Debattartikeln är ett inlägg i karens-debatten i Falu-Kuriren, där Moderaterna skrev Stärk företagen – slopa inte karensavdraget.

Att säkerställa att det finns pengar avsatta för framtida pensionsutbetalningar är förstås viktigt. Region Dalarna gör det genom att årligen placera medel i olika fonder med förhoppning att de ska ge god avkastning och i dagsläget har pensionsportföljen ett värde av 3,5 miljarder kronor. Om man placerar pengar i fonder och aktier och enbart betraktar det som en sparform, ett sätt att få pengarna att växa, så är det hela ganska oproblematiskt och denna debattartikel skulle kunna ha slutat här. 

Om man däremot samtidigt betraktar köp av andelar i fonder och aktier för vad det är, nämligen satsningar och investeringar, då kräver det mer uppmärksamhet.

Är avkastningen viktigast och spelar det ingen roll i vad
Region Dalarna investerar i?

Det finns ofta etiska riktlinjer och inför kommande regionfullmäktige ska Region Dalarna uppdatera sina. I direktiven som Regionstyrelsen den 8 december 2025 valde att godkänna angavs att det etiska gränsvärdet ligger vid fem procent. Region Dalarna får investera i företag eller fonder vars omsättning härrör till produktion eller försäljning av tobak, alkohol, spel, pornografi och vapen, så länge den inte överstiger fem procent.

Tekniskt sett innebär det, utifrån värdet av Region Dalarnas pensionsportfölj, att det är fullt möjligt för Region Dalarna att investera 175 miljoner i företag och fonder som handlar eller producerar tobak, alkohol, spel, pornografi och vapen.  

Vänsterpartiet ansåg inte detta vara en rimlig ordning.

Vi menar istället att Region Dalarna ska hålla en strikt hållning där inga investeringar får göras i fonder eller företag som är verksamma inom dessa områden. Till vår förvåning var vi ensamma om denna hållning och det är att beklaga att tidigare så självklara etiska värden, nu har förskjutits.

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd, Region Dalarna

Välfärden är ingen vara på en marknad – den är ett fundament i vårt samhälle, som vi äger och demokratiskt förvaltar tillsammans. Barnet på förskolan, den arbetslöse industriarbetaren, sjukskrivne undersköterskan eller hen som är verkställande direktör på ett framgångsrikt bolag, alla äger och ska ha lika tillgång och rätt till det som är vårt gemensamma. 

När politiken försöker pressa in och forma om välfärden efter marknadsmässiga principer, så försvinner också principen om allas lika rätt och tillgång. Då föds strukturer som skapar ojämlikhet, där den som har mer pengar, kunskap eller kontakter också får bättre tillgång till välfärden än den som saknar detsamma. 

När välfärden organiseras enligt marknadsmässiga principer, hamnar fokus på ersättningsmodeller, ekonomistyrning och vad som är lätt mätbart. Den kompetens, kunskap och erfarenhet som professionerna inom välfärden har, om vad som gör bäst nytta, får då alltför ofta stryka på foten.

När välfärden organiseras enligt marknadsmässiga principer, blir medarbetarna mellan de olika förvaltningarna konkurrenter istället för samarbetspartner. Avtal behöver beräknas, skrivas, förhandlas och eventuellt slutligen bestridas, mellan parter som alla är en del av det offentliga, vars huvudsyfte är att tillhandahålla välfärd åt oss alla.

Marknadiseringen har tillåtits urholka välfärden alltför länge och det är hög tid för ett systemskifte, där vårt gemensamma, inte bara i ord utan också i praktiken, blir vårt gemensamma. En gemensam tillgång som fördelas jämlikt och efter behov.

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd, Region Dalarna

När jag var tonåring sades det; “fästingar går inte över Dalälven”.
När de väl började passera älven drog de med sig TBE.

Antalet personer som drabbats av TBE i Dalarna är ännu inte så många, så bra! Ändå ser vi en ökad förekomst av TBE i Avesta, Borlänge, Smedjebacken och Säter. Med en ökad vaccinationsgrad kan antalet drabbade fortsätta hållas på så låg nivå, allra helst på noll! Det har Region Jönköping, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland och Region Östergötland förstått, för de har helt avgiftsbefriat TBE-vaccination av barn och ungdomar. Vilket Vänsterpartiet anser att även Region Dalarna ska göra.

Det finns inget specifikt läkemedel som är verksamt mot viruset. Den behandling som finns är bara symtomlindrande. Det finns alltså inget botemedel, men det finns förebyggande behandling – vaccin.

