostsamt att åtgärda längre fram.

För att minska utsläppen behöver vägtrafik flyttas över till järnväg, bostäder behöver klimatanpassas och elproduktion och elnät behöver byggas ut. Dessutom behöver vi investera för att undvika och mildra effekterna av klimatförändringen.

Det är nödvändigt att öka den biologiska mångfalden som ger större motståndskraft mot klimatförändringar. Vi behöver öka kolinlagringen i skog och mark och bruka dessa på ett mer hållbart sätt. Klimatkris och naturkris hänger ihop och behöver åtgärdas samtidigt.

I regeringens och Sverigedemokraternas budget saknas helt den politiska vilja som krävs för att ställa om samhället. Regeringen försöker bluffa igenom enorma åtaganden för skattebetalarna för att bygga ny kärnkraft istället för att kraftfullt satsa på förnybar energi som vind och sol som både är billigare och går fortare att bygga ut.

Tidöpartierna föreslår alltså en satsning på enbart ny och dyr elproduktion som är designad för att bara gynna elbolagen. I den finansieringsmodell som föreslagits får hushållen, företagen och staten stå för risker och kostnader medan kraftbolagen garanteras vinster.

Det är en kärnkraftsatsning som kan kosta lika mycket som hela det låneutrymme som Vänsterpartiet föreslagit för samtliga klimatinvesteringar!

Regeringen hävdar att de vill skapa teknikneutralitet mellan kraftslagen samtidigt som de lovar 400 miljarder kr per år i kreditgarantier till kraftbolagen. Ja, det är magstarkt.

 I början på året sänktes reduktionsplikten till 6 procent för både diesel och bensin. Något som fått omfattande kritik. Inte minst eftersom regeringens egna beräkningar visade på kraftigt höjda utsläpp. I årets budget höjer man reduktionsplikten till 10 procent. Men man sänker samtidigt skatten på drivmedel. Sen påstår man att detta ska leda till att Sverige klarar klimatmålen till 2030 vilket är tveksamt. Även flygskatten slopas.

Med regeringens nuvarande klimatpolitik så missar Sverige minst tre av fyra klimatmål till 2030. Klimatpolitiska Rådet menar att regeringen bryter mot klimatlagen.

Och inte nog med det, inför årets budgetpresentation ger Tidöpartierna sken av att man gör en satsning på Sveriges naturreservat genom att tillföra pengar till anslaget för skötsel av värdefull natur. Problemet är att man tidigare gjorde enorma nedskärningar på samma anslag. Den s.k satsning man nu presenterar återställer inte ens en tiondel av anslaget.

Regeringen och Sverigedemokraterna för svenska folket bakom ljuset i klimatpolitiken. Det är djupt oärligt och ett svek mot kommande generationer.

Så här ser Vänsterpartiets klimatreformer för 2025:

  • En investeringsplan för grön omställning – 700 miljarder över 10 år
  • Sverigejobb för tidigarelagda investeringar i kommunerna, (bl a VA och klimatanpassning)
  • Investerings- och renoveringsstöd till klimatsmarta hyresrätter
  • Sverigebiljett för billigare kollektivtrafik: 450 kr/mån
  • Investeringsstöd för kollektivtrafik
  • Åtgärda underhållsskulden av järnvägen
  • Satsa på havsbaserad vindkraft
  • Stärk skyddet av naturen och återskapa våtmarker

Kajsa Fredholm (V)
Klimatpolitisk talesperson

2024-10-04

Vi måste i förväg kunna se vad en veterinär kostar – dags att reglera!

Vänsterpartiet föreslår att en referensprislista för veterinärtjänster inrättas i likhet med den som finns inom tandvården. Så att det i förväg ska gå att se vad en behandling kommer att kosta. Det måste även vara möjligt att kunna jämföra priser mellan olika veterinärer och djurkliniker.

Våra kära husdjur ger oss sällskap, gos och glädje, ja, till och med bättre hälsa. Bara i Dalarna finns över fyrtiotusen hundar och trettontusen katter! Ett av fyra hushåll i Sverige har minst en hund eller katt.

