I hela Sverige ökar inflödet av remisser till Barnpsykiatrin, så också i Dalarna. Den vanligaste frågeställningen är kring neuropsykiatri. Det oroväckande att ökningen i Dalarna är störst i hela Sverige.
Naturligtvis bör vi då ställa oss frågan varför det är så och vad som kan göras för att förbättra tillvaron för de barn och ungdomar som har svårigheter. I många andra regioner förstärks Barnpsykiatrins resurser eller andra vägar genom ett utökat samarbete med primärvård, skola och socialtjänst.
Region Dalarna har valt att göra precis tvärtom. Resurserna splittras upp och inget görs för att stärka samarbetet med de andra instanser som möter barnen. I stället väljer regionen att öppna för privatiseringar inom Barnpsykiatrin. Man gör det under täckmanteln att köerna ska minska. Men köerna finns kvar och vi vet inte om det är rätt patienter som får hjälp. Den stora frågan blir förstås: följer regionen Hälso- och sjukvårdslagen, dvs är det de med störst behov som får hjälp först eller är det de barn och unga som har resursstarka föräldrar?
Det finns ett enkelt sätt att undvika den här osäkerheten, att göra som flera andra regioner, nämligen att skapa ”en väg in”. Där bedöms remisserna och sorteras efter svårighetsgrad. De med störst svårigheter får sin utredning/bedömning först och för de andra kan man välja att i samverkan med skola eller socialtjänst sätta in åtgärder i vardagen som underlättar livet för barn och ungdomar och även för föräldrarna. I vissa av fallen kanske de inte ens behöver gå vidare med en utredning för att få en diagnos.
I sin iver att privatisera inför Region Dalarna LOV (lagen om valfrihet) inom Barnpsykiatrin. Det innebär att privata företag kan starta mottagningar var de vill under förutsättning att de är bemannade med vissa personalgrupper som fastställts av regionen. I denna privatiseringscirkus så blir regionens egna BUP-mottagningar små öar som kan konkurrera om personal med varandra men däremot inte hjälpa varandra utan att förlora ekonomisk ersättning. Alla får ekonomiska medel utifrån hur många patienter man betar av, kvalitet är däremot ingen ersättningsgrund.
Vården blev också uppdelad i en teoretisk modell med ”vårdepisoder” där det fastställdes hur många behandlingar man kunde få för respektive diagnos. Det är alltså vårdepisoden och inte barnets behov som avgör antal gånger man får träffa sin behandlare/utredare.
Barnpsykiatriker och psykologer är yrkesgrupper som det råder brist på i hela Sverige. Så istället för att konsolidera och försöka hjälpas åt med de resurser som finns och förhoppningsvis lyckas rekrytera så väljer man att splittra och gynna konkurrens dels mellan de privata och regionens egna enheter och dels internt i Region Dalarna. I det läget har ju alltid de privata större möjligheter att erbjuda högre löner och särskilda förmåner som regionen inte kan.
Regionen har alltså med sin privatiseringsmodell valt att utarma de egna enheterna och även försvåra det interna samarbetet. Resultatet har blivit ökade kostnader och ökat antal remisser som vi inte har kontroll över hur de bedöms.
Vänsterpartiet Dalarna kräver:
- Avveckla vårdval BUP
- Ena och säkra upp finansieringen av BUP
- Inför “en väg in”
- Förstärk samarbetet med primärvården
- Ge BUP ett utökat samverkansansvar
Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd i Region Dalarna
Maja Gilbert Westholm
Ledamot i Regionfullmäktige
2025-05-03