Samhällets kostnader för symptombehandling, sjukhusvård och sjukskrivning till följd av TBE-virus är 745 000 kronor per fall, enligt en beräkning från Göteborgs universitet 2022. Nu är den siffran närmare en miljon. 

Kostnaden för grundvaccinering av en tvåbarnsfamilj i Dalarna landar på 4 662 kronor, det är långt ifrån alla familjer som har råd med det. Vänsterpartiet ställer samma fråga som en professor i infektionssjukdomar sa i radion för några veckor sen; Vad ska familjer som inte har råd att låta sig vaccineras göra? “Undvika skog och mark”, var professorns svar.

Ulla Fridh
Regionfullmäktigeledamot
Ersättare i Hälso- och sjukvårdsnämnden

[ngg src=”galleries” ids=”5″ display=”basic_slideshow” gallery_width=”850″ gallery_height=”600″ transition_style=”slide” transition_speed=”250″ show_thumbnail_link=”0″] 

Region Dalarna arbetar, i likhet med många andra svenska regioner, i uppförsbacke. Tidö-regeringen har prioriterat skattelättnader för de rikaste framför att kompensera kommuner och regioner för de kostnadsökningar som inflation och andra fördyrande omständigheter för med sig. Det innebär att regionen, för varje nytt verksamhetsår, får svårare att få pengarna att räcka till på grund av att penningvärdet minskar över tid. Det här sveket från regeringens sida innebär att den regionala utvecklingen blir oerhört viktig. Om vi inte kan få det stöd vi behöver från regeringen så måste vi bli duktigare själva.

Det innebär bland annat att använda våra resurser effektivt. Vi måste sluta använda vårdpersonalen som lokalvårdare, och låta dem göra det som de är bäst på – vårda patienter. Återupprätta VNS, vårdnära service, och låta städproffsen städa. På så vis får vi en renare vårdmiljö och minskar risken för infektionsspridning. Dessutom förbättras vårdpersonalens arbetsmiljö när stressen minskar, och vårdkvaliteten ökar när personalen har tid för patienterna. Personal som sjukskrivs på grund av stress, och patienter som drabbas av vårdburna infektioner, medför stora kostnader helt i onödan. Det har vi inte råd med.

Brist på arbetskraft är en av de stora utmaningarna för Dalarna liksom för många andra regioner. Likaså åldrande befolkning och låga födelsetal. Det betyder att vi behöver vinnlägga oss om att göra region Dalarna till en bra region att bo och arbeta i. Regionen kan göra en stor skillnad för Dalarnas förmåga att locka människor att flytta till Dalarna och stanna kvar – både för den egna personalen och för regionens invånare. Varje nöjd regionanställd som trivs med sitt arbete och med sin arbetsgivare, och varje regioninvånare som är nöjd med sina möten med vård, kollektivtrafik och andra regionala verksamheter, är en ambassadör för regionen, och kan locka fler till att bo och arbeta här!

Vi behöver också se på kollektivtrafiken som det kraftfulla verktyg som det är, och nyttja det verktyget strategiskt och proaktivt för att skapa förutsättningar för människor att bo, arbeta, studera och driva företag i hela regionen. Dalarna är en till stora delar glesbefolkad region och för många är inte kollektivtrafiken något alternativ. Man är tvungen att bilpendla, eller flytta. Men vi behöver bli duktigare på att se till att så många som möjligt i Dalarna har möjlighet att resa säkert, billigt och miljövänligt till jobbet eller skolan. För de som har möjlighet att arbeta på distans kan buss- eller tågresor bli en del av arbetsdagen, vilket ger större möjlighet att arbeta även långt ifrån hemorten, vilket i sin tur skapar förutsättningar för hela Dalarna att vara en levande och konkurrenskraftig region.

Nu när det var dags för ny budget i Region Dalarna lade Vänsterpartiet fram en budget för ett tryggare samhälle med en pålitlig välfärd för alla. 

Ida Friberg
Regionfullmäktigeledamot
Ledamot i Regionala utvecklingsnämnden

Allt för länge har sjukvården gått på knäna. Det ska inte ta evigheter att få en tid på vårdcentralen. Det ska inte vara krångligt och ta orimligt lång tid att åka till sjukhuset i Mora eller Falun trots att du bor långt ifrån och behöver ta bussen eller tåget.

