Författare: nathalie

Det ska vara lätt att uppleva och utöva kultur i hela regionen för alla invånare. Kulturen präglas av sin tids föreställningar, motsättningar och villkor.

Kulturen återspeglar inte bara samhället. Konst och andra kulturyttringar kan också vara en förändrande kraft som bidrar till att människor blir medvetna om sig själva och om samhället. Det är därför är det så viktigt att konsten får verka fritt. Att den varken underkastas censur, ideologier eller kommersialism. Kulturen är viktig för Dalarnas attraktivitet. Den bidrar till regional utveckling.

En region där kulturen har en aktiv och framträdande roll lockar till inflyttning, nyetablering och turism. Kultur är viktigt för människans behov av identitet och sin personliga utveckling.

Forskning visar att kulturinsatser kan öka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet vid en rad olika tillstånd. En kulturunderstödd vård är en viktig pusselbit som kan bidra till en mer effektiv och personcentrerad vård och omsorg. En vård som utgår från ett hälsoperspektiv. Fokus sätts på hela människan och på individens friska resurser, trots sjukdomar och svårigheter.

Kultur ger människor möjlighet att formulera drömmar, uttrycka känslor och skapa identiteter. Kreativiteten och kulturen som kraft är underutnyttjad, därför behövs satsningar på kultur ökas, speciellt i läget vi befinner oss i nu med ett ökat misstroende mot både andra medmänniskor och demokratin.

I hela Sverige ökar inflödet av remisser till Barnpsykiatrin, så också i Dalarna. Den vanligaste frågeställningen är kring neuropsykiatri. Det oroväckande att ökningen i Dalarna är störst i hela Sverige. 

Naturligtvis bör vi då ställa oss frågan varför det är så och vad som  kan göras för att förbättra tillvaron för de barn och ungdomar som har svårigheter. I många andra regioner förstärks Barnpsykiatrins resurser eller andra vägar genom ett utökat samarbete med primärvård, skola och socialtjänst.

Region Dalarna har valt att göra precis tvärtom. Resurserna splittras upp och inget görs för att stärka samarbetet med de andra instanser som möter barnen. I stället väljer regionen att öppna för privatiseringar inom Barnpsykiatrin. Man gör det under täckmanteln att köerna ska minska.  Men köerna finns kvar och vi vet inte om det är rätt patienter som får hjälp. Den stora frågan blir förstås: följer regionen Hälso- och sjukvårdslagen, dvs är det de med störst behov som får hjälp först eller är det de barn och unga som har resursstarka föräldrar?

Det finns ett enkelt sätt att undvika den här osäkerheten, att göra som flera andra regioner, nämligen att skapa ”en väg in”. Där bedöms remisserna och sorteras efter svårighetsgrad. De med störst svårigheter får sin utredning/bedömning först och för de andra kan man välja att i samverkan med skola eller socialtjänst sätta in åtgärder i vardagen som underlättar livet för barn och ungdomar och även för föräldrarna. I vissa av fallen kanske de inte ens behöver gå vidare med en utredning för att få en diagnos.

I sin iver att privatisera inför Region Dalarna LOV (lagen om valfrihet) inom Barnpsykiatrin. Det innebär att privata företag kan starta mottagningar var de vill under förutsättning att de är bemannade med vissa personalgrupper som fastställts av regionen. I denna privatiseringscirkus så blir regionens egna BUP-mottagningar små öar som kan konkurrera om personal med varandra men däremot inte hjälpa varandra utan att förlora ekonomisk ersättning. Alla får ekonomiska medel utifrån hur många patienter man betar av, kvalitet är däremot ingen ersättningsgrund.

Vården blev också uppdelad i en teoretisk modell med ”vårdepisoder” där det fastställdes hur många behandlingar man kunde få för respektive diagnos. Det är alltså vårdepisoden och inte barnets behov som avgör antal gånger man får träffa sin behandlare/utredare.

Barnpsykiatriker och psykologer är yrkesgrupper som det råder brist på i hela Sverige. Så istället för att konsolidera och försöka hjälpas åt med de resurser som finns och förhoppningsvis lyckas rekrytera så väljer man att splittra och gynna konkurrens dels mellan de privata och regionens egna enheter och dels internt i Region Dalarna. I det läget har ju alltid de privata större möjligheter att erbjuda högre löner och särskilda förmåner som regionen inte kan.