Men snart kommer många i Sverige inte ha råd med sina husdjur. Och det beror på de skenande veterinärkostnaderna. Vi i Vänsterpartiet tycker inte att det ska vara en klassfråga att kunna ha hund eller katt.

Veterinärkostnaderna har ökat med 25 procent bara det senaste året. Priserna kan skilja sig mycket beroende på vilken veterinär eller klinik du vänder dig till.

Det här gör det svårt för allt fler djurägare att betala för nödvändig vård vilket såklart drabbar djurens hälsa.

 Problemet är den ökade marknadiseringen av veterinärbranschen som leder till oförutsägbara och skyhöga priser för djurägaren. Idag drivs en majoritet av Sveriges djursjukhus av två riskkapitalbolag med en obefintlig pristransparens vilket gör det omöjligt för djurägare att ens kunna jämföra priser.

 För att de flesta djurägare ska kunna fortsätta ha sina djur och för att förhindra att djur far illa anser Vänsterpartiet att det är hög tid att staten tar ansvar för att reglera priserna inom djursjukvården.

 Vi föreslår därför att en referensprislista för veterinärtjänster inrättas i likhet med den som finns inom tandvården. Så att det i förväg ska gå att se vad en behandling kommer att kosta. Det måste även vara möjligt att kunna jämföra priser mellan olika veterinärer och djurkliniker.

Det är dags för regeringen att ta tag i frågan!

 Kajsa Fredholm (V)
riksdagsledamot med ansvar för djurfrågor, klimatpolitisk talesperson

Andreas Lennkvist Manriquez (V)
riksdagsledamot, civilrättslig talesperson

2024-10-01

Inrättande av tjänster som avancerad specialistsjuksköterska

Motion till Regionfullmäktige:

En avancerad specialistsjuksköterska har fördjupad kunskap i omvårdnad och en ökad medicinsk kunskap. I kombination med större befogenheter ger det en yrkesroll med högre självständighet. Fördjupade kunskaper, ökade befogenheter och en helhetssyn på patienten ger högre vårdkvalitét och yrkesstolthet. Det skapar en ny yrkesroll som kan överbrygga brister i dagens hälso- och sjukvårdsorganisation.

Nationella vårdkompetensrådet föreslog redan i mars 2023 inrättande av en ny yrkesroll i form av avancerad specialistsjuksköterska för att stärka kompetenser kring patienter med komplexa vårdbehov. 

Enligt HÖK 2019 ska ett partsgemensamt arbete göras om karriärmodeller för sjuksköterskor för att klara kompetensförsörjningen, som en del av välfärdens största utmaningar. Samtliga regioner skulle senast december 2022 ha utvecklat karriärmodeller och börjat implementera dessa för bl. a. sjuksköterskor. Vikten av detta understryks även i HÖK 2024.

Införande av avancerad specialistsjuksköterska och möjlighet till en “bedside”-karriär bidrar till att skapa kontinuitet för den enskilda patienten, en möjlighet att locka tillbaka sjuksköterskor som bytt yrke och stödsystem för nyutbildade ej färdigtränade sjuksköterskor.

Därför yrkar Vänsterpartiet:
  • att Region Dalarna inrättar tjänster som avancerad specialistsjuksköterska
  • att begära att Högskolan Dalarna ska tillhandahålla påbyggnadsutbildning till avancerad specialistsjuksköterska


Ulla Fridh (V)
Ledamot i Regionfullmäktige
2024-09-25

Bättre förutsättningar för varierad kost till patienterna

Nämndinitiativ till Servicenämnden:

Det finns mycket som vittnar om att det nya måltidssystemet i flera avseende fallit väl ut. Detta till trots finns det några delar som ger utrymme till förbättringar. En sådan aspekt rör variation i utbud för de patienter som vistas en längre tid på avdelningar, särskilt i de fall där behov av specialkost förekommer, som exempelvis soppor och vegetariska alternativ.

Därför yrkar Vänsterpartiet:
  • att Regionservice ser över möjligheten till att underlätta variation för de avdelningar som har patienter som har längre vistelse, alternativt special/anpassad kost. 

 

Matts Hammarqvist
Ledamot i Servicenämnden

2024-09-23