Sverige har de längsta vårdköerna någonsin och regeringen har lämnat sjukvården och regionerna i sticket. Men Vänsterpartiet överger inte de sjuka. Vi vill skjuta till 10 miljarder kr för att rädda sjukvården. Det skulle innebära 300 miljoner kr till Dalarna. Den idag svältfödda primärvården skulle kunna få de pengar som behövs för att vårdcentralerna ska kunna ge vård snabbt. Att förebygga hälsa och att upptäcka sjukdom tidigt är avgörande för ett friskt och välmående liv. Därför vill vi sänka avgiften för ett vårdcentralsbesök till 50 kr. Ingen ska avstå från att gå till vårdcentralen av rädsla att inte månadens ekonomi går ihop.

Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskassan och låter välfärden stå för notan. Genom att under lång tid låtit bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat de dåliga ekonomiska tider vi befinner oss i.

Det råder massarbetslöshet i stora delar av landet men det finns ingen vettig politik för att få arbetslösa i jobb. Arbetsförmedlingen har dränerats på resurser.

För en familj med två barn har maten blivit nästan 3000 kr dyrare i månaden. Dessutom har hyrorna höjts kraftigt vilket drabbar många äldre och unga. Det är dyrt att ta sig till jobbet med buss och tåg.

Det regeringen och Sd mest har gjort sedan de fick makten är att sänka skatter för de absolut rikaste och det sker på bekostnad av sjukvård, skola och omsorg. Och inte minst klimatet där växthusgasutsläppen nu ökar istället för minskar. Högerpolitiken med återkommande inslag av rasism visar sitt fula tryne.

Vi i Vänsterpartiet föreslår en helt annan riktning. Istället för att sänka skatten för de rikaste så satsar vi på att göra sjukvård, skola och omsorg bättre. Vi satsar stort på klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi med bl a höjt barnbidrag. Vi vill se till att matjättarna inte kan fortsätta att råna hushållen.

Nästa år röstar vi bort högerregeringen och bygger ett Sverige som är betydligt mer robust och jämlikt.

Kajsa Fredholm, riksdagsledamot Vänsterpartiet
Patrik Liljeglöd, oppositionsråd Region Dalarna, Vänsterpartiet

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, står det i första kapitlet av regeringsformen.

Nästa år är det valår och återigen dags för Sveriges befolkning att gå till valurnorna och få göra sin röst hörd. Det ska bildas ny regering samt nya styren i kommuner och regioner. Under nästa mandatperiod vill Vänsterpartiet sitta i regering och givetvis även i styret i Region Dalarna.

Under lång tid har valet till regionerna gått under namnet “Det bortglömda valet”. Det är få som har grepp om vad som faktiskt är regionpolitik och vad som ligger på riks- eller kommunnivå. Medias fokus har ofta premierat riksdags- och kommunvalen i sin återrapportering, speciellt här i Dalarna. Media är en viktig aktör, men även vi i Region Dalarna som en politiskt styrd organisation har ett ansvar i att stärka de demokratiska förutsättningarna. 

Därför har Vänsterpartiet lämnat in två motioner till Regionfullmäktige gällande Region Dalarnas demokratiarbete. I den ena ena motionen föreslår Vänsterpartiet att Region Dalarna under 2026 skapar bättre demokratiska förutsättningar genom att erbjuda medborgarna forum för detta. Ett exempel vi föreslagit är att Region Dalarna skulle kunna anordna tillfällen för debatt, lokaliserade på olika platser i länet vid olika tillfällen, där de partier som inför valet anmält sitt deltagande är välkomna att delta på. I den andra motionen föreslår Vänsterpartiet att Kultur- och bildningsnämnden ges större resurser för att fördjupa uppdraget kring demokrati och ökat samhällsdeltagande.

Regionvalet är vårt demokratiska ansvar, därför behöver vi se till att Dalarnas väljare får rätten och  möjligheten till att bli mer informerade och involverade.25

– Transvård handlar inte om att få något som man ”vill ha”, utan att få något som man behöver. Självmordstankar och försök är oerhört vanligt bland transpersoner, vården är livsviktig. Vissa förstår inte allvaret i det och varför det är så viktigt att prioritera den här vården, säger Ronnie Eriksson i en intervju i Vänstern i vården.

Vården för transpersoner räddar liv. Trots det får personer stå i många år i kö för att få den vård de behöver, det är inte värdigt ett land som säger sig värna transpersoners hälsa och rättigheter. Den  könsbekräftande vården behöver akut mer resurser!

Vill du veta mer om Transvården kan du kontakta Patientföreningen för Transpersoner eller besök RFSL ungdoms sida Transformering.

Det ska vara lätt att uppleva och utöva kultur i hela regionen för alla invånare. Kulturen präglas av sin tids föreställningar, motsättningar och villkor.