Regionen har alltså med sin privatiseringsmodell valt att utarma de egna enheterna och även försvåra det interna samarbetet. Resultatet har blivit ökade kostnader och ökat antal remisser som vi inte har kontroll över hur de bedöms.

Vänsterpartiet Dalarna kräver:

• Avveckla vårdval BUP
• Ena och säkra upp finansieringen av BUP
• Inför “en väg in”
• Förstärk samarbetet med primärvården
• Ge BUP ett utökat samverkansansvar

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd i Region Dalarna

Maja Gilbert Westholm
Ledamot i Regionfullmäktige

2025-05-03

Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att god hälsa och en vård på lika villkor ska ges hela befolkningen. Det betonas att den vård som ges ska ske med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet och att den med störst behov ska ges företräde till vården.

För att uppnå vård på lika villkor, krävs det att vården är skattefinansierad. Det är det enda sättet vi kan garantera allas rätt och tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Vi vet att andra länder i världen har ett hälso- och sjukvårdssystem som bygger på den enskildes förmåga att teckna olika former och nivåer på sjukvårdsförsäkringar. Sådana osolidariska system skapar inte lika villkor för hela befolkningen, utan premierar dem med högst inkomst först. Den typ av hälso- och sjukvårdssystem vill vi inte ha i Sverige och det strider mot principen störst behov, först vård. 

Tyvärr ser vi en utveckling mot att liknande försäkringslösningar bryter sig in i den svenska modellen. Vi måste se och förstå att det är systemhotande.

På likartat sätt, bör man också se på vad ökade krav på egenfinansiering för med sig. När Regionen höjer avgifterna för sjukvårdsbesök, samtidigt som de olika högkostnadsskydden ökar sina tak, så bidrar det till en ökad ojämlikhet. Den oreserverade rätten, de lika förutsättningarna och tillgången till regionens hälso- och sjukvård gäller då inte längre alla, bara de som har råd. 

Äldre och personer med psykisk ohälsa eller som lider av annan långvarig sjukskrivning, är en grupp som särskilt drabbas när avgifterna höjs. Deras ekonomiska situation är inte sällan ansträngd och kostnader för vård och medicin kan i många fall bli ekonomiskt betungande. Risken att den som är fattig, avstår nödvändig vård eller andra hälsoinsatser ökar. Vi vet att alltför många drabbas och att hälso- och sjukvården därmed inte uppfyller kravet, att kunna ges på allas lika villkor. Därför menar vänsterpartiet att vi successivt behöver arbeta för en systemförändring vars mål är att kunna avveckla avgifterna i hälso- och sjukvården helt. Som ett första steg i den riktningen har därför Vänsterpartiet föreslagit att ett vårdcentralsbesök ska inte kosta mer än 50 kronor. 

Patrik Liljeglöd
Oppositionsråd, Region Dalarna

2025-04-27

Det är inte svårt att göra rätt när det är lätt. Det svåra är att göra rätt när det är svårt. 

När det gäller etiska ställningstagande, så är det just i utmanande tider som behovet av etisk vägledning har störst värde. Det är av yttersta vikt att förstå och ta hänsyn till det uppdrag Region Dalarna har. Region Dalarnas överlägset största verksamhet är hälso- och sjukvård, vårt uppdrag är att rädda liv och främja hälsa. Det är ett uppdrag som måste genomsyra Region Dalarnas i sin helhet, i alla de delar där Regionen är verksam. Det inbegriper även var vi placerar de medel vi förfogar över. 

Detta blir särskilt påtagligt med hänvisning till att svensk vapen- och försvarsindustri exporterar till andra länder, något vi i Region Dalarna inte har rådighet över. I förlängningen innebär det att Region Dalarna, om våra placeringsriktlinjer tillåter,  blir indirekt medskyldiga till att vi indirekt bidrar till det våld och död som svenska vapen för med sig runtom i världen. 

Därför är det enda rätta att inte genomföra ändringar i direktiven och därmed inte tillåta placeringar i svensk vapen- och försvarsindustri.

Patrik Liljeglöd (V)