Kulturen återspeglar inte bara samhället. Konst och andra kulturyttringar kan också vara en förändrande kraft som bidrar till att människor blir medvetna om sig själva och om samhället. Det är därför är det så viktigt att konsten får verka fritt. Att den varken underkastas censur, ideologier eller kommersialism. Kulturen är viktig för Dalarnas attraktivitet. Den bidrar till regional utveckling.

En region där kulturen har en aktiv och framträdande roll lockar till inflyttning, nyetablering och turism. Kultur är viktigt för människans behov av identitet och sin personliga utveckling.

Forskning visar att kulturinsatser kan öka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet vid en rad olika tillstånd. En kulturunderstödd vård är en viktig pusselbit som kan bidra till en mer effektiv och personcentrerad vård och omsorg. En vård som utgår från ett hälsoperspektiv. Fokus sätts på hela människan och på individens friska resurser, trots sjukdomar och svårigheter.

Kultur ger människor möjlighet att formulera drömmar, uttrycka känslor och skapa identiteter. Kreativiteten och kulturen som kraft är underutnyttjad, därför behövs satsningar på kultur ökas, speciellt i läget vi befinner oss i nu med ett ökat misstroende mot både andra medmänniskor och demokratin.

I hela Sverige ökar inflödet av remisser till Barnpsykiatrin, så också i Dalarna. Den vanligaste frågeställningen är kring neuropsykiatri. Det oroväckande att ökningen i Dalarna är störst i hela Sverige. 

Naturligtvis bör vi då ställa oss frågan varför det är så och vad som  kan göras för att förbättra tillvaron för de barn och ungdomar som har svårigheter. I många andra regioner förstärks Barnpsykiatrins resurser eller andra vägar genom ett utökat samarbete med primärvård, skola och socialtjänst.

Region Dalarna har valt att göra precis tvärtom. Resurserna splittras upp och inget görs för att stärka samarbetet med de andra instanser som möter barnen. I stället väljer regionen att öppna för privatiseringar inom Barnpsykiatrin. Man gör det under täckmanteln att köerna ska minska.  Men köerna finns kvar och vi vet inte om det är rätt patienter som får hjälp. Den stora frågan blir förstås: följer regionen Hälso- och sjukvårdslagen, dvs är det de med störst behov som får hjälp först eller är det de barn och unga som har resursstarka föräldrar?

Det finns ett enkelt sätt att undvika den här osäkerheten, att göra som flera andra regioner, nämligen att skapa ”en väg in”. Där bedöms remisserna och sorteras efter svårighetsgrad. De med störst svårigheter får sin utredning/bedömning först och för de andra kan man välja att i samverkan med skola eller socialtjänst sätta in åtgärder i vardagen som underlättar livet för barn och ungdomar och även för föräldrarna. I vissa av fallen kanske de inte ens behöver gå vidare med en utredning för att få en diagnos.

I sin iver att privatisera inför Region Dalarna LOV (lagen om valfrihet) inom Barnpsykiatrin. Det innebär att privata företag kan starta mottagningar var de vill under förutsättning att de är bemannade med vissa personalgrupper som fastställts av regionen. I denna privatiseringscirkus så blir regionens egna BUP-mottagningar små öar som kan konkurrera om personal med varandra men däremot inte hjälpa varandra utan att förlora ekonomisk ersättning. Alla får ekonomiska medel utifrån hur många patienter man betar av, kvalitet är däremot ingen ersättningsgrund.

Vården blev också uppdelad i en teoretisk modell med ”vårdepisoder” där det fastställdes hur många behandlingar man kunde få för respektive diagnos. Det är alltså vårdepisoden och inte barnets behov som avgör antal gånger man får träffa sin behandlare/utredare.

Barnpsykiatriker och psykologer är yrkesgrupper som det råder brist på i hela Sverige. Så istället för att konsolidera och försöka hjälpas åt med de resurser som finns och förhoppningsvis lyckas rekrytera så väljer man att splittra och gynna konkurrens dels mellan de privata och regionens egna enheter och dels internt i Region Dalarna. I det läget har ju alltid de privata större möjligheter att erbjuda högre löner och särskilda förmåner som regionen inte kan.

Regionen har alltså med sin privatiseringsmodell valt att utarma de egna enheterna och även försvåra det interna samarbetet. Resultatet har blivit ökade kostnader och ökat antal remisser som vi inte har kontroll över hur de bedöms.

Vänsterpartiet Dalarna kräver:

• Avveckla vårdval BUP
• Ena och säkra upp finansieringen av BUP
• Inför “en väg in”
• Förstärk samarbetet med primärvården
• Ge BUP ett utökat samverkansansvar

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd i Region Dalarna

Maja Gilbert Westholm
Ledamot i Regionfullmäktige

2025-